Regional rumslig planering i Östergötland

Region Östergötland arbetar med regional rumslig planering som ett verktyg i den regionala utvecklingsstrategin. I dialog med de 13 kommunerna i länet utarbetar regionen en rumslig strategi för Östergötland. Strategin fördjupar den gemensamma bilden av hur Östergötland fungerar och vilka olika samband och relationer som kan förbättras. Utgångspunkten är att knyta samman Östergötland och ta tillvara på Östergötlands läge. Helena Hansson och Anders Bäckstrand berättar.

Rumslig samhällsplanering och viktiga samhällsintressen

I arbetet med regional rumslig planering har vi utgått ifrån det utvecklingsuppdrag som regionen har. Vi har försökt stärka planeringsperspektivet där och synliggöra vilken funktion olika platser och orter har och hur dessa relaterar till varandra, samt hur dessa samband kan utvecklas och förstärkas för en ökad funktionalitet, berättar Helena Hansson, strateg regional planering på Region Östergötland.

Det har varit viktigt för oss att vårt arbete är relevant både för kommunerna och för vår interna organisation. Det innebär att vi förutom att bygga och förmedla kunskap om hur det ser ut i länet, också har fokuserat på de områden där vi som region har rådighet. Det gäller exempelvis kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och serviceplanering. Region Östergötland vill stärka sig i sin roll som samhällsbyggare och då behöver vi arbeta med ett helhetsperspektiv både på länet och inom regionens organisation, säger Anders Bäckstrand, chef på enheten för regional planering på Region Östergötland .

Arbetsprocessen

I arbetet med Rumslig strategi har vi haft en tydlig iterativ arbetsprocess som involverat tjänstepersoner och politiker både internt inom regionen och i kommunerna, berättar Helena Hansson vidare. Vi har vid flera dialogtillfällen diskuterat innehållet med representanter från kommunerna. Genom en pågående dialog under hela processen, där kommunernas inspel har resulterat i justeringar har vi fått en förståelse för innehållet i Rumslig strategi och även en acceptans för den regionala bilden.

I den formella processen för framtagande av Rumslig strategi valde vi att följa processen enligt plan- och bygglagen, med samråd och granskning. Detta både för att ge möjligheter att lämna synpunkter vid flera tillfällen under processens gång och för att kommunerna känner väl till den processen.

Vi valde den processen utifrån vetskapen att komplexa frågor som samhällsplanering kräver dialoger över tid. Vi behöver få en gemensam bild av nuläget och skapa så stor samsyn som möjligt samt en förståelse för varandras olika perspektiv, roller och uppdrag, menar Helena.

Utmaningar i processen

Under processen har det varit svårt att i förväg veta vilka frågor som är särskilt relevanta eller känsliga för kommunerna. Vid flera tillfällen har vi förväntat oss reaktioner som sedan har uteblivit. I andra fall har vi fått reaktioner som vi inte förväntat oss, säger Helena.

En annan utmaning som flera säkert känner igen är att det ofta byts ut personer i olika nätverk och arbetsgrupper. Det gjorde att vi tidigt i processen såg värdet av att kontinuerligt rekapitulera vårt syfte med att ta fram en regional rumslig strategi, vad som är regionens roll och mandat samt beskrivningen av nuläget. På så vis byggdes en gemensam grund för arbetet med Rumslig strategi. 

Nyttor – vilka och för vem?

I slutändan är det förstås för invånarna som nyttan uppstår. Men lite mer instrumentellt behöver ju regionen strategin för att få en helhetsbild själva och för att kunna agera som en samhällsbyggare. Både i externa sammanhang och i planeringen av sina egna uppdrag såsom kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och serviceplanering.

Kommunerna behöver i sin tur hjälp med det större perspektivet. Regionen bidrar med såväl ett sammanvägt regionalt perspektiv - i detta fall ett östgötskt perspektiv - som med den storregionala bilden. Det hjälper kommunerna att se både helheten och den egna biten i pusslet, samt ett större sammanhang att förhålla sig till.

Regionens rådigheter i relation till olika samhällsfrågor

Regionen har endast rådighet över en väldigt begränsad del av samhällsfrågorna, säger Anders Bäckstrand. Kommunerna har andra uppdrag med en annan rådighet medan staten har det övergripande ansvaret och fördelar makten. Vi behöver ha en förståelse för begränsningarna i de olika uppdragen, samtidigt som de kommunala/lokala och de regionala perspektiven är viktiga för de politiska beslut som fattas, oavsett på vilken nivå, menar Anders. Det behövs en helhetssyn och regionerna kan bistå med kunskap, plattformar för dialog och strategier för utveckling. Den regionala nivån är ibland mer relevant än den kommunala genom förmågan att se helheter som påverkar invånarnas vardag, vilket medför ett behov av samplanering. Det behövs ett pågående politiskt samtal i flernivåstyret med en tydlig förståelse för varandras roller.

Kartan visar vårdens geografi i Östergötland, ett exempel på analys som gjorts inom arbetet med den rumsliga strategin. Denna synliggör lokaliseringen av olika vårdfunktioner och möjliggör analys av deras strukturerande verkan, möjligheter till samlokalisering men också vilka orter som är utan vårdfunktion i dag. Illustration: Region Östergötland

Nästa steg i arbetet

Den rumsliga strategin för Östergötland beräknas antas av regionfullmäktige i oktober 2024. Därefter kommer vi arbeta med genomförandet av Rumslig strategi tillsammans med kommunerna, där en uppgift blir att förtydliga vad principerna i strategin innebär för den kommunala planeringen. Men också se över vilka prioriteringar som krävs framöver för att vi ska nå regionala utvecklingsstrategins (RUS) målbild ”Goda livsvillkor i Östergötland”, avslutar Anders Bäckstrand.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer är att

• ha en fortgående dialog för att skapa förståelse för varandras perspektiv
• tänka långsiktigt
• ha tålamod.