Projektering och utförande för bärförmåga, stadga och beständighet

Granskad:

Nya byggnader och ändringar av byggnader ska projekteras och utföras så att kraven på bärförmåga, stadga och beständighet kan uppfyllas. De nya byggreglerna som preciserar kraven börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot gällande BBR och EKS på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet byggnader m.m. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Projektering är en förutsättning för att en byggnad ska kunna uppfylla kraven

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta handlingar såsom ritningar, rumsbeskrivningar med mera kan tas fram.

Byggreglerna preciserar kraven men trots detta behöver funktionskrav ofta brytas ned. Kravnedbrytning innebär att byggherren anger hur funktionskraven uppfylls i det enskilda fallet. Många av anvisningarna i eurokoderna kan ses som kravnedbrytningar av funktionskraven.

Vid uppförande av byggnader och vid ändring av byggnader ska projekteringen ske:

  • på ett fackmässigt sätt
  • så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
  • så att förutsatt underhåll kan ske.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Om olika personer utför olika delar av projekteringen ska projekteringen samordnas.

Projekteringen ska samordnas

Projekteringen för bärförmåga, stadga och beständighet ska samordnas om olika personer utför olika delar av projekteringen. Det kan exempelvis i ett projekt finnas en person som projekterar grundläggningen, en person som projekterar den bärande stommen och en person som projekterar alla prefabricerade element. I en sådan situation ska projekteringen samordnas för att säkerställa att byggnaden uppnår kraven på bärförmåga, stadga och beständighet. Vid dimensioneringskontrollen ska det kontrolleras att projekteringsarbetet samordnats i erforderlig omfattning.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Om olika personer utför olika delar av projekteringen ska projekteringen samordnas.

Projekteringen ska dokumenteras

Projekteringen ska dokumenteras. Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Obehövligt kan vara när enkla konstruktioner uppförs som till exempel skärmtak eller mindre förråd där få människor endast vistas tillfälligt. Vid ändring kan det vara obehövligt vid enkla åtgärder av begränsad omfattning. Dokumentationskravet medför också ett krav på en dokumenterad geoteknisk undersökning, då detta normalt sett ingår i projekteringen.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Om olika personer utför olika delar av projekteringen ska projekteringen samordnas.

Geokonstruktioner

Dimensionering

Dimensionering är den del av projekteringen för bärförmåga, stadga och beständighet där byggherren och dennes konstruktörer utformar och storleksbestämmer bärverket och stomkompletteringar i byggnaden. Dimensionering ska utföras genom beräkning, provning eller genom en kombination av beräkning och provning. 

9 §

Dimensionering som ingår i projekteringen ska utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning, eller
  • 3. genom en kombination av punkt 1 och 2.

Trots första stycket får dimensionering av geokonstