Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder

I samband med att bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs kan det uppstå situationer som innebär att personer och egendom riskerar att skadas eller att det uppstår olägenheter för kvarboende och närboende. I plan- och bygglagen, PBL, finns därför krav på att bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av Boverkets föreskrifter. De nya föreskrifterna om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder börjar gälla den 1 januari 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller kring aktsamhet vid bygg-, rivning- och markåtgärder. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kravet på aktsamhet preciseras i Boverkets föreskrifter

Det grundläggande kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder finns i plan- och bygglagen, PBL. Boverkets föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder preciserar hur bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser ska vara ordnade och hur arbetena ska utföras för att uppfylla det grundläggande kravet.

Boverkets föreskrifter är en uttömmande uppräkning av situationer då krav på aktsamhet kan ställas utifrån plan- och bygglagstiftningen i samband med bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det grundläggande lagkravet kan alltså inte utgöra stöd för att ställa krav på aktsamhetsåtgärder om åtgärderna inte innefattas i Boverkets preciserade föreskrifter. Behovet av aktsamhets­åtgärder ska bedömas i varje enskilt fall utifrån en tolkning av Boverkets före­skrifter.

Nya aktsamhetsföreskrifter börjar gälla 1 januari 2025

Boverkets nya aktsamhetsföreskrifter börjar gälla den 1 januari 2025, samtidigt som det grundläggande kravet på aktsamhet i plan- och bygglagen, PBL, träder i kraft. Motsvarande krav på aktsamhetsåtgärder har tidigare funnits i avsnitt 2:3 och 2:4 i Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR och i 5 kap. 17 § plan- och byggförordningen, PBF.

Det finns ingen övergångsperiod för de nya föreskrifterna. De nya föreskrifterna ska således börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Kravet på dokumentation av projekteringen av aktsamhetsåtgärderna gäller dock enligt övergångsbestämmelser endast om bygg-, rivnings- eller markåtgärderna påbörjats den 1 januari 2025 eller senare.

Konsekvensutredningar

När nya byggregler tas fram tas även en konsekvensutredning fram. Den kan liknas med förarbetet till en lag.

Konsekvensutredningen är en mycket bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat beskrivit kring de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje föreskrift och utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:4 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter (2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (i Boverkets författningssamling)

Krav på aktsamhetsåtgärder

Författningen innehåller krav på aktsamhetsåtgärder vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det finns också krav på fackmässig projektering och utförande. 

Vad menas med bygg-, rivnings- och markåtgärder?

Kraven på aktsamhetsåtgärder gäller vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Begreppen bygg-, rivnings- och markåtgärder definieras i Boverkets föreskrifter. Genom definitionerna förtydligas det att kraven på aktsamhetsåtgärder gäller vid arbeten med alla byggnadsverk, det vill säga även för andra anläggningar än byggnader. 

För både byggåtgärder och markåtgärder omfattas arbeten som görs i samband med att uppföra, flytta, ändra eller underhålla ett byggnadsverk. Flytt av ett byggnadsverk innehåller flera skeden. Det är arbeten på platsen där byggnadsverket ursprungligen funnits, transport av byggnadsverket till ny plats och arbeten på den nya platsen. Kraven gäller dock inte under transport när byggnadsverk flyttas.

Markåtgärder är arbeten med mark som påverkar markens egenskaper. Det innefattar således inte enbart åtgärder i marken såsom schaktning och fyllning utan även pålning och arbeten såsom jordförstärkning och packning. För att vara en markåtgärd enligt definitionen ska dock åtgärden göras i samband med att byggnadsverket uppförs, flyttas, ändras eller underhålls. Om så inte är fallet, så faller åtgärden inte in under termen markåtgärd enligt författningen. Begreppet är inte kopplat till PBL:s regler om marklov.

Tillträde till bygg-, rivnings- och markarbetsplatser

Arbetsplatser för bygg-, rivnings- och markåtgärder ska hägnas in eller på annat sätt avgränsas för att motverka att allmänheten kommer in på sådana platser eller områden. Syftet är att förebygga risker för skador på obehöriga personer. 

