Liten avvikelse - area
Att bygga större än den area som är tillåten i detaljplanen kan vara en liten avvikelse. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera rättsfall prövat ärenden som handlat om avvikelse från största tillåtna area.
Av rättsfallen framgår att omständigheterna i det enskilda ärendet är av stor vikt och att det alltid är en bedömning i det enskilda fallet. Enligt rättspraxis går det inte att säga att en viss procents överskridande av arean alltid är en liten avvikelse. Exempel på omständigheter som har haft betydelse för bedömningen är omgivningens skala och karaktär samt om avvikelsen har behövts för att ge byggnaden en bättre planlösning eller av byggnadstekniska skäl. (MÖD 2018-04-20 mål nr P 11778-17/MÖD 2018:4 och MÖD 2013-08-29 mål nr P 601-13)
Mål: P 11778-17/MÖD 2018:4 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 601-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsarea
I en dom prövade MÖD ett bygglov för ett uterum. Enligt detaljplanen fick byggnadsarean inte överskrida 30 procent av fastighetsarean, men fick högst vara 300 m2. Den aktuella fastigheten var 998 m2 vilket innebar att den fick bebyggas med 299,4 m2. Den tillåtna byggnadsarean skulle överskridas med cirka 16 m2, vilket motsvarar cirka 5 procent. Domstolen ansåg att åtgärden visserligen kunde ses som begränsad sedd till den enskilda fastigheten. Det hade dock inte framkommit att överskridandet skulle vara motiverat utifrån byggnadstekniska eller andra skäl. Nämnden ansåg att detaljplanen skulle följas och att åtgärden kunde få prejudicerande effekter. MÖD ansåg att stor vikt skulle läggas vid nämndens uppfattning. Det fanns ingen anledning att ifrågasätta att ett tillåtande av åtgärden skulle kunna få sådan effekt. Vid en sammantagen bedömning ansåg därför MÖD att avvikelsen inte var liten och att bygglov därför inte skulle ges. (MÖD 2019-06-20 mål nr P 1257-19/2019:16)
Mål: P 1257-19/2019:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom prövade MÖD om bygglov kunde ges för nybyggnad av ett flerbostadshus. Enligt detaljplanen fick huvudbyggnad uppföras med en största byggnadsarea på 140 m2. Enligt ansökan skulle huvudbyggnaden uppgå till 154 m2, vilket överskred tillåten byggnadsarea med 10 procent. I planbeskrivningen angavs bland annat att detaljplanen syftade till att ge större byggrätter till befintliga bostadsfastigheter. Det framgick även att områdets karaktär och bebyggelsemönstret med gles bebyggelse skulle bevaras. MÖD ansåg att omständigheten att byggrätten mer än tredubblats och att ingen begränsning införts om antalet tillåtna lägenheter per fastighet medförde att den sökta åtgärden sammantaget var förenlig med detaljplanens syfte. Domstolen ansåg dock att överskridandet av den tillåtna byggnadsarean med 10 procent inte var en avvikelse av obetydlig omfattning, bland annat med hänsyn till den volymökning huvudbyggnaden skulle få. Det hade inte framkommit att överskridandet behövdes för att ge byggnaden en bättre planlösning eller av byggnadstekniska skäl. MÖD beaktade även att åtgärden avsåg en nybyggnation, vilket medförde att möjligheterna till att anpassa byggnaden efter detaljplanen är stora. Domstolen konstaterade även att det inte var förenligt med gällande praxis att schablonmässigt bedöma överskridande av byggnadsarean med 10 procent som en liten avvikelse. MÖD ansåg därför att avvikelsen inte var liten och att bygglovet därför inte kunde ges. (MÖD 2018-04-20 mål nr P 11778-17/MÖD 2018:4)
Mål: P 11778-17/MÖD 2018:4 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett fritidshus. Detaljplanen tillät en byggyta på 100 m2. Fritidshuset skulle ha en byggyta på 117,5 m2 vilket gjorde att avvikelsen var 17,5 procent. Byggnaden avvek både avseende byggyta och byggnadshöjd. MÖD instämde i Mark- och miljödomstolens, MMD, bedömning. MMD ansåg att överskridandet av byggytan var betydande i relativa mått då avvikelsen uppgick till 17,5 procent. Det hade ingen betydelse att befintliga byggnader som skulle rivas för att möjliggöra nybyggnaden totalt hade en större byggyta. Avvikelsen var därför inte liten och bygglovet skulle upphävas. (MÖD 2013-02-18 mål nr P 8754-12)
Mål: P 8754-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD prövade i en annan dom ett bygglov för en huvudbyggnad. Enligt detaljplanen fick huvudbyggnad uppföras i två våningar och ha en högsta höjd på 6,4 meter. Huvudbyggnaden hade en byggnadshöjd på cirka 7 meter vilket överskred den tillåtna byggnadshöjden med cirka 0,6 meter. Högst en sjättedel av fastigheten fick bebyggas, vilket innebar 152 m2 för den aktuella fastigheten. Huvudbyggnad fick ha en största area på 110 m2 och garagebyggnad fick ha en största area på 40 m2. MÖD konstaterade att den aktuella huvudbyggnaden hade en area på 121 m2. Det innebar en avvikelse med 11 m2 från vad som tilläts. Domstolen konstaterade att byggnadsarean för huvudbyggnaden överskreds med 10 procent men att den totala tillåtna byggnadsarean på fastigheten däremot inte överskreds. På grund av det och på grund av skalan och karaktären hos den omgivande miljön, som bestod av ett förhållandevis tätbebyggt villaområde, ansåg MÖD att den avvikelse som byggnadsarean utgjorde var liten och förenligt med detaljplanens syfte. MÖD konstaterade även att avvikelsen avseende byggnadshöjden var liten och förenlig med detaljplanens syfte. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att avvikelserna från planen som huvudbyggnadens höjd och area utgjorde, även sammantaget var en liten avvikelse som var förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov skulle därför ges för huvudbyggnaden. (MÖD 2013-08-29 mål nr P 601-13)
