Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Lov & byggprocessen / Prövning av lov och förhandsbesked / Prövning av marklov / Prövning av marklov inom detaljplan
Prövning av marklov

Prövning av marklov inom detaljplan

Granskad: 13 december 2018

Vid prövning av marklov inom detaljplanerat område ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden följer den detaljplan som gäller för området. Utöver det ska även vissa andra krav i plan- och bygglagen, PBL, prövas.

Prövning av marklov

Schaktning eller fyllning, inom ett område med detaljplan, kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning, skogsplantering och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen har infört en sådan bestämmelse i en detaljplan.

11 §
   Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.

Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .

12 §
   Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i detaljplanen, för
   1. trädfällning,
   2. skogsplantering, och
   3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370) .

Marklov

Marklov ska ges för åtgärder inom detaljplan som uppfyller ett antal förutsättningar. Inom detaljplanerat område ska marklov ges om åtgärden

  • inte strider mot detaljplanen
  • inte hindrar eller gör det svårt att använda området för bebyggelse
  • inte medför olägenheter vid användningen av anläggningar som har krav på skydds- eller säkerhetsområden
  • inte medför störningar eller betydande olägenhet för omgivningen
  • uppfyller kraven på att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas samt att ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas
  • uppfyller kraven på tomter, allmänna platser och andra områden.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
   Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

11 §
   I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .

12 §
   Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Marklov får ges för åtgärder som avviker från detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden ska avslå en ansökan om marklov om en eller flera av dessa förutsättningar inte är uppfyllda.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Prövning mot detaljplanen

Vid prövning av marklov inom detaljplanerat område ska den åtgärd som marklovet avser följa den detaljplan som gäller för området. I en detaljplan kan det finnas egenskapsbestämmelser om markens anordnande. Oftast handlar bestämmelserna om markhöjder över nollplanet, så kallade plushöjder. Men det kan även finnas andra bestämmelser, till exempel att markens höjd inte får ändras eller högsta tillåtna lutning för en gångväg. Om det inte finns några bestämmelser om markens anordnande i detaljplanen är åtgärden planenlig. Om en åtgärd avviker från detaljplanens bestämmelser kan byggnadsnämnden trots det ge marklov om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Om det finns egenskapsbestämmelser om plushöjder för marken och åtgärden avser att ändra marknivån till de föreskrivna plushöjderna krävs inte marklov. Om marknivån ska ändras till en annan höjd än den föreskrivna plushöjden krävs det marklov. En sådan åtgärd är inte planenlig men byggnadsnämnden ska då pröva om åtgärden är en godtagbar avvikelse från detaljplanen.

11 §
   Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.

Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Liten avvikelse

Om en åtgärd avviker från detaljplanens bestämmelser kan byggnadsnämnden trots det ge marklov om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Om en avvikelse ska betraktas som liten beror på förhållandena i det enskilda fallet. Avvikelsens art och storlek måste relateras till skalan och karaktären hos miljön. En liten avvikelse kan till exempel innebära en storleksmässigt större avvikelse i en industri- eller hamnmiljö än i en villamiljö. Frågan om en avvikelse är liten måste alltid bedömas från fall till fall. Vid prövningen av en avvikelse ska inte någon sammantagen bedömning av den aktuella avvikelsen och tidigare beslutade små avvikelser göras. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen. En tydlig planbeskrivning kan underlätta bedömningen om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Prövning av trädfällning eller skogsplantering inom detaljplan

Det krävs marklov för trädfällning och skogsplantering om kommunen har infört en utökad lovplikt för det i detaljplan. Vid prövning av marklov för trädfällning eller skogsplantering ska åtgärden uppfylla samma förutsättningar som andra markåtgärder. En utökad lovplikt i detaljplanen innebär inte ett förbud mot att fälla träd eller plantera skog. Om detaljplanen innehåller bestämmelser av förbudskaraktär, till exempel att träden ska bevaras, är åtgärden planstridig.

12 §
   Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i detaljplanen, för
   1. trädfällning,
   2. skogsplantering, och
   3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370) .

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att bevilja marklov för trädfällning inom detaljplan. Av planbestämmelserna framgick att träd ska bevaras och att det krävs marklov för att fälla träd med större diameter än 20 cm. Det framgick dock av planbeskrivning och gestaltningsprogram att ett stort antal träd måste fällas för att genomföra den avsedda bebyggelsen. Domstolen ansåg att detta inte innebar att man kunde frångå planbestämmelsen eftersom sådana handlingar inte är juridiskt bindande. MÖD ansåg att en så omfattande trädfällning inte överensstämmer med detaljplanen och därför var åtgärden planstridig. Eftersom nämnden ansåg att marklovet var planenligt hade den inte prövat om åtgärden kunde ses som en liten avvikelse. Berörda sakägare hade inte heller fått tillfälle att yttra sig. Domstolen återförvisade därför ärendet till byggnadsnämnden för fortsatt handläggning. (MÖD 2016-10-20 mål nr P 3858-16)

Mål: P 3858-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Prövning av markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet

Det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen har infört en utökad lovplikt för det i detaljplan. Vid prövning av ett sådant marklov ska åtgärden uppfylla samma förutsättningar som andra markåtgärder. En utökad lovplikt i detaljplanen innebär inte ett förbud mot att utföra markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. Om detaljplanen inte innehåller bestämmelser av förbudskaraktär, till exempel att hårdgjorda ytor inte får anläggas, är åtgärden planenlig.

12 §
   Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i detaljplanen, för
   1. trädfällning,
   2. skogsplantering, och
   3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370) .

