När byggsanktionsavgift ska sättas ner eller inte tas ut

I vissa situationer ska eller får byggnadsnämnden sätta ned en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse. I vissa  situationer ska eller får byggnadsnämnden inte ta ut en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse.

Nedsättning av byggsanktionsavgift

I vissa situationer ska eller får byggnadsnämnden sätta ned en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse.

Om lov eller anmälan finns

En byggsanktionsavgift ska tas ut om en lov- eller anmälningspliktig åtgärd har påbörjats utan startbesked. Om den avgiftsskyldige när åtgärden påbörjades hade fått bygglov för åtgärden eller hade anmält åtgärden ska dock avgiften sättas ned till hälften.

Det är viktigt att notera att en halvering ska ske för åtgärder som kräver bygglov men inte för åtgärder som kräver marklov eller rivningslov. Däremot ska en halvering ske om en anmälningspliktig rivningsåtgärd anmälts till byggnadsnämnden.

Om avgiften blir orimligt hög

En byggsanktionsavgift får, i ett enskilt fall, sättas ned till hälften eller en fjärdedel om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har skett. Vid prövningen ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.

I vissa fall kan det vara en förmildrande omständighet om den avgiftsskyldige har uppfyllt alla materiella samhällskrav men förbisett den formella delen genom att på goda grunder göra en bedömning på egen hand som senare visar sig vara felaktig. Ett exempel på en situation där en överträdelse inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet kan vara att byggherren har gjort felbedömningen att en anmälningspliktig åtgärd inte kräver anmälan. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 9-10).

Nedsättning av en byggsanktionsavgift, prop. 2012/13:104 (på Sveriges riksdags webbplats)

I en dom har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, prövat om det funnits skäl att sätta ned en byggsanktionsavgift för en fasadändring på grund av en felbedömning som fastighetsägaren gjort av kravet på bygglov utifrån vad kommunen har angett i ett karaktärsprogram. I det aktuella fallet hade fastighetsägaren bytt färg på byggnadens fasad från gul till grå och även bytt fasadbeklädnad från tegel till puts. Denna åtgärd krävde bygglov och det fanns skäl för byggnadsnämnden att ta ut en byggsanktionsavgift. Frågan var då om det fanns skäl att sätta ned byggsanktionsavgiften på grund av det som kommunen angett i sitt karaktärsprogram. I karaktärsprogrammet hade kommunen angett att för att bevara enhetligheten i området tillåts tegelfasader bytas ut mot ett nytt gult tegel eller putsas i gult i tre utpekade färgkoder. Fastighetsägaren hade då fört fram att formuleringen ”tillåts” i kommunens karaktärsprogram svårligen kan tolkas på annat sätt än att det inte krävs vare sig bygglov eller startbesked när en sprucken tegelfasad åtgärdas. Fastighetsägaren hade vidare anfört att det endast var av byggnadstekniska skäl som gjorde att byggnaden inte omgående målades i den gula kulör som karaktärsprogrammet angav. MÖD gjorde bedömningen att även om det inte angavs i karaktärsprogrammet att fasadändringar inte skulle omfattas bygglovsplikt, kan formuleringen ”tillåts tegelfasader bytas ut mot ett nytt gult tegel eller putsas i gult”, med tre utpekade färgkoder, för en lekman leda till en felbedömning av om bygglov krävs. Det hade inte heller framkommit något annat än att fastighetsägaren avsett att putsa byggnaden i de gula färgkoder som utpekats i programmet, men att detta inte kunnat göras omgående av byggnadstekniska skäl. Mot den bakgrunden bedömde MÖD att överträdelsen i detta fall får anses vara av mindre allvarlig art och att det fanns skäl att sätta ned avgiften till hälften. (MÖD 2019-10-04 mål nr P 367–19/2019:22)