Kravet på åtgärder för att försvåra tillträdet är avgränsat till situationer då det finns särskild risk för personskador. Byggherren måste i det enskilda fallet göra en riskbedömning för att klarlägga om det krävs att tillträde försvåras samt vilka åtgärder som krävs. Typiskt sett finns en särskild risk för personskador om arbetsplatsen finns i ett område där många personer vistas och oavsiktligt kan komma in på arbetsplatsen, eller komma till skada genom att vistas i närheten av arbetsplatsen. Det kan till exempel vara en arbetsplats i tät stadsmiljö, i anslutning till en trottoar eller väg och cykelbanor. Vid bedömningen är det viktigt att särskilt beakta risken för att barn tar sig in på arbetsplatsen. 

Exempel på hur tillträde kan försvåras är att sätta upp ett byggstaket eller förhindra att obehöriga kan ta sig upp på ställningar.  

Arbetsmiljöverket har regler om avgränsning av områden för byggnads- eller anläggningsarbete för att motverka att obehöriga utgör risk för arbetstagarna.

Arbetsmiljöverkets webbplats

Åtgärder för att begränsa risken för personskador

Bygg- rivnings- och markåtgärder kan innebära risker för personer som vistas inom arbetsplatsen eller i dess närhet. Syftet med kravet är primärt att förebygga risker för skador på personer ur allmänheten och, om en byggnad är i bruk när åtgärderna utförs, boende och andra användare av byggnaden.  

Kravet att vidta åtgärder för att begränsa risken för personskador gäller även om arbetsplatsen är inhägnad. Men vid bedömningen av vilka aktsamhetsåtgärder som är rimliga att vidta till skydd för allmänheten kan detta dock tas i beaktande.

Åtgärder för att begränsa risken för personskador kan till exempel vara skydd för fallande föremål från byggnadsställningar där människor passerar. Det är viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas åtgärder för att motverka barnolycksfall. Exempelvis kan särskild hänsyn behöva tas till upplag av material och förvaring av verktyg.

I arbetsmiljölagstiftningen finns regler för att skydda arbetstagare som utför bygg-, rivnings- och markåtgärder.

Arbetsmiljöverkets webbplats

Skydd mot brand, buller, damm och föroreningar i skadliga koncentrationer

Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan orsaka olägenhet och fara för människors hälsa, orsaka skador på miljön eller skada andra byggnadsverk. Byggherren ska därför vidta skäliga aktsamhetsåtgärder till skydd mot spridning och uppkomst av brand och buller samt damm eller föroreningar i skadliga koncentrationer. Vid bedömning av om en aktsamhetsåtgärd är skälig ska risknivån kunna motivera kostnaden för åtgärden. Risknivå är produkten av sannolikhet för skada eller olägenhet och skadans eller olägenhetens konsekvens.

Syftet med kravet är primärt att skydda kvarboende och närboende för fara på grund av brand eller fara för människors hälsa. Men även skador på miljön eller skador på andra byggnadsverk skyddas då byggherren ska vidta åtgärder för uppkomst och spridning oavsett vem eller vad som kan skadas. 

Brand

Aktsamhetsåtgärder till skydd mot uppkomst av brand kan bland annat handla om att heta arbeten utförs korrekt samt att tillfälliga värmekällor och liknande placeras säkert i förhållande till brännbart material och har säker elanslutning. 

Exempel på åtgärder till skydd mot spridning av brand är att säkerställa tillräckliga avstånd mellan upplag av brännbart byggnadsmaterial eller avfall och den byggnad som uppförs eller ändras, eller till befintliga byggnader, byggbodar och liknande. Andra åtgärder kan vara tillfälliga brandavskiljningar i byggnaden samt att väderskydd och liknande runt byggnaden är av lämpligt flamskyddat material.

Buller

Naturvårdsverket ger ut allmänna råd till miljöbalken om buller från byggplatser. Råden ger vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller störning av buller från områden där bullrande bygg- och anläggningsverksamhet pågår.

Buller från byggplatser (på Naturvårdsverkets webbplats)

Damm eller föroreningar i skadliga koncentrationer

Aktsamhetsåtgärder till skydd mot uppkomst av damm kan exempelvis handla om att man väljer en viss metod som inte producerar så mycket damm. Med skydd mot spridning menas att det damm som bildas inte ska spridas. Det kan till exempel innebära att arbetsplatsen behöver avskärmas, att ventilationsdon behöver täckas och undertryck skapas i arbetsområdet.

