Motivering i beslut om rättelseföreläggande

Tillämpliga bestämmelser

Av 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att [osv.]

Enligt 11 kap. 20 § PBL får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten [...]

Av 11 kap. 27 § PBL framgår att om ett rättelseföreläggande inte följs [...]

Av 11 kap. 37 § PBL framgår att ett föreläggande enligt 20 § får förenas [...]

Enligt 11 kap. 38 § PBL får ett föreläggande enligt 20 § eller ett beslut enligt 27 § [...]  

Av 11 kap. 40 § framgår att den myndighet som beslutar om ett föreläggande [...]

Skäl för beslut

Fastigheten är belägen inom ett område som omfattas av detaljplan.

Vid tillsynsbesök på fastigheten den ”dag/månad/år” konstaterade byggnadsnämnden att åtgärden X ”uppförts/ändrats/utförts”...utan lov. ”Åtgärden” strider mot detaljplanens bestämmelser och nämnden bedömer att det saknas förutsättningar att ge lov i efterhand för åtgärden.

Byggnadsnämnden konstaterar att det inte har förflutit mer än tio år från överträdelsen och anser därför att det finns skäl att förelägga den som äger ”fastigheten/byggnadsverket” att vidta rättelse inom viss tid. Föreläggandet bör förenas med vite.

Motivering

Enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c krävs det bygglov för ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Fastigheten består av ett flerbostadshus med X antal lägenheter som ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövård och som omfattas av kommunens kulturmiljöprogram. I kommunens kulturmiljöprogram finns beskrivningar och illustrationer för den bebyggelse som finns i området. Enligt kulturmiljöprogrammet är bebyggelsen i området välbevarad med tidstypiska stilar som visar den funktionalistiska stilen och arkitekturen från 1930- och 1940-talen. Det anges även att samtliga ändringar och utvändigt underhåll ska ske på ett för byggnaden traditionellt sätt.

I det nu aktuella tillsynsärendet har tidigare 2-glasfönster i trä med standardmått ”dimension” ersatts med nya lackerade aluminiumfönster med grövre dimensioner och mindre glasytor.

I ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) den ”dag/månad/år” mål nr P-XXXX-XX konstaterade domstolen att bedömningen av om en åtgärd avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende ska ske med utgångspunkt i hur ändringar sker med avseende på...

Byggnadsnämnden har remitterat ärendet till ”remissinstans” som i yttrande den ”dag/månad/år” har anfört följande...

Vid en sammantagen bedömning anser byggnadsnämnden att fönsterbytet medfört att byggnadens yttre utseende påverkats avsevärt och att åtgärden därför kräver bygglov. Eftersom fönsterbytet genomförs i ett område av riksintresse för kulturmiljön och inte följer riktlinjerna i kommunens kulturmiljöprogram anser byggnadsnämnden att fönsterbytet strider mot varsamhetskravet i 8 kap 17 § PBL. Bygglov för fönsterbytet kan därmed inte ges i efterhand.

Eftersom bygglov inte kan ges i efterhand och det inte har gått mer än tio år sedan fönsterbytet genomfördes ska fastighetsägaren med stöd av 11 kap. 20 § PBL föreläggas att inom 20 veckor från det att detta beslut vunnit laga kraft ta bort fönsterna och ersätta dem med fönster i samma stil och utformning som de ursprungliga fönsterna. Föreläggandet bör förenas med vite.