Mål: P 367-19/MÖD 2019:22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en annan dom prövade MÖD om det fanns skäl att sätta ned en byggsanktionsavgift kopplat till krav på marklov för trädfällning i en detaljplan. I målet hade ett bolag låtit en entreprenör avverka 224 träd utan att ha fått startbesked för åtgärden. Bolaget hävdade att överträdelsen av detaljplanens krav på marklov för trädfällning inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet utan berott på misstag och olyckliga omständigheter. MÖD konstaterade att bolaget inte hade redogjort för vilka överväganden som hade gjorts inför avverkningen och ansåg att bolaget måste ha känt till detaljplanens bestämmelse med krav på marklov. Om det rådde någon osäkerhet beträffande innebörden av kravet på marklov borde bolaget enligt MÖD ha inhämtat närmare besked från kommunen. Det måste därför anses vara oaktsamt av bolaget att låta avverka träden utan att ha fått startbesked för åtgärden. Inte heller medförde det som bolaget i övrigt anfört i målet att avverkningen kunde anses vara en överträdelse av mindre allvarlig art. MÖD kom därför fram till att det saknades förutsättningar att sätta ned byggsanktionsavgiften. (MÖD 2018-10-15 mål nr P 9109–17)

Mål: P 9109-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har även prövat om det fanns skäl att sätta ned en byggsanktionsavgift på grund av en felbedömning av om det krävdes bygglov för att uppföra ett pooltak. I målet hade en fastighetsägare uppfört ett pooltak utan att först sökt bygglov och fått startbesked. MÖD gjorde bedömningen att pooltaket var en byggnad och att uppförandet krävde bygglov. Det fanns därför förutsättningar för att ta ut en byggsanktionsavgift. När det sedan kom till frågan om det fanns skäl att sätta ned avgiften kom MÖD fram till att eftersom det saknats vägledande avgöranden för hur bygglovsplikten för pooltak ska bedömas, så ansåg domstolen att överträdelsen inte hade skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Enligt MÖD stod byggsanktionsavgiften i ärendet inte i rimlig proportion till den överträdelse som hade begåtts och skulle därför sättas ned till en fjärdedel. (MÖD 2020-04-20 mål nr P 116-19)

Mål: P 116-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en dom från MÖD hade en byggnadsnämnd gett ett bygglov och startbesked för en nybyggnad av en hangar till en flygplats. Till grund för beslutet fanns bland annat en situationsplan som angav var hangaren skulle placeras i området. Fastighetsägaren sökte senare ett nytt bygglov för ändrad användning av hangaren med en ny situationsplan där hangaren hade fått en justerad placering. Byggnadsnämnden beviljade sedan bygglov och gav startbesked för den ändrade användningen av hangaren. Därefter uppmärksammade byggnadsnämnden att hangaren hade uppförts av fastighetsägaren med en annan placering än vad som hade medgetts enligt det första bygglovet. Nämnden bedömde att den ändrade placeringen väsentligen avvek från det beviljade bygglovet med cirka 24 m och att det fanns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift. MÖD konstaterade först att de situationsplaner som låg till grund för de båda bygglovsbesluten inte var tillräckligt tydliga, framför allt vad gällde informationen i grundkartan avseende befintliga förhållanden. Det fanns dock ett visst stöd för att den hangar som hade uppförts avvek från det första beviljade bygglovet. Det andra bygglovet avseende ändrad användning kunde dock inte enligt MÖD användas som stöd för att nämnden hade medgett en annan placering av hangaren än vad som framgick av det första bygglovet. Det fanns därför förutsättningar för att ta ut en byggsanktionsavgift. MÖD konstaterade sedan att den placering som hangaren hade fått vid uppförandet överensstämde i huvudsak med den placering som framgick enligt situationsplanen till det andra bygglovet om ändrad användning. Fastighetsägaren hade även uppfattat att det var denna placering som skulle gälla mot bakgrund av att nämnden tycktes ha accepterat placeringen genom att bevilja det andra bygglovet. Att fastighetsägaren hade dragit denna felaktiga slutsats var förståeligt enligt MÖD, särskilt mot bakgrund av att nämnden inte hade reagerat på den justerade placeringen. Fastighetsägaren hade därför på goda grunder gjort en bedömning som till slut visade sig vara felaktig. De bristfälliga situationsplanerna kunde ha bidragit till denna felbedömning. Att nämnden hade låtit bristfälligt underlag ligga till grund för bygglovsbesluten skulle dock inte vara till nackdel för fastighetsägaren. Mot denna bakgrund ansåg MÖD att byggsanktionsavgiftens storlek inte var i rimlig proportion till överträdelsen. Avgiften skulle därför sättas ned till en fjärdedel. (MÖD 2023-05-31 mål nr P 1565-22)

