Kommunalt samarbete om PBL-tillsyn
Byggnadsnämnden kan utöver att samordna sitt tillsynsarbete med tillsyn på andra samhällsområden effektivisera sin tillsyn genom olika former av samarbeten med byggnadsnämnder i andra kommuner.
Kommunalt samarbete om PBL-tillsyn
Kommuner kan samarbeta med varandra genom avtalssamverkan. Det innebär att två eller flera byggnadsnämnder kan samarbeta om tillsyn över plan- och bygglagstiftningen på ett mer ingående sätt. Det kan vara allt från samarbete i enskilda ärenden till överflyttning av resurser eller beslutanderätt mellan olika kommuner. Det kan även ske genom samarbete i en gemensam förvaltningsorganisation. Avtalssamverkan kan bland annat användas för att hantera kompetensbrist och varierande arbetsbelastning samt för att på andra sätt effektivisera tillsynsarbetet.
Tillsynsärenden innehåller inte sällan komplicerade frågeställningar och handläggningsmoment som förutsätter att byggnadsnämnden har tillgång till kvalificerad och kompetent personal. Möjligheterna till avtalssamverkan mellan kommuner kan då underlätta för byggnadsnämnder att på olika sätt dela på sådan kompetens. Det kan också möjliggöra att de personer som arbetar med tillsyn i större utsträckning kan koncentrera sig på sådant arbete. Det kan vara praktiskt för särskilt mindre kommuner som inte alltid har möjlighet att ha egna tillsynshandläggare.
37 §
En kommun eller en region får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.
Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den andra regionen att besluta på kommunens eller regionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4-8 §§.
Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna. Lag (2019:835) .
Avtalssamverkan mellan kommuner
Vid avtalssamverkan får kommuner ingå avtal om att uppdra åt en anställd i en annan kommun att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, så kallad extern delegering. Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjlighet till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut. Möjligheten till extern delegering omfattar enbart anställda i den andra kommunen.
37 §
En kommun eller en region får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.
Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den andra regionen att besluta på kommunens eller regionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4-8 §§.
Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna. Lag (2019:835) .
En kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer samt ansvarar för fel och brister vid handläggning och beslutsfattande i den verksamhet som samverkan avser. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 29)
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan, prop. 2017/18:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
6 §
Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
Reglerna om delegation i kommunallagen och i PBL gäller även vid avtalssamverkan. Det innebär att ett delegationsuppdrag bland annat inte får omfatta befogenhet att avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt samt i vissa fall inte heller befogenhet att besluta om förelägganden eller förbud som förenas med vite. Delegationsuppdrag får inte heller omfatta avgörande av frågor om byggsanktionsavgift.
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
38 §
Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.
Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad besluts-funktion när det gäller
1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i
13 kap.,
2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas,
3. ärenden om upphandling, eller
4. ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem. Lag (2023:708) .
När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar och beslutet är formellt sett fattat av den delegerande kommunen. Beslutet kan därmed överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen. (jfr prop. 2017/2018:151 sid. 35)
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan, prop. 2017/18:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
Avtalssamverkan (på Sveriges Kommuner och Regioners webbplats)
Samordnad tillsyn på flera områden genom avtalssamverkan
Eftersom reglerna om avtalssamverkan ger kommuner en generell rätt att samverka så finns det inte några hinder mot att inom ramen för ett sådant avtal genomföra samordnad tillsyn på flera tillsynsområden. Det kan vara ett lämpligt sätt för kommuner att hantera tillsynsansvaret på flera tillsynsområden gemensamt. En samordnad tillsyn kan ske genom att en kommun delegerar till en annan kommun att genomföra den delegerande kommunens tillsynsverksamhet på olika tillsynsområden. I avtalet kan kommunerna ange om det ska gälla under en viss tidsperiod eller tills vidare. De kan också begränsa avtalet till att exempelvis gälla riktade insatser på vissa områden eller för vissa frågor.
Samverkan i gemensam nämnd
Det finns också en möjlighet för två eller flera kommuner att samverka genom att inrätta en gemensam nämnd. Det förutsätter att beslut om detta fattas av respektive kommuns kommunfullmäktige. En sådan gemensam nämnd kan då fullgöra uppgifter som annars en kommunal nämnd i respektive kommun hade gjort och kan också vara ett sätt att effektivisera tillsynsarbetet.
9 §
Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region. Lag (2019:835) .
19 §
Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region. Lag (2019:835) .
20 §
En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna och ingår i denna kommuns eller regions organisation. Lag (2019:835) .
21 §
Kommuner och regioner får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller region. Uppgifter som kommun- eller regionstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. Lag (2019:835) .
22 §
En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och regionerna. Lag (2019:835) .
23 §
Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.
24 §
Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och regionerna. Var och en av de samverkande kommunerna och regionerna ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Lag (2019:835) .
25 §
Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller den region som har valt dem. Lag (2019:835) .
26 §
Budgeten upprättas av den kommun eller region som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och regionerna. Lag (2019:835) .
27 §
Fullmäktige i en kommun eller en region som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och regionerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Lag (2019:835) .
28 §
Företrädare för anställda i kommuner eller regioner som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i
7 kap. 13-16 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden. Lag (2019:835) .
29 §
Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller regioner som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande. Lag (2019:835) .
30 §
En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på nämndens vägnar. Lag (2019:835) .
31 §
Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen eller i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att fatta beslutet. Lag (2019:835) .
32 §
Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och regionernas anslagstavlor. Lag (2019:835) .
33 §
Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835) .
34 §
En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835) .
35 §
Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835) .
36 §
Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen
(2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.
Samverkan i kommunalförbund
Kommuner kan enligt kommunallagen också gå samman och bilda kommunalförbund. Kommunalförbundet tar då över skötseln och ansvaret för vissa kommunala angelägenheter från medlemskommunerna. Kommunalförbund är egna juridiska personer som är fristående till sina medlemskommuner. Det är även möjligt för kommuner att överföra myndighetsutövning till kommunalförbund.
8 §
Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Lag (2019:835) .
1 §
Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att förbundsmedlemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas.
2 §
Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.
När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (2019:835) .
3 §
I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
4 §
Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.
5 §
Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.
6 §
Förbundsordningen ska ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte samt förbundets medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §,
4. antalet revisorer och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,
6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha rätt att delta vid sammanträden enligt 5 kap. 40 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 28 §,
10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall förutsättningarna för detta,
15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, och
18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt, i fråga om förbund med förbundsdirektion, till revisorerna.
18 §
En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.
Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.
Bildandet av kommunalförbund kan förbättra möjligheterna till samverkan mellan de som arbetar med till exempel plan – och bygglagstiftningen och miljölagstiftningen. Det kan även förbättra möjligheterna att samordna och effektivisera tillsynsarbetet på de områdena.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.