Klimatsmart resursanvändning

I översiktsplaneringen ges möjlighet att redovisa och analysera förutsättningar och mål för en klimatsmart resursanvändning. Det kan handla om att bevara och utöka grönstruktur och vattenområden som har betydelse för processer som avlägsnar växthusgaser i atmosfären, planering för energihushållning och utbyggnad av förnybar energi för att på så sätt minska klimatpåverkan.

Planera för kolsänkor

Den viktigaste ekosystemtjänsten när det gäller minskad klimatpåverkan är kolsänkor. Lagringen av kol i skogar, sjöar och annan markanvändning är av betydelse för att vi ska kunna nå målet om netto nollutsläpp. Kolsänkorna hjälper till att balansera växthusgasutsläppen.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Följande faktorer är viktiga att beakta vid översiktsplaneringen för att främja kolsänkor och grönområden:

• Lägg fram en strategi för att öka kolsänkorna.
• Bevara tätortsnära skogar och lummiga parker.

Naturliga kolsänkor

Friluftsområden i form av skogar, lummiga parker, dammar och sjöar är effektiva kolsänkor. Det är alltså inte bara av upplevelsemässiga skäl som det är viktigt att bevara grönstruktur och vattenområden i tätorter och tätortsnära miljöer. Behovet av att behålla och utöka kolsänkorna är stort för att få en positiv påverkan på klimatet.

Så bidrar fuktig mark och gröna ytor till kolsänkor

Kolsänkor kan också skapas. Ett mervärde i hanteringen av dagvatten kan vara att återfukta tidigare utdikade områden. Gröna ytor är betydelsefulla för att hantera dagvatten och dessutom är en fuktig mark mer effektiv som kolsänka än en torr. 

En ökning av grönområden i staden eller tätortsnära områden kan bidra till begränsad klimatpåverkan. 

Främja fossilfri och klimatsmart energi

Översiktsplaneringen är med sitt helhetsperspektiv på markanvändning, bebyggelse, grönstruktur och infrastruktur en utmärkt bas för att belysa energifrågans koppling till övriga planeringsfrågor. Här finns en möjlighet att redovisa och analysera förutsättningar och mål för både energihushållning och utbyggnad av förnybar energi för att på så sätt minska klimatpåverkan.

Att tänka på i översiktsplaneringen

I översiktsplaneringen bör strategierna fokusera på att främja energieffektivisering, förnybar energiproduktion och en hållbar energiförsörjning. För att säkerställa att dessa mål uppnås behöver den lokala kontexten beaktas, inklusive regionala klimat- och energistrategier. Följande faktorer är viktiga att överväga i planeringen:

• Strategierna i översiktplanen bör främja energieffektiviseringar och en utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion. Vilken typ av förnyelsebar energi som kommunen/regionen bör satsa på måste utgå från kommunens/regionens lokala förutsättningar. Den regionala klimat- och energistrategin som varje länsstyrelse ansvarar för att ta fram är ett betydelsefullt planeringsunderlag.
• I översiktsplaneringen bör kommunen säkerställa hur energin ska distribueras. Kommunens energiplan kan vara vägledande i detta avseende. Kapacitet i befintliga system behöver kartläggas och behovet av nya distributionssystem analyseras. Översiktsplaneringen bör ta hänsyn till och främja utbyggnaden av säkra distributionssystem för biobränslen och elnätets kapacitet i områden som är lämpliga för vindkraft. Det är också viktigt att ny bebyggelse, framförallt större utbyggnadsområden, lokaliseras till områden där det finns möjlighet att ansluta till det kommunala fjärrvärmenätet.
• Möjligheten med regional samverkan för gemensam energiproduktion och distribution behöver tillvaratas i översiktsplaneringen. Även här bör den regionala klimat- och energistrategin som varje länsstyrelse ansvarar för att ta fram kunna användas som underlag.
• Strategierna i översiktsplanen behöver följas upp och analyseras utifrån hur de påverkar energianvändningen i kommunen.
• Det är viktigt att översiktsplaneringen främjar energiutvinning från restprodukter och spillvärme. Kommunen bör därför undersöka möjligheten till att utnyttja överskottsenergi från industrier vid lokalisering av fjärrvärmeverk.
• Strategier för en utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon bör behandlas i översiktsplanen.
• Strategier för solenergi behöver behandlas i översiktsplanen för att visa hur kommunen kan underlätta och stimulera en ökad utbyggnad av solceller och solvärme.