Mål: P 1565-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett annat exempel på omständigheter som kan medföra att en överträdelse bedöms vara av mindre allvarlig art är att överträdelsen har ett samband med att byggnadsnämnden inte har handlagt ett ärende, exempelvis avseende en mindre komplementbyggnad, inom rimlig tid. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut inom tio veckor från det att den fullständiga ansökan har kommit in till nämnden. Om byggnadsnämndens handläggning drar ut på tiden oskäligt länge kanske den enskilde påbörjar byggåtgärden utan att ha fått bygglov eller startbesked. Det skulle kunna visa sig att det finns förutsättningar för att bevilja lov och startbesked och att uppförandet av byggnaden skett på ett korrekt sätt i enlighet med gällande bestämmelser. Trots detta skulle det i denna situation bli aktuellt med en byggsanktionsavgift för att byggnaden har påbörjats utan startbesked. Mot bakgrund av byggnadsnämndens oskäligt långa handläggning, skulle dock överträdelsen enligt förarbetena kunna anses vara av mindre allvarlig art och det kan då finnas skäl att sätta ned avgiften. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 10)

Nedsättning av en byggsanktionsavgift, prop. 2012/13:104 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om en lång handläggningstid däremot beror på att sökanden inte kommit in med de handlingar som krävs för att ärendet ska vara komplett kan det inte motivera nedsättning av byggsanktionsavgiften enligt ett avgörande av MÖD. Domen har vunnit laga kraft. (MÖD 2014-06-04 mål nr P 11481–13)

Mål: P 11481-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Även andra överträdelser av formell karaktär kan anses vara mindre allvarliga i ett enskilt fall och kan därför motivera att en byggsanktionsavgift sätts ned. En enskild kan till exempel ha genomfört en mindre tillbyggnad av en villa och följt bestämmelserna om bygglov samt inväntat startbesked från byggnadsnämnden innan tillbyggnaden påbörjades. Om den tillbyggda delen har uppförts på ett korrekt sätt i enlighet med gällande byggregler och de krav i övrigt som ställs skulle kravet på slutbesked före användning kunna betraktas som en administrativ formalitet. Om den enskilde i en sådan situation tar den tillbyggda delen av villan i bruk på ett säkert sätt och så att inte slutbesiktning hindras, skulle den omständigheten att överträdelsen har formell karaktär kunna medföra att byggsanktionsavgiften anses oproportionellt hög. Det skulle i ett sådant fall kunna finnas skäl för att sätta ned avgiften. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 10)

Nedsättning av en byggsanktionsavgift, prop. 2012/13:104 (på Sveriges riksdags webbplats)

I en dom från MÖD prövades om det fanns skäl att sätta ned byggsanktionsavgifter med hänsyn till att fastighetsägaren skulle ha fått besked från en bygglovshandläggare att åtgärderna inte krävde bygglov. Nämnden hävdade i målet att något sådant besked inte hade lämnats. MÖD konstaterade först att ett felaktigt besked från en myndighet om huruvida en åtgärd kräver lov eller inte, kan föranleda att en avgift sätts ned. Men det förutsätter att den som säger sig ha förlitat sig på ett sådant besked har haft ett särskilt skäl att kontakta myndigheten, har vänt sig till rätt myndighet och har lämnat ett riktigt och fullständigt underlag. Vid en samlad bedömning utifrån de uppgifter som kommit fram i målet bedömde MÖD att uppgifterna inte gav tillräckligt stöd för att de muntliga besked fastighetsägaren kan ha fått från bygglovshandläggaren hade baserats på ett riktigt och fullständigt underlag som motsvarade de åtgärder som senare kom att genomföras. Enligt MÖD fanns det därför inte skäl för att helt eller delvis sätta ned byggsanktionsavgifterna med hänsyn till att fastighetsägaren skulle ha fått ett felaktigt besked från byggnadsnämnden. (MÖD 2022-02-14 mål nr P 362–21)