Exempel på föroreningar som kan vara skadliga i vissa koncentrationer är asbest och PCB.

Kvarboende

Om byggnadsarbeten utförs i en byggnad som är i bruk, kan särskilda åtgärder behövas för att skydda boende och andra användare av byggnaden. Om man inte kan erbjuda en acceptabel boendemiljö med avseende på buller, damm och hygieniska förhållanden i övrigt under ändrings- eller underhållsarbeten, kan man behöva överväga att anordna ersättningsboende.

Tillfälliga utrymningsvägar

Om ändrings- eller underhållsåtgärder i en byggnad innebär att befintliga utrymningsvägar för kvarboende och verksamhet inte kan användas, ska tillfälliga utrymningsvägar ska ordnas. Att det vid uppförande av byggnader kan krävas särskilda utrymningsvägar för att säkerställa byggnadsarbetarnas säkerhet innan planerade utrymningsvägar är uppförda regleras av arbetsmiljölagstiftningen. 

Skador på byggnadsverk ska förebyggas vid markarbeten

Vid arbete med mark kan markens egenskaper förändras och omfattande skador på andra byggnadsverk kan uppkomma. Vid markåtgärder, som exempelvis schaktning, fyllning, pålning och sprängning, ska åtgärder vidtas för att förebygga skador på byggnadsverk. Det gäller både det byggnadsverk som är föremål för åtgärder och andra byggnadsverk. Det kan handla om att förebygga skador på närliggande byggnader eller andra anläggningar som vägar, markanläggningar, ledningar i mark eller andra anläggningar under mark. 

Sprängning kan orsaka stora skador. För sprängarbeten som utförs inom områden med detaljplan ska det finnas en sprängplan och en sprängjournal. Dokumentationen ska vara anpassad till arbetenas art och omfattning.  

Inom områden som omfattas av detaljplan får sprängning inte äga rum utan tillstånd av polisen.

Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter och allmänna råd till arbetsmiljölagen om sprängarbeten.

Sprängarbete (AFS 2007:1), föreskrifter (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Skadliga material och skadedjur vid rivning

Vid rivningsåtgärder ska aktsamhetsåtgärder vidtas som säkerställer att virkesförstörande insekter eller andra skadedjur som finns i byggnadsverket avlägsnas och oskadliggöras. Vidare ska material som kan ge skador på människor, djur eller växter tas om hand på ett betryggande sätt. 

Med skadedjur menas till exempel husbock, hussvamp och råttor. 

Med att material ska tas om hand på ett betryggande sätt avses att material som kan ge skador ska separeras från övriga rivningsmassor samt lagras, transporteras och deponeras på ett för omgivningen säkert sätt. Material som kan ge skador på människor, djur eller växter kan till exempel vara elkablar som har ett hölje av bly eller PCB-haltig olja. 

I PBL finns krav på att en kontrollplan för en rivningsåtgärd ska innehålla uppgifter bland annat om vilket avfallåtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Det gäller särskilt hur man avser att möjliggöra avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Boverket har gett ut allmänna råd om rivningsavfall.

Du kan läsa mer om rivningsavfall enligt PBL på sidan Rivningsavfall.

Rivningsavfall

Krav på projektering och utförande av aktsamhetsåtgärder

Byggherren ska projektera aktsamhetsåtgärder i samband med bygg-, rivnings- och markåtgärder på ett fackmässigt sätt. Projekteringen av åtgärderna ska dokumenteras. Det kan exempelvis handla om hur brandskyddet ska upprätthållas vid ombyggnation då verksamhet är i bruk eller fastighetsbesiktning, mätning med mera i samband med vibrationsalstrande åtgärder. Det kan också handla om att projektera grundvattensänkningar och därmed klarlägga risker för sättningsskador. 

Kraven på projektering av aktsamhetsåtgärderna och dokumentation av projekteringen gäller inte om det är obehövligt. Generellt sett är det fler aktsamhetsåtgärder som kan anses vara obehövliga att projektera och dokumentera jämfört med åtgärder för byggnader som ska brukas under lång tid. Exempel på när det kan anses vara obehövligt att dokumentera projekteringen är vid enklare aktsamhetsåtgärder såsom ett mindre staket runt en arbetsplats.  

