Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet ska säkerställa att en byggnad är säker och går att använda under hela sin livstid. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025. 

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på bärförmåga, stadga och beständighet finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet.  

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vissa andra anläggningar. Vid ändring av befintlig byggnad gäller andra regler.  

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.  

Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

Boverkets byggregler ställer allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet som gäller vid dimensionering och uppförande av byggnader och andra anläggningar som omfattas av Boverkets byggregler. Kraven gäller oavsett vilken dimensioneringsmetod och oavsett vilka material eller lösningar som används. Eurokoderna med svenska nationella bilagor kan användas för att uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Mer vägledning kring eurokoderna hittar du på sidan Eurokoder i Boverkets byggregler. 

Eurokoder i Boverkets byggregler

Utöver eurokoderna kan även andra dimensioneringsmetoder användas. Sidan Användning av andra dimensioneringsmetoder tar upp vad man behöver tänka på vid användande av annat än eurokoderna.

Användning av andra dimensioneringsmetoder än eurokoderna

Bärförmågan ska vara större än lasteffekten

Bärverk ska i brottgränstillstånd med tillräcklig säkerhetsmarginal ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten. Om säkerhetsmarginalen är för liten är risken för att bärverket brister högre än vad Boverkets byggregler tillåter. Det kan leda till allvarlig personskada. Byggnaden ska även ha statisk jämvikt så att stabiliserande krafter med tillräcklig tillförlitlighet är större än eller lika med laster som kan orsaka stjälpning, lyftning och glidning. 

En säkerhetsklass ska väljas för en byggnad för att ta hänsyn till att bristande bärförmåga kan ge olika konsekvenser i olika typer av byggnader. Säkerhetsklassen beror på vilken risk som finns för allvarlig personskada vid ett brott i bärverket i byggnaden. Olika säkerhetsklasser ställer olika krav på bärverkets säkerhet. Läs mer på sidan Val av säkerhetsklass.

Val av säkerhetsklass

Bärförmåga

Bärförmåga beskriver bärverkets förmåga att motstå den påverkan som det utsätts för. Bärförmåga beror bland annat av material, tvärsnitt, utformning, geometri, med mera. För att bedöma bärförmåga i de flesta bärverk kan eurokoderna användas. I Boverkets byggregler finns även krav på material och geometri när bärförmågan ska bedömas. Läs mer på sidan om Material och geometri.

Krav på material och geometri

Lasteffekter

Lasteffekter uppkommer från den påverkan som bärverket sannolikt utsätts för under byggnadens livstid och när den byggs. Påverkan kan vara laster från till exempel snö- och vindlaster. Exempel på lasteffekter är böjande moment, tvärkrafter, tryck- och dragkrafter. Det finns särskilda regler för olyckshändelser, som inte är lika sannolika att de uppkommer under byggnadens användningstid. Läs mer på sidorna om laster och olyckshändelser.

Laster

Projektering för olyckshändelser

Olika typer av brott

För att kunna uppfylla kravet på bärförmåga ska risken för att olika typer av brottgränstillstånd överskrids bedömas. Följande typer av brottgränstillstånd ska beaktas:

• materialbrott inklusive utmattning
• hydrauliska brott
• instabilitet
• brott på grund av för stor deformation
• mekanism.

Brottgränstillstånden beskriver hur ett bärverk, en bärverksdel eller en knutpunkt kan brista eller deformeras och ge risk för personskada. Säkerhetsmarginalerna gör att ett brottgränstillstånd beskriver en sannolikhet för att ett visst fenomen ska inträffa. Detta kallas ibland för att bärverket, bärverksdelen eller knutpunkter går till brott.

Materialbrott sker när material som betong, trä eller stål spricker eftersom de utsätts för krafter de inte klarar av, ungefär som när en linjal böjs tills den går av. Hydrauliska brott uppstår när vatten påverkar konstruktioner under marken. Vatten kan skölja bort materialet, vilket gör marken ihålig, eller trycka upp marken, vilket kan skada byggnaden. Instabilitet innebär att delar av konstruktionen böjer sig eller bucklar under tryck, som när en pelare böjs åt sidan.

För stor deformation innebär att materialet böjs, sträcks ut eller trycks ihop så mycket att det inte kan återgå till sin ursprungliga form. Även om det inte spricker, tappar materialet sin styrka och kan inte bära lasten. Mekanism innebär att konstruktionen förlorar sin stabilitet och börjar röra sig fritt, som när flera ben på en stol bryts samtidigt.

Ibland kan man behöva kombinera flera brottgränstillstånd. Ett exempel är mekanism, som ofta uppstår på grund av att materialbrott har inträffat i flera punkter. Ett annat exempel är instabilitet, som i vissa fall kan hanteras genom att bärförmågan reduceras för att beakta risken för instabilitet. Då bedömer man i praktiken ett materialbrott.

Byggnader ska ha tillräcklig stadga

Begreppet stadga avser deformationer, sprickbildning, svajning, svängningar och vibrationer i ett bärverk. Kravet för stadga är att företeelser som påverkar ett bärverks stadga får endast förekomma i acceptabel omfattning i bruksgränstillstånd. 

Stadga avser huvudsakligen byggnadens funktion och är inget som normalt påverkar säkerheten. Laster och styvheter som tas fram i bruksgränstillstånd behöver jämföras med ett funktionskriterium, till exempel maximal nedböjning eller gränsvärde för vibrationer. 

Byggherren behöver själv bestämma vad som är acceptabel omfattning för de listade företeelserna i ett enskilt projekt. Beroende på materialval behöver dessutom ett antal materialberoende företeelser beaktas enligt kapitel 6 i författningsförslaget. Dimensionering med hänsyn till stadga kan göras med hjälp av eurokoden SS-EN 1990:2002.

Byggnader ska ha tillräcklig beständighet

Byggprodukter och material som ingår i bärverk ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadens livslängd. Hur kravet kan uppfyllas varierar beroende på vilket material som används och på bärverkets utformning.

Produkter och material kan behöva skyddas mot sådant som fukt, ljus, kemikalier, nötning och dylikt. Exempel på åtgärder för att uppnå tillräcklig beständighet kan vara att man väljer ett tillräckligt tjockt täckande betongskikt, eller bygger in bärverket så att det skyddas mot omgivningens påverkan. Vissa åtgärder kan behöva underhållas för att de ska skydda bärverket under hela livslängden. Ett exempel kan vara rostskyddsmålning av bärverk i stål. 

Lämpliga åtgärder för att uppnå beständighet finns i olika eurokoddelar och i kompletterande standarder och dokument. I Boverkets byggregler finns det krav på material och geometri för att uppnå beständighet. 

Krav på material och geometri