Hindrar eller försvårar användningen av området för bebyggelse

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden hindrar eller gör det svårt att använda området för bebyggelse. Om åtgärden gör det ska marklov inte ges. Det kan exempelvis vara om marken schaktas djupare eller fylls upp till en större höjd än den markhöjd som framgår av detaljplanen. Särskilt om det sker på mark som ska bli gata kan det försvåra plangenomförandet. För mark som gränsar till blivande gatumark är det angeläget att det inte sker schaktning eller fyllning som avsevärt försvårar att gatan läggs ut i fastställt höjdläge. I fråga om parkområden är det viktigt att i avvaktan på planens genomförande skydda skogsbeståndet. Det är olämpligt att avverka skog som har motiverat att området har planlagts som park. Det kan även vara olämpligt att avverka skog som har inverkan på avrinnings- och grundvattenförhållanden med mera. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 298-299)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Olägenhet för anläggningar med krav på skydds- eller säkerhetsområden

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden bedöma om åtgärden innebär en olägenhet för användningen av anläggningar som har krav på skydds- eller säkerhetsavstånd. Det gäller anläggningar för totalförsvaret, statliga och andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer och andra kärnenergianläggningar men även andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. För att kunna göra denna bedömning bör ansökan om marklov remitteras till anläggningens huvudman. Om åtgärden innebär en olägenhet för användningen av en sådan anläggning ska marklov inte ges. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 27)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Störning och betydande olägenhet

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden innebär störning eller betydande olägenhet för omgivningen. Störningar för omgivningen kan exempelvis vara att fyllning eller schaktning medför sättningsskador på mark eller byggnader i omgivningen. Det kan även vara att markåtgärden påverkar dagvattenflöden eller ökar risken för översvämning. Olägenheter för omgivningen kan exempelvis uppkomma om åtgärden innebär skuggning eller förlorad utsikt med anledning av uppfyllnaden eller schakten. Om den aktuella åtgärden innebär störning eller betydande olägenhet för omgivningen ska marklov inte ges.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Skydd och varsamhet

Vid prövning av en ansökan om marklov ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden uppfyller kraven på att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen uppfyller kraven på varsamhet så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Vegetation och markytans höjdläge kan vara av väsentlig betydelse inom många kulturmiljöer.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Kulturvärden marklov

Anordnande av tomter, allmänna platser med mera

Vid prövning av marklov inom detaljplanerat område ska byggnadsnämnden pröva om kraven på tomter, allmänna platser och andra områden för andra anläggningar än byggnader uppfylls.

35 §
   Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande.

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta. För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt på kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning.

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
   Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

Vid en ändring av en byggnad gäller kraven som för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Det kan exempelvis vara en tillbyggnad, inredning av ytterligare bostad eller takkupor. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

11 §
   I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .

Det som gäller för tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området gäller dock alltid.

12 §
   Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara

Att en tomt ska ordnas på ett sådant sätt så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas tillvara innebär bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markens beskaffenhet ska beaktas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 517)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

I en dom har MÖD prövat om naturförutsättningarna på tomten togs tillvara vid en fyllning av marken i samband med nybyggnad av ett enbostadshus. Byggnaden placerades på tomtens högsta punkt. Placeringen i kombination av den valda byggnadstypen förutsatte omfattande markuppfyllnader både under och omkring byggnaden. Utfyllnaderna innebar relativt höga och branta slänter. MÖD ansåg att åtgärden inte beaktade tomtens naturförutsättningar i tillräcklig utsträckning och att åtgärden medförde onödiga ingrepp i terrängen. MÖD ansåg även att utredningen i målet inte visade att det var omöjligt att anpassa tillkommande bebyggelse till tomtens naturförutsättningar och samtidigt utnyttja byggrätten i detaljplanen. MÖD ansåg därför att både ansökan om bygglov och marklov skulle avslås. (MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184-17)

Mål: P 10184-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Prövning av markåtgärder i samband med bygglov

Schaktning och fyllning som görs i samband med en byggåtgärd som kräver bygglov kräver inte ett separat marklov. Markåtgärderna ska prövas i bygglovet. Den färdiga markhöjden måste därför framgå av ritningarna till bygglovsansökan. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 708)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

MÖD har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att bevilja inte bara bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med mera, utan även bevilja marklov för sänkning av marknivån. Länsstyrelsen hade i sitt beslut upphävt bygglovet, men lät det beviljade marklovet stå fast. Domstolen konstaterade emellertid att schaktning och fyllning som utgör förberedelser till byggnadsarbeten normalt inte kräver marklov, eftersom markarbetena då ska prövas i bygglovsärendet. Den sänkning av marknivån som nämnden gett marklov för utgjorde en förberedelse till den byggåtgärd som avsågs i bygglovsansökan. Marklovet kunde därför inte anses ha någon självständig betydelse vid sidan av bygglovet. MÖD bedömde därför att även marklovet skulle upphävas och ansökan om detta avslås. (MÖD 2016-11-23 mål nr P 2238–16)

Mål: P 2238-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ersättning vid nekat marklov

Om en ansökan om marklov avslås kan fastighetens ägare ha rätt till ersättning av kommunen. Rätten till ersättning gäller dock endast om det nekade marklovet gör det avsevärt svårare att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare inom den berörda delen av fastigheten. Fastighetens ägare har dock inte någon rätt till ersättning på grund av nekat marklov om avslaget grundas på bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

6 §
   Om marklov vägras med stöd av 9 kap. 35 § första stycket 2 eller 3, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade marklovet medför.

Rätten till ersättning gäller dock endast om det vägrade marklovet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten.

Ersättning på grund av att marklov vägrats

Boverket (2018). Prövning av marklov inom detaljplan. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/forutsattningar-for-marklov/dp/ Hämtad 2024-12-22