Mål: P 362-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en annan dom från MÖD prövades om det fanns skäl att sätta ned avgiften bland annat för att det bolag som skulle betala byggsanktionsavgiften inte hade råd att betala avgiften. I domen kom MÖD fram till att vad bolaget anfört om att det inte kan betala ett så stort belopp inte utgjorde skäl för att sätta ned byggsanktionsavgiften. Det hade inte heller framgått i målet att bolaget haft grund för bedömningen att byggåtgärderna kunde påbörjas utan att bygglov och startbesked meddelats. Överträdelsen var inte heller av mindre allvarlig art eller enbart av formell karaktär. Det fanns därför inte skäl att sätta ned byggsanktionsavgiften enligt MÖD för att bolaget hade påbörjat byggåtgärderna utan att invänta bygglov och startbesked. (MÖD 2016-12-20 mål nr P 6431-16)

Mål: P 6431-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har också prövat om det fanns skäl att sätta ned byggsanktionsavgiften med hänsyn till de utförda byggnadsåtgärdernas omfattning. Den överträdelse som hade skett var att en byggnad hade ändrat användning från gym till bostad, där bland annat även ett fönster och en altandörr hade tagits upp i fasaden. Den ändring av byggnadens användning som hade skett var enligt MÖD en bygglovspliktig ändring till ett väsentligen annat ändamål. MÖD angav sedan, vid bedömningen av om det fanns skäl att sätta ned avgiften, att bygglovsplikten för ändrad användning inträder när en byggnad tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål än tidigare och gäller oavsett hur stora byggåtgärder som behöver vidtas. MÖD ansåg därför att det inte fanns förutsättningar i det aktuella fallet att sätta ned avgiften med hänsyn till de utförda byggåtgärdernas omfattning. (MÖD 2019-10-11 mål nr P 5083-19)

Mål: P 5083-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det är viktigt att eftersträva en rimlig avvägning mellan möjligheten att sätta ned byggsanktionsavgiften i det enskilda fallet och att upprätthålla rättssäkerheten. Möjligheten till nedsättning har därför begränsats till hälften eller en fjärdedel av byggsanktionsavgiften. Därmed bedöms risken för skönsmässiga bedömningar och att den avgiftsskyldige utsätts för godtycklig behandling minska. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 11)

Nedsättning av en byggsanktionsavgift, prop. 2012/13:104 (på Sveriges riksdags webbplats)

När byggsanktionsavgift inte ska tas ut

I vissa situationer ska eller får byggnadsnämnden inte ta ut en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse.

Om vite har dömts ut

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om vite har dömts ut för samma överträdelse.

Normalt sett ska byggnadsnämnden besluta om att ta ut byggsanktionsavgift innan nämnden tar ställning till om den ska begära att ett vite för samma överträdelse döms ut. Då blir det med hänsyn till denna bestämmelse inte aktuellt att begära att vitet döms ut. Att byggnadsnämnden ska ta ställning till byggsanktionsavgift först beror på att en sådan alltid ska tas ut medan ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.

