Yrkesfiske

Fisk är ett viktigt livsmedel och ekosystemtjänst som kräver en hållbar förvaltning. Fisket har en lång kulturell tradition och spelar en viktig roll i det maritima landskapet. Här kan du läsa mer om yrkesfiskets förutsättningar och behov i den kommunala översiktsplaneringen för hav och kust. 

Att tänka på i översiktsplaneringen

• För fiskets bedrivande är det viktigt med tillgängliga fiskeplatser, hamnar, landningsplatser och sjöfartsleder. Huvuddelen av fiskenäringens verksamhet är lokaliserad utanför storstadsområdena och näringen är i många fall en viktig förutsättning för levande kustsamhällen.
• En grundförutsättning för ett långsiktigt och lönsamt fiske är hållbara fiskebestånd. Goda fiskbestånd kräver att fisken har tillgång till habitat (livsmiljöer) under sina olika livsstadier. Inte minst är lek- och uppväxtområden samt vandringsstråk viktiga.
• Fisket kan till stora delar samexistera med olika intressen, men konkurrerar ibland om utrymmet till havs med andra verksamheter. Det handlar till exempel om den fysiska tillgången till fiskeområden, hemmahamnar för fiskefartyg och landningshamnar, men också om hur andra verksamheter påverkar fiskhabitaten. Fisket i sig har också stor miljöpåverkan.
• I översiktsplanen kan kommunen lyfta områden av värde för fisk och fisket och identifiera områden med möjliga intressekonflikter och/eller synergieffekter med andra intressen.
• Kommunen kan i översiktsplanen i samråd med länsstyrelsen konkretisera, värdera och ytterligare precisera områden av riksintresse för yrkesfisket.
• Kommunen kan ta initiativ till och själva besluta om områdesskydd, till exempel bildandet av naturreservat, både för land- och vattenområden. Kommunen kan även belysa behoven av områdesskydd och lyfta frågan till länsstyrelsen.

Fiskets olika fysiska och ekologiska förutsättningar

Fisketrycket varierar geografiskt och mellan olika säsonger. Småskaligt fiske sker inom begränsade områden och ibland stationärt, medan annat fiske sker flexibelt och över stora områden. Det internationella perspektivet spelar en stor roll för yrkesfisket. Europeiska fiskefartyg kan röra sig i svenska vatten och vice versa. Detta kan göra att intresset delvis är svårt att avgränsa geografiskt i översiktsplaneringen.

Yrkesfisket och beredningsindustrin bidrar till ett levande kustsamhälle

Huvuddelen av fiskenäringens verksamhet är lokaliserad utanför storstadsområdena och näringen är i många fall en viktig förutsättning för levande kustsamhällen och för att skapa regional utveckling i hela Sverige. Rationalisering och effektivisering har lett till att antalet yrkesfiskare minskat, samtidigt som den tekniska kapaciteten hos de kvarvarande fartygen ökat. Bevarandet av kulturarv i form av sjöbodar för fiske, hamnar och båtar har påverkats negativt av förändringarna.

Beredningsindustrin är viktig för det svenska yrkesfisket. Detta gäller främst det mer småskaliga fisket. Mindre fartyg med begränsade möjligheter att gå till landningshamnar långt från hemmahamnen behöver tillgång till goda logistikmöjligheter och mottagning lokalt. Den svenska fiskeberedningsindustrin är heterogen och består av allt från små familjeföretag till större företag med storskalig industriell produktion. De stora företagen importerar mycket av råvaran, medan mindre företag generellt sett är mer beroende av lokala fångster och landningar. Flera av de mindre företagen kompletterar beredningsverksamheten med andra verksamheter som fiskaffär och restaurangverksamhet. Dessa bidrar till ett levande kustsamhälle och ger underlag för besöksnäringen.

Fisket styrs till stora delar av regelverk inom EU

Det finns ett omfattande regelverk som rör både fritids- och yrkesfiske som anger var, när och hur man får fiska. För de viktigaste kommersiella arterna finns fastställda årliga kvoter på EU-nivå som fördelas till medlemsländerna. EU:s gemensamma fiskeripolitik, GFP, reglerar det yrkesmässiga fisket i den ekonomiska zonen ut till 200 sjömil från EU-ländernas kuster. För att få stabilitet och långsiktighet i förvaltningen finns ett system med förvaltningsplaner för vissa fiskbestånd.

Yrkesfisket styrs till stora delar genom lagar och riktlinjer som stiftas på EU-nivå och kommunen kan inte själv reglera i vilka områden man får eller inte får fiska. Reglerna för yrkesfiske är omfattande och förändras kontinuerligt. Läs mer om regler och lagar för yrkesfisket  på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats. För länk se i faktarutan om planeringsunderlag.

Fiskeregler för fritidsfiske finns att läsa om på webbplatsen svenska fiskeregler.

Fiskeregler för fritidsfiske (på webbplatsen Svenska fiskeregler)

Allmänt och enskilt vatten

I Sverige är vatten antingen allmänt eller enskilt. Enskilt vatten ingår som en del i en fastighet och fisket i det enskilda vattnet tillhör fastighetsägaren, medan allmänt vatten tillhör staten. Huvudregeln är att fisket i allmänt vatten är fritt för varje svensk medborgare. Det finns emellertid ett flertal undantag från denna huvudregel genom att lagstadgade så kallade frifiskebestämmelser har införts på enskilt vatten i havet och i de fem stora sjöarna. För fisket på allmänt vatten och i frifiskevattnen är det staten som ansvarar för förvaltning och vård av fiskbestånden.