Krav på fackmässighet

I Boverkets föreskrifter anges också ett uttryckligt krav på att aktsamhetsåtgärder ska projekteras och utföras på ett fackmässigt sätt. 

Kravet om fackmässighet innebär normalt att den som projekterar eller utför arbete ska ha en kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en yrkesmässig person inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på åtgärdens komplexitet. Fackmässighet kopplas inte till någon formell utbildning eller certifiering, även om man kan förvänta sig att de som anlitas har kompetens motsvarande professionell nivå. Om byggherren inte själv besitter de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna projektera eller utföra aktsamhetsåtgärder på ett fackmässigt sätt ansvarar byggherren för att sådan kompetens finns i organisationen.

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur. 

Ansvar för att uppfylla kraven på aktsamhet

Enligt PBL är det byggherren som har det offentlig­rättsliga ansvaret för att en bygg-, rivnings- och markåtgärd som bygg­herren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt lagen eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Att det är byggherren som ansvarar för att nödvändiga aktsamhetsåtgärder vidtas vid planeringen och genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder framgår alltså redan av lagen. Om tillräckliga aktsamhetsåtgärder inte vidtas är det byggherrens ansvar att avhjälpa bristerna, oavsett om byggherren är vållande till dem eller inte. Det hindrar emellertid inte att kostnader för att åtgärda eventuella brister kan lösas civilrättsligt mellan byggherren och utföraren.

Byggnadsnämndens roll

Kraven på aktsamhet ger byggnadsnämnden möjlighet att agera förebyggande. Byggnadsnämnden kan ta upp vilka aktsamhetsåtgärder som är nödvändiga vid tekniskt samråd, då bland annat arbetets planering och organisation ska gås igenom. Byggnadsnämnden kan neka startbesked om åtgärderna inte kan antas komma att uppfylla kraven på aktsamhet vid utförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Vidare kan byggnadsnämnden agera under genomförandet av en bygg-, rivnings- eller markåtgärd, inom ramen för sin tillsyn, så snart det finns anledning att anta att en byggherre inte uppfyller kraven. Det exempelvis röra sig om att pröva förutsättningarna för ett så kallat åtgärds­föreläggande eller att förbjuda att arbetet fortsätter. 

Regler i annan lagstiftning om aktsamhet under byggtiden 

Det finns andra regler om skyddsåtgärder och aktsamhet vid bygg-, rivnings-, markåtgärder som överlappar och som därmed gäller parallellt med Boverkets föreskrifter. Att det finns överlappande reglering innebär att tillsynsåtgärder kan grundas på olika regelverk. För byggnadsnämndernas del, som ansvarar för tillsynen över att plan- och bygglagstiftningen följs, ska tillsynsåtgärder som vidtas på grund av bristande aktsamhet ha stöd i Boverkets förskrifter som preciserar kravet på aktsamhet i PBL.

Miljölagstiftning

I miljölagstiftningen finns de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken som bland annat ställer krav på verksamhetsutövare att utföra de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverket ger ut allmänna råd till hänsynsreglerna gällande buller från områden där bullrande bygg- och anläggningsverksamhet pågår.

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Allmänna råd om buller från byggplatser (på Naturvårdsverkets webbplats)

Arbetsmiljölagstiftning

Arbetsmiljölagstiftningen anger krav till skydd för arbetstagare. Arbetsmiljöverket ger bland annat ut regler om byggnads- och anläggningsarbete respektive sprängarbete.  De innefattar bestämmelser om planering och projektering för en god arbetsmiljö i byggskedet, hur byggarbetsplatser ska ordnas och hur byggnads- och anläggningsarbete ska utföras på ett säkert och hälsosamt sätt.

Arbetsmiljölag (1977:1160)  (på Sveriges riksdags webbplats)

Arbetsmiljöverkets webbplats

Annan lagstiftning

Det finns också närliggande, och delvis överlappande, reglering i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och ordningslagen (1993:1617).

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Ordningslagen (1993:1617) (på Sveriges riksdags webbplats)