I detta sammanhang är det viktigt att betona att förbudet mot att ta ut byggsanktionsavgift och vite gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Den grundläggande principen är att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas fler än en gång för en och samma sak. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller sanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder att döma ut vitet. Domen har vunnit laga kraft. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13/2014:25)

Mål: P 11322-13/MÖD 2014:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Om rättelse har skett

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med byggnadsnämnden. Om en överträdelse tas upp på ett nämndssammanträde men detta enbart leder till att ärendet bordläggs, utan någon överläggning i sakfrågan, finns möjligheten att rätta kvar. Rättelse som sker efter ett sammanträde där nämnden har haft överläggning i påföljds- eller ingripandefrågan medför däremot inte någon avgiftsbefrielse. (jfr Didón m.fl. (20 dec 2022). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:54)

I ett avgörande från MÖD framgår att ett beslut om användningsförbud fattat på delegation av enhetschef och byggnadsinspektör inte är att jämställa med att frågan om sanktion eller ingripande har tagits upp vid ett sammanträde med byggnadsnämnden. (MÖD 2015-11-11 mål nr P 3047-15)

Mål: P 3047-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Frågan om vad som krävs för att rättelse ska anses ha skett är av stor betydelse för att kunna avgöra om en byggsanktionsavgift inte ska tas ut. MÖD har i ett avgörande slagit fast att ett påbörjande av byggnadsarbeten innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked endast kan rättas genom att de åtgärder som vidtagits återställs. I samma avgörande slog domstolen fast att ett undanröjande av det eller de hinder som fanns för att ge startbesked, i det här fallet att byggfelsförsäkring inte uppvisats, inte var att betrakta som en rättelse. (MÖD 2014-01-08 mål nr P 7235-13)

Mål: P 7235-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har i ett annat avgörande som gällde marklovspliktig trädfällning som påbörjats innan byggnadsnämnden gett ett startbesked även slagit fast att ett i efterhand meddelat startbesked inte är att betrakta som en rättelse. (MÖD 2018-10-15 mål nr P 2879-18)

Mål: P 2879-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Högsta domstolen, HD, har i en dom prövat om ett i efterhand inlämnat besiktningsprotokoll för hissar är att betrakta som rättelse. HD redogjorde först för den rättsliga bakgrunden för rättelse i PBL. HD kom fram till att bestämmelsen om att vidta rättelse inte bygger på någon principiell ståndpunkt när det gäller i vilka fall som rättelse inte kan komma i fråga. Det ligger enligt HD i sakens natur att inte alla överträdelser är sådana att de kan bli rättade genom åtgärder i efterhand och det går inte heller att fastslå någon bestämd princip för detta. Avgörande måste därmed bli en bedömning, utifrån den överträdda bestämmelsens ordalydelse, av vilken innebörd som den bestämmelsen måste anses ha för att kunna avgöra om det går att vidta rättelse. Mot bakgrund av byggsanktionsavgiftens straffrättsliga karaktär är det naturligt att vid den bedömningen särskilt beakta den aktuella bestämmelsens grundläggande syfte. Hänsyn ska också tas till att byggsanktionsavgiftens syfte är att effektivt avhålla från överträdelser. I det aktuella fallet kom HD sedan fram till att regelverket är utformat så att det är en förutsättning för användning av hissen att det, just när användningen sker, finns ett godkänt besiktningsprotokoll som den ansvarige dessutom kan visa upp. Under den tid som det är ovisst om hissen är tillräckligt säker får den alltså inte användas. Den olovliga användningen som redan hade förekommit, att hissen under ett antal månader var i bruk, kan enligt HD därmed inte anses ha blivit rättad bara för att det senare genomförts en godkänd besiktning av hissen. Detta innebär alltså att ett besiktningsprotokoll som lämnats in i efterhand inte är att betrakta som en rättelse av att ha använt hissen om det vid tiden för användningen inte funnits ett godkänt besiktningsprotokoll. (HD 2021-06-17 mål nr Ö 2351-20/NJA 2021 s. 446)

Mål: Ö 2351-20/NJA 2021 s. 446 (på Högsta domstolens webbplats)

Samma bedömning som HD har gjort har också MÖD tidigare gjort när det gäller motordrivna portar. Att lämna in ett godkänt besiktningsprotokoll i efterhand som visar att motordrivna portar uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa kan enligt MÖD inte betraktas som en rättelse av att ha använt motordrivna portar i strid med det automatiska användningsförbud som gällt på grund av avsaknaden av ett godkänt besiktningsprotokoll. (MÖD 2020-04-06 mål nr P 8258-18)

