Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Nya regler - Bärförmåga, stadga och beständighet / Bärförmåga, stadga och beständighet vid ändring av byggnad
Nya regler - Bärförmåga, stadga och beständighet

Bärförmåga, stadga och beständighet vid ändring av byggnad

Granskad:

Ändring av en byggnad är en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Utgångspunkten är att samma kravnivå gäller vid ändring av byggnad som vid uppförande av nya byggnader. Anpassning från kravnivån får göras om det finns särskilda skäl. Vid ändring kan kunskap om den faktiska byggnaden bidra till att kravnivåerna lättare uppnås. De nya byggreglerna som preciserar kraven börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot gällande BBR och EKS på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka anpassningar av krav som är möjliga att göra vid ändring av en byggnad när det gäller bärförmåga, stadga och beständighet. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och genomföra ändringar av en byggnad, och till dig som arbetar med att bedöma om kraven i reglerna är uppfyllda. 

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Bärförmåga, stadga och beständighet.

Bärförmåga, stadga och beständighet

Vid ändring ställs kraven på den ändrade delen

När en byggnad ändras ska den ändrade delen av byggnaden uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet. Utgångspunkten är att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. 

Vid ändringar får dock kraven anpassas med hänsyn till

  • ändringens omfattning 
  • byggnadens förutsättningar 
  • varsamhetskravet 
  • förvanskningsförbudet

Du kan läsa mer om vad som räknas som den ändrade delen på sidan Krav vid ändring av byggnad och Ändring av byggnader.

Krav vid ändring av byggnader

Ändring av byggnader

Du kan läsa mer om kraven vid uppförande av nya byggnader på sidan Allmänna Krav på bärförmåga, stadga och beständighet.

Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

Vad räknas som en ändring?

För att veta när man får anpassa de krav som ställs vid uppförande, behöver man veta vad som räknas som en ändring. I plan- och bygglagen, PBL, definieras en ändring som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads

  • konstruktion
  • funktion
  • användningssätt
  • utseende
  • kulturhistoriska värde.

Även tillbyggnad och ombyggnad räknas som ändringar. 

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Vad är en ändring?

Bärförmåga, stadga och beständighet vid ändring av byggnad

Vid projektering av bärförmåga, stadga och beständighet vid ändring av byggnad är utgångspunkten att de krav som gäller för nya byggnader ska uppfyllas. För att kunna verifiera att kraven på bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda krävs därmed en dimensionering likt vid projektering för nya byggnader.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2–7 kap. Säkerhetsnivån får dock anpassas om säkerheten avseende bärförmåga, stadga och beständighet ändå blir godtagbar, och

  • 1. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 2. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 3. det är oskäligt att uppfylla kravet med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 4. byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. det krävs för att byggnaden ska få godtagbara egenskaper avseende hälsa och säkerhet eller avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

Projektering och utförande

Den planerade åtgärden eller förändringar i omgivningen kan ge ökade lasteffekter. Sådana förändringar behöver beaktas vid ändring av byggnad. Ett exempel är att snölasten eller vindlasten kan ha ökat på en viss plats jämfört med när byggnaden uppfördes. För många byggnader har en ökad snölast liten betydelse för lasteffekten på exempelvis grundläggningen. Däremot kan en ökad snölast innebära väsentligt ökad lasteffekt på ett lätt takbärverk. Annat som kan ge ökade lasteffekter är påförande av solceller på ett tak eller håltagning i en bärverksdel. Det finns många möjliga situationer för hur en ökad lasteffekt påverkar byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet. Hur stor påverkan en ökad lasteffekt har på byggnadens förmåga att klara kraven på bärförmåga, stadga och beständighet behöver därför bedömas i det enskilda fallet.

Erfarenheter från den befintliga byggnaden får användas i projekteringen, tillsammans med information som fås från den förundersökning som ska genomföras. 

Förundersökning vid ändring

Om projekteringen visar att kraven på bärförmåga, stadga och beständighet inte uppfylls är det möjligt för byggherren att under vissa förutsättningar anpassa kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Anpassning av krav vid ändring

Vid anpassning av kraven krävs en särskild riskbedömning.

Riskbedömning vid ändring

Vid ändring av en byggnad ska man uppfylla kravet på varsamhet om byggnadens karaktär och värden. För en byggnad som är särskilt värdefull gäller även förvanskningsförbudet. 

Tillvarata byggnaders kulturvärden

Använd erfarenheterna från den befintliga byggnaden

Förutsättningarna skiljer sig åt vid ändringar jämfört med uppförande av nya byggnader. Vid uppförande av nya byggnader väljer man material och tekniker som kan antas medföra att den nya byggnaden får de eftersträvade egenskaperna. I en befintlig byggnad har val av material och teknik redan skett och inför en ändring går det att mäta vilka egenskaper dessa val har gett upphov till. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. Om en lösning har fungerat tillfredsställande och byggnadens avsedda användning inte kommer ändras jämfört med den förra samt att förutsättningarna i övrigt inte har ändrats så bör den lösningen kunna godtas även framöver. Till exempel bör befintlig bärförmåga godtas om inga laster har ökat, trots att en beräkning visar att utnyttjandegraden är något högre än vad kraven tillåter. Eftersom bärförmågan måste vara tillräcklig för att inte leda till en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet är dock utrymmet litet för högre utnyttjandegrad än vad Boverkets byggregler tillåter.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Om olika personer utför olika delar av projekteringen ska projekteringen samordnas.

17 §
   Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Ändrad användning

En ändrad användning kan medföra att lasterna och lasteffekterna på bärverket ökar eller att den ändrade användningen påverkar val av säkerhetsklass. Man ska ta hänsyn till det vid projekteringen av ändringen. Exempel på ändrad användning som kan medföra ökade lasteffekter är en ombyggnad från bostad till kontor. Om en ändrad användning gör att man vistas mer i en byggnad där man tidigare endast vistats tillfälligt, till exempel om ett garage görs om till bostad, kan säkerhetsklassen ändras. Detta behöver också tas hänsyn till i projekteringen.

3 §

Vid ändrad användning ska ändringens omfattning bedömas utifrån om den nya användningen ställer högre krav på bärförmåga, stadga och beständighet i byggnaden jämfört med den tidigare användningen inklusive eventuell ökning av lasteffekter.



Boverket (2025). Bärförmåga, stadga och beständighet vid ändring av byggnad. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/barformaga-stadga-bestandighet/andring-av-byggnad/ Hämtad 2025-03-07