Skapa infrastruktur för återvinning

För att minska påverkan på klimatet behöver uttaget av naturresurser minska, återvinningen öka och avfallet minska. Frågan hur vi hanterar vårt avfall blir allt mer betydelsefull för att vi ska kunna uppnå ett hållbart samhälle.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Avfallshantering är en central del av den fysiska planeringen, och en välutvecklad avfallsplan är ett viktigt verktyg för att säkerställa en effektiv och hållbar hantering av avfall. Översiktsplaneringen bör beakta behovet av anpassad infrastruktur och transportlösningar för avfall. Här är några viktiga punkter att ta hänsyn till:

• Kommunens avfallsplan är ett viktigt planeringsunderlag och den bör tydligt beskriva vilka krav avfallshanteringen ställer på den fysiska planeringen. I översiktsplaneringen bör avfallshanteringens infrastruktur och transportbehov säkerställas.
• Strategierna i översiktsplanen bör sträva efter att minska transportbehovet av avfall och främja möjligheten för privatpersoner att lämna avfall utan att det krävs tillgång till egen bil.
• Planer på att byta system för avfallshantering, till exempel en övergång från traditionell hämtning av kärl på fastighet till sopsugssystem, bör redovisas i översiktsplanen. Redovisningen bör fokusera på vilka krav en sådan förändring kommer att medföra för den fysiska planeringen.
• Viktiga återvinningscentraler, behandlingsanläggningar och deponier bör redovisas i översiktsplanen. Även anläggningarnas framtida expansion bör redovisas och behovet att förhindra att känslig bebyggelse som bostäder, skolor, sjukhus med mera placeras i anläggningarnas närhet.

Avfall och återvinning

Kraven på avfallshanteringen ökar; att minska mängderna, återbruka samt återvinna material och energi blir viktigare. De senaste årens utveckling mot ökad källsortering, producentansvar och förbättring av sophämtarnas arbetsmiljö har lett till förändringar som påverkar samhällsplaneringen och den byggda miljön samt gjort det mer komplicerat för boende att lämna sitt avfall.

Blandade ej differentierade material, hushållsavfall och avfall från förbränning är, enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet, de tre typer av avfall som har den totalt största klimatpåverkan, om man tar hänsyn till hela livscykelkedjan; utvinning, tillverkning och avfallshantering.

I 2 kap. 6 § punkt 5 plan- och bygglagen anges att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt intresse. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska alltså ske med särskild hänsyn tagen till möjligheterna att anordna avfallshantering. Frågan behöver därför uppmärksammas på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen.

Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk 

Transporter av avfall

Hantering av avfall medför stora transportbehov. Transporter sker både av enskilda konsumenter till återvinningscentraler och som samordnade transporter av avfall från fastigheter med sopbilar. Närhet till återvinningscentraler är viktigt för att minska behovet av att använda bilen för att transportera avfallet. Flera kommuner har också börjat med källsortering direkt hos hushållen, där specialanpassade sopkärl och sopbilar möjliggör en lokal sortering utan att varje enskilt hushåll behöver ta bilen till återvinningscentralen.

Ett annat sätt att minska transportbehovet är att i tätt bebyggda områden bygga sopsugssystem. Ett sopsugssystem/avfallssug består av inkast som placeras inom- eller utomhus och en terminal dit avfallet sugs via ett underjordiskt rörsystem. I terminalen lagras avfallet i containrar för vidare transport. Vid planering av nya större bostadsområden bör kommunen på ett tidigt stadium överväga om det är möjligt att anlägga sopsugssystem.