Förhållanden av väsentlig betydelse

Granskad: 7 februari 2024

I översiktsplanen ska kommunen fokusera på förhållanden av väsentlig betydelse. Syftet är att göra planen tydligare och minska dess omfång.

Fokusera på det väsentliga i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa de förhållanden som kan ha väsentlig betydelse för beslut som avser hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. I denna bedömning ska kommunen ta hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. PBL.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Kravet på att förhållandet ska vara av ”väsentlig betydelse” syftar till att kommunen ska kunna avstå från att redovisa förhållanden som har begränsad eller liten betydelse för beslut om användningen av mark- och vattenområden. Tidigare var kraven på redovisningen av de allmänna intressena mer omfattande vilket bland annat försvårade möjligheterna att hålla översiktsplanen aktuell och begränsa dess omfång.

Riksintressen anses alltid vara förhållanden av väsentlig betydelse.

Redovisningen skiljer sig åt mellan de olika förhållandena

Då översiktsplanen inte ska tyngas med mer information än nödvändigt finns det inga krav på att det ska finnas detaljerade beskrivningar i planen. Det gäller även riksintressebeskrivningar och uppgifter om gällande miljökvalitetsnormer. Detaljerade beskrivningar bör i stället presenteras i de planeringsunderlag som ligger till grund för översiktsplanen. I översiktsplanen räcker det med att hänvisa till dessa underlag, exempelvis kulturmiljöprogram, naturvårdsprogram, riktlinjer för bostadsförsörjningen och klimat- och energistrategi.

För att översiktsplanen ska ge vägledning för efterföljande planering och prövning är det av stor vikt att kommunens ställningstaganden klart framgår av planen. Det ska vara tydligt vad som utgör ställningstaganden och vad som utgör underlag.

Kommunen har en avgörande roll i att bedöma vilka förhållanden som kan anses vara av väsentlig betydelse. Länsstyrelsen har en rådgivande funktion och kan förse kommunen med underlag för att underlätta bedömningen av vilka förhållanden som kan anses vara av väsentlig betydelse.

Tillgodose riksintressen

I översiktsplanen ska redovisas på vilket sätt riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken kan tillgodoses. Att tillgodose innebär att göra en sammanvägd bedömning av mark- och vattenanvändningens påverkan på riksintresset.

Kraven i miljöbalken innebär bland annat att områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Med stöd av riksintressemyndighetens beskrivning gör kommunen en analys av värdena. Utifrån analysen kan kommunen beskriva konsekvenserna till följd av den planerade mark- och vattenanvändningen och hur riksintresset ska tillgodoses.

 Vad är ett riksintresse

Följa miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna ska följas oberoende av om dessa redovisas i översiktsplanen eller inte. Det kan handla om att bedöma markens lämplighet för användningar som påverkar möjligheten att följa normerna. Ett exempel kan vara lämplighet för en bebyggelse som innebär ökat dagvattenflöde eller ökad föroreningsbelastning från dagvatten. Det kan också handla om att redovisa områden där det behövs utrymmeskrävande åtgärder för att följa normerna, till exempel en dagvattendamm som behövs för god dagvattenhantering eller anläggning av en faunapassage i form av en fisktrappa.

Miljökvalitetsnormer

Beakta förhållande av väsentlig betydelse i övrigt

Med beaktas menas att kommunen ska redogöra för vilken betydelse förhållandet ska anses ha vid efterföljande planering och prövning och vilken hänsyn som ska tas till förhållandet. I vissa fall kan den avsedda markanvändningen sammanfalla med de förhållanden som råder på platsen, till exempel om ett område har höga naturvärden och den planerade markanvändningen är natur, grönområde eller liknande.

I andra fall kan kommunen göra bedömningen att marken är lämplig att använda till något annat än vad som följer av de förhållanden som planeringsunderlaget visar på. Ett exempel på en sådan situation kan vara att ett område innehåller en brytvärd fyndighet av bergmaterial, och då utgör ett markområde som innehåller värdefullt material som så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av fyndigheten, men samtidigt är enda platsen som kommunens huvudort kan expandera. Vid avvägning mellan de två olika intressena kan kommunen komma till slutsatsen att täktintresset bör stå tillbaka till förmån för tätortsutvecklingen. Det är alltså inte alltid nödvändigt att låta förhållandena på platsen vara avgörande för vilken markanvändning som väljs. Markanvändningen i sig utgör ett allmänt intresse vilket innebär att den också kan avgöra kommunens syn på hur ett visst förhållande bör beaktas vid efterföljande planering och prövning.

Andra exempel på hur ett förhållande kan beaktas är att:

  • Vissa natur- eller kulturvärden ska bevaras.
  • Skredkänslig mark som gör att marken inte bör bebyggas eller att det krävs stabilitetshöjande åtgärder.
  • Mineralfyndighet ska skyddas mot åtgärder.
  • Byggnader som placeras under en viss nivå behöver konstrueras med hänsyn till risken för översvämning.
  • Fyndighet bör inte utvinnas eftersom det finns höga naturvärden.
  • Förorenad mark ska saneras innan byggande.

Det kan även vara motsatsen, till exempel att det är en störande verksamhet och att hänsyn inte behöver tas till den eftersom den ska avvecklas.

Om ett förhållande inte är redovisat i översiktsplanen

Om kommunen bedömer att ett förhållande inte är av väsentlig betydelse, och därmed inte redovisar det i översiktsplanen, gäller ändå skyldigheten att förhålla sig till de allmänna intressena i 2 kap. PBL i efterföljande planering och prövning. Däremot kan kommunens bedömning om att det inte är av väsentlig betydelse påverka vilken betydelse förhållandet tillmäts.

Det kan också uppstå en situation där kommunen har gjort en felaktig bedömning om vilken betydelse ett visst förhållande har eller att kommunen inte känner till att det finns markföroreningar inom ett visst område eller att området kan vara känsligt för skred. Det påverkar förstås inte behovet av att beakta sådana förhållanden vid efterföljande planering och prövning.

Det kan även finnas sekretesskäl som gör att vissa förhållanden inte kan redovisas i översiktsplanen. Det kan exempelvis handla om behovet av att skydda totalförsvarets intressen eller intresset av att hemlighålla förekomsten av så kallade rödlistade arter i syfte att skydda arten från påverkan. Även sådana frågor behöver beaktas vid efterföljande planering och prövning.

Exempel på en översiktsplan som redovisar förhållanden av väsentlig betydelse

Det är hittills få översiktsplaner där kommunerna redovisar förhållanden av väsentlig betydelse. Lerums kommun har antagit sin första digitala översiktsplan och de har delat in kommunens mark- och vattenanvändning i avgränsade karaktärsområden med en beskrivning av nuläget och en analys över förhållande av väsentlig betydelse.

Kommunexempel från Lerums kommun

Boverket (2024). Förhållanden av väsentlig betydelse. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/vasentlig-betydelse/ Hämtad 2024-11-22