Mål: P 601-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD en tillbyggnad av ett enbostadshus. Största tillåtna byggnadsarea var 175,9 m2. Tillbyggnaden innebar att den största tillåtna byggnadsarean överskreds med 10 m2, vilket motsvarade ca 5,7 procent. MÖD ansåg att avvikelsen var begränsad i förhållande till den tillåtna byggnadsarean. Domstolen konstaterade därför att avvikelsen sammantaget var liten och förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov kunde därför ges. (MÖD 2013-11-21 mål nr P 4390-13)
Mål: P 4390-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ateljé och bastu. Detaljplanen tillät en största byggnadsarea på 219 m2 på fastigheten. Den sammanlagda arean för byggnaderna på fastigheten, inklusive ateljén och bastun, skulle bli 251 m2. Det innebar att den tillåtna byggnadsarean överskreds med 32 m2 vilket utgjorde cirka 15 procent. MÖD konstaterade att avvikelsen inte kunde betraktas som liten. Detta även med beaktande av områdets karaktär med sluttande tomter. (MÖD 2017-03-17 mål nr P 5414-16)
Mål: P 5414-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD prövade i en annan dom bygglov för en balkong. Detaljplanen reglerade att fastigheten fick bebyggas med 135 m2 och att 405 m2 skulle lämnas obebyggt. Befintlig byggnad på fastigheten var 135 m2. Balkongen var 16 m2 stor och innebar därför en avvikelse från detaljplanen på 16 m2 eller 12 procent. MÖD konstaterade att den aktuella balkongen visserligen var relativt stor i förhållande till den högsta tillåtna byggnadsarean på fastigheten, men med hänsyn till åtgärdens art samt till bebyggelsen i området i övrigt, ansåg domstolen att avvikelsen var liten och förenligt med detaljplanens syfte. Bygglov skulle därför ges. (MÖD 2015-10-02 mål nr P 4499-15)
Mål: P 4499-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD bygglov för om- och tillbyggnad av ett flerbostadshus. Största tillåtna byggnadsarea enligt detaljplanen var 200 m2. Den totala byggnadsarean efter tillbyggnaden skulle bli 228 m2. Det innebar en avvikelse från tillåten byggnadsarea med 28 m2 vilket motsvarade 14 procent. MÖD bedömde i detta fall att ett överskridande av den tillåtna byggnadsarean med 14 procent inte var en avvikelse av obetydlig omfattning. Det hade inte framgått att ett överskridande av byggnadsarean var nödvändigt för att fastigheten skulle kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. MÖD ansåg därför att avvikelsen inte var liten och att bygglov därför inte kunde ges. (MÖD 2018-10-18 mål nr P 5096-18)
Mål: P 5096-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom prövade MÖD bygglov för tillbyggnad av en huvudbyggnad. Enligt planbeskrivningen var detaljplanens syfte att trygga utvecklingsmöjligheterna för den befintliga yrkesverksamheten samt att tillgodose behovet av ytterligare permanentbostäder i anslutning till denna yrkesverksamhet. Det hade även reserverats mark för ytterligare ett mindre antal fritidshus. Planbestämmelserna reglerade bland annat minsta storlek för fastigheter, antalet tillåtna våningar samt två olika storlekar på huvudbyggnad. I planen gjordes genom bestämmelserna en förhållandevis tydlig uppdelning mellan vad som var avsett för permanentboende och vad som var avsett för fritidsboende. På vissa fastigheter inom området fick huvudbyggnaden ha en högsta byggnadsarea på 140 m2 och på andra endast 80 m2. På den aktuella fastigheten fick huvudbyggnaden maximalt uppta en byggnadsarea på 80 m2. Efter tillbyggnaden skulle huvudbyggnaden få en byggnadsarea på 88 m2 och åtgärden var därför inte planenlig. Avvikelsen var på 8 m2 eller 10 procent. MÖD konstaterade att bedömningen av om en avvikelse är liten ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter i målet och inte bara utifrån absoluta mått och tal. MÖD ansåg därför att avvikelsen inte var liten. (MÖD 2017-09-28 mål nr P 1054-17)
Mål: P 1054-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Bruttoarea
I en dom prövade MÖD bygglov för inglasning av fyra balkonger på två flerbostadshus. Enligt planbestämmelserna fick fastigheten bebyggas med högst 2800 m2 bruttoarea. På fastigheten fanns två flerbostadshus som hade en sammanlagd bruttoarea på 2935 m2. Sammanlagt var avvikelsen från detaljplanen därmed redan cirka 135 m2. Tre lägenheter hade tidigare getts bygglov för inglasning av balkonger. Inglasningen av de fyra balkongerna skulle innebära att ytterligare 45 m2 bruttoarea tillkom vilket skulle medföra att bruttoarean överskreds med totalt cirka 180 m2. Åtgärden var därmed inte förenlig med detaljplanen. Domstolen bedömde att med beaktande av tidigare godkända avvikelser, den nu sökta åtgärden samt den påverkan som inglasningen av balkongerna skulle få för byggnadernas karaktär, var avvikelsen från detaljplanen inte en liten avvikelse. Vidare ansåg domstolen att ett medgivande till den sökta åtgärden skulle kunna få en prejudicerande effekt i området. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställdes därför av domstolen. (MÖD 2018-04-03 mål nr P 9537-17)
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.