Mål: P 8258-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

När motordrivna portar använts i strid med ett automatiskt användningsförbud är det enligt MÖD inte heller att betrakta som en rättelse att koppla ur den motordrivna funktionen och därmed göra portarna manuella. Detta eftersom det är frånvaron av ett besiktningsprotokoll som visar att kraven är uppfyllda som har utlöst det automatiska användningsförbudet. (MÖD 2020-04-06 mål nr P 9280-18)

Mål: P 9280-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Film om rättelse har skett

Om överträdelsen avser rivning

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning av en byggnad och rivningen har:

• gjorts med stöd av annan lag eller författning,
• varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa eller för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, eller
• gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse.

Enligt förarbetena till bestämmelsen beskrivs som exempel på fall där rivning sker för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom att en byggnad rivs för att motverka att en eldsvåda sprider sig till byggnaden och därifrån till angränsande bebyggelse. Det beskrivs också att vid bedömningen av vad som är en omfattande skada ska skadan inte bedömas i relation till den hotade egendomens värde, utan i stället ska det vara fråga om en skada som i absoluta tal är betydande. Den måste också vara så stor att det framstår som befogat att tillgripa rivning för att avvärja eller begränsa skadan. (jfr prop. 1975/76:164 sid 68 och 154-155)

Med förslag till lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop. 1975/76:164 (på Sveriges riksdags webbplats)

När det kommer till en rivning som har gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse så anges det i förarbetena att avgiftsbefrielse inte ska inträda om skadorna på den rivna byggnaden varit så små att de utan större ingrepp hade kunnat avhjälpas. Det ska alltså vara fråga om så stora skador att rivningen varit befogad. (jfr prop. 1975/76:164 sid 68)

Med förslag till lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop. 1975/76:164 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om det är oskäligt

Byggsanktionsavgift behöver inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till:

• att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet,
• att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller
• vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.

Enligt förarbetena till bestämmelsen är uppräkningen uttömmande och motsvarar i sak de situationer som gäller för miljösanktionsavgifter enligt en motsvarande bestämmelse i miljöbalken (jfr prop. 2009/10:170 sid 345-347 och 497).

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enligt förarbetena till motsvarande bestämmelse i miljöbalken så beskrivs att när det kommer till att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet så torde denna omständighet normalt behöva styrkas med ett sjukintyg. Vidare beskrivs att för att den avgiftsskyldige inte ska anses ha haft möjlighet att ens uppdra åt någon annan att fullgöra en skyldighet, torde det i praktiken också handla om ett sjukdomshinder av allvarligt slag. Utrymmet för att beakta sådana omständigheter annat än för privatpersoner eller för mycket små företag där det inte finns möjlighet att överföra ansvaret på någon annan är dock mycket litet. (jfr prop. 2005/06:182 sid 155).

Miljöbalkens sanktionssystem, m.m., prop. 2005/06:182 (på Sveriges riksdags webbplats)

När det handlar om att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka är det enligt förarbetena sådana omständigheter som normalt brukar hänföras till ”laga förfall” enligt rättegångsbalken (1942:740). Om överträdelsen har orsakats av en försumlighet hos någon som den avgiftsskyldige har anlitat så bör det inte bli aktuellt att befria från avgiftsskyldigheten, såvida inte uppdragstagaren kan anses ha haft laga förfall. (jfr prop. 2005/06:182 sid 155-156).

Miljöbalkens sanktionssystem, m.m., prop. 2005/06:182 (på Sveriges riksdags webbplats)

När det kommer till vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa så kan det enligt förarbetena handla om att ta hänsyn till det förhållandet att den avgiftsskyldige faktiskt har ansträngt sig för att en överträdelse inte skulle komma att inträffa, men där överträdelsen ändå inträffat på grund av ett i sammanhanget ursäktligt misstag. (jfr prop. 2005/06:182 sid 156).