För fiske på allmänt vatten i havet och de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön krävs fiskelicens och tillstånd för fasta redskap. I Sverige finns även en särskild trålgräns innanför vilken det inte är tillåtet att tråla, med undantag av så kallade trålfiskeområden. Det finns även fiskfredningsområden utmed hela den svenska kusten och längre ut i Östersjön och Kattegatt där det inte är tillåtet att bedriva fiske hela eller delar av året.

Yrkesfiske - Konflikter och synergieffekter med andra allmänna intressen

Här beskrivs övergripande vilka möjliga intressekonflikter och synergieffekter som fisket kan ha med andra intressen. Beroende på vilken fiskemetod som används och när man fiskar kan en del problem reduceras och möjliggöra samexistens med motstående intressen.

Miljöpåverkan och klimatförändringar

Olika typer av utsläpp påverkar fisk och fiskarnas habitat negativt. Illegala utsläpp av olja tillsammans med de volymmässigt betydligt större utsläppen från diffusa landkällor, som till exempel förorenat dagvatten från städer, bidrar till förhöjda halter av giftiga kolväten. Vid fartygsolyckor finns en risk att stora mängder olja sprids i vattnet. Förutom nutida olyckor kan hundratals delvis sönderrostade vrak runt Sveriges kuster även utgöra potentiella miljöhot. Vraken innehåller utöver olja även andra miljöfarliga ämnen så som ammunition och kemiska stridsmedel.

Under lång tid har det även tillförts miljöföroreningar till havet såsom dioxin, PCB och kvicksilver, som är svårnedbrytbara och kan ansamlas och lagras i fettvävnaden hos fisk och skaldjur. Övergödning från jordbruk och reningsverk leder också till ökad produktion av alger som påverkar syretillgången och ekologin i havet. En annan viktig påverkansfaktor är strandexploatering som kan innebära att fiskars lekhabitat förstörs i kustområden.

Klimatförändringar kan påverka såväl fiskars geografiska utbredning som deras reproduktion och födotillgång. Klimatförändringarna har lett till en ökning av havsvattnets medeltemperatur, men även minskad salthalt på grund av ökad avrinning. Förändringarna kan leda till att befintliga fiskbestånd minskar eller rör sig bort från ett traditionellt fångstområde.

Riksintresse för yrkesfisket

Riksintresseanspråk för yrkesfisket enligt 3 kap. 5§ miljöbalken avser områden i havet, insjöar, älvar samt hamnar. Områdena i havet omfattar såväl svenskt inre vatten, territorialhavet som den ekonomiska zonen. Det omfattar i första hand de viktigaste fångstområdena, men även viktiga vandringsstråk samt lek- och uppväxtområden för kommersiellt viktiga arter av fisk eller skaldjur. De viktigaste hemma- och landningshamnarna inom respektive län är också utpekade som riksintresse för yrkesfisket. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för riksintresset för yrkesfisket.

Läs mer om riksintresse för yrkesfisket på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats. För länk se faktarutan "Planeringsunderlag". 

För mer generell information om riksintressesystemet, se sidan Riksintressen.

Riksintressen

Veta mer?

Här hittar du exempel på mål, planer och program samt planeringsunderlag som berör yrkesfiskets intressen. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Roller och ansvar

Havs- och vattenmyndigheten

I Havs- och vattenmyndighetens uppdrag ingår bland annat att vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurs...

I Havs- och vattenmyndighetens uppdrag ingår bland annat att vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. De har det övergripande ansvaret för hur fiske bedrivs och regelverket som omfattar fisket. De prövar fiskelicenser och ger tillstånd för olika typer av fiske.

Jordbruksverket

Jordbruksverket ansvarar för förvaltningen av havs- och fiskeriprogrammet och genomförandet av politiken som syftar till att främja fisket och vattenbruket m...

Jordbruksverket ansvarar för förvaltningen av havs- och fiskeriprogrammet och genomförandet av politiken som syftar till att främja fisket och vattenbruket med sikte på att generera samhälls- och företagsekonomiska värden. Jordbruksverket har även ansvar för marknads-, handels- och konsumentfrågor.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskydd samt för nationell miljöövervakning. De vägleder i frågor om förvaltning av skarv och överprövar ...

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskydd samt för nationell miljöövervakning. De vägleder i frågor om förvaltning av skarv och överprövar länsstyrelsernas skyddsjaktsbeslut. Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt efter säl om det behövs för att förhindra allvarlig skada på fiske.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna samordnar de statliga myndigheternas verksamhet i länen och har en nyckelroll i utvecklingen av fiskerinäringen. Länsstyrelsernas arbete omfa...

Länsstyrelserna samordnar de statliga myndigheternas verksamhet i länen och har en nyckelroll i utvecklingen av fiskerinäringen. Länsstyrelsernas arbete omfattar insatser för att säkra fiskresursen, att underlätta företagande inom fiskerinäringen liksom att öka allmänhetens möjligheter att fiska. I de stora sjöarna fattar länsstyrelsen beslut om dispenser för yrkesfiskets redskap. Länsstyrelserna arbetar även med ekonomiskt stöd, fiskevård, fisketillsyn och miljöövervakning. Länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt efter skarv om det behövs för att förhindra allvarlig skada på fiske och administrerar ersättningar för skador orsakade av säl.

SLU

SLU ansvarar genom Institutionen för akvatiska resurser för att förse förvaltande myndigheter med rådgivning baserad på vetenskapliga underlag. SLU ansvarar ...

SLU ansvarar genom Institutionen för akvatiska resurser för att förse förvaltande myndigheter med rådgivning baserad på vetenskapliga underlag. SLU ansvarar också för insamling och analys av biologisk fångstdata från yrkesfisket.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket driver bland annat den så kallade Dioxinkontrollen där de övervakar bak...

Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket driver bland annat den så kallade Dioxinkontrollen där de övervakar bakgrundshalter av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel, däribland vildfångad fisk.