Miljöbalkens sanktionssystem, m.m., prop. 2005/06:182 (på Sveriges riksdags webbplats)

I förarbetena beskrivs också situationer som är sådana att de inte motiverar avgiftsbefrielse. Det kan då exempelvis handla om dålig ekonomi hos den avgiftsskyldige, okunskap om gällande regler, glömska, tidsbrist, dåliga rutiner eller att en verksamhet är nystartad. (jfr prop. 2005/06:182 sid 156).

Miljöbalkens sanktionssystem, m.m., prop. 2005/06:182 (på Sveriges riksdags webbplats)

Eftersom det inte kan uteslutas att byggsanktionsavgiften är en sanktion av straffrättslig karaktär kan reglerna om rätten till en rättvis rättsprövning i Europakonventionen vara tillämpliga. Därför måste hänsyn tas till konventionens så kallade oskuldspresumtion. Den enskilde får således inte åläggas en orimlig bevisbörda för att undgå avgift. Det måste därför finnas utrymme för en inte alltför restriktiv prövning av befrielsegrunderna i varje enskilt fall. (jfr prop. 2009/10:170 sid 346)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Film om när det är oskäligt att ta ut byggsanktionsavgift

Preskription av skyldigheten att ta ut byggsanktionsavgift

Byggnadsnämnden får inte besluta att ta ut en byggsanktionsavgift om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom 5 år efter överträdelsen. Det framgår varken av lagtexten eller av förarbetena hur yttrandet ska gå till. Om den som anspråket riktas mot invänder att han eller hon inte getts tillfälle att yttra sig är det byggnadsnämnden som måste visa att så skett.

Preskriptionstiden ska räknas från det att överträdelsen begicks. Med överträdelse avses även underlåtenhet att göra något. Detta innebär att preskriptionstiden i princip inte börjar löpa så länge överträdelsen kan anses pågå. När det gäller överträdelser som handlar om att olovligen ändra en byggnad till ett väsentligen annat ändamål, ska preskriptionstiden däremot beräknas från den dag då byggnaden olovligen togs i anspråk för den nya användningen och inte från den dag då användningen upphörde. Beroende på vad det är för åtgärd som tillsynen gäller kan möjligheten att besluta om byggsanktionsavgift alltså preskriberas på olika sätt. De principer som gäller vid bedömningen av preskriptionsfrågor inom straffrätten kan vara till stöd för bedömningen av när preskriptionstiden för byggsanktionsavgifter börjar löpa. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 26-28, prop. 1985/86:1 sid. 787-788 och prop. 1975/76:164 sid 263-264 och 293)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag om en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag till lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop. 1975/76:164 (på Sveriges riksdags webbplats)

I ett avgörande från MÖD prövade domstolen om byggnadsnämnden gett de byggherrar som en byggsanktionsavgift skulle tas ut av tillfälle att yttra sig inom 5 år från överträdelsen. Överträdelsen var att ha anlagt en parkering och ha tagit ett område i anspråk för parkering innan bygglov och startbesked hade meddelats. Enligt MÖD kan en sådan överträdelse i och för sig tänkas vara utsträckt över tid, om anordnandet innefattar flera moment. Men med beaktande av den praxis som redovisades i domen bedömde domstolen att en sådan överträdelse inte kunde anses pågå enbart på grund av att det aktuella markområdet fortsatt användes för parkering. Utredningen i målet gav enligt MÖD stöd för att området hade använts för parkering mer än 5 år innan byggnadsnämnden gett byggherrarna tillfälle att yttra sig. Det framkom inte heller att det i tiden därefter genomförts några åtgärder som utgjort ett led i anordnandet av parkeringsplats. MÖD ansåg mot den bakgrunden och då byggnadsnämnden inte motbevisat byggherrarnas invändning om preskription, att det inte fanns stöd för att ta ut byggsanktionsavgift. MÖD upphävde därför beslutet om byggsanktionsavgift. (MÖD 2020-12-08 mål nr P 13738–19/2020:32)

Mål: P 13738-19/MÖD 2020:32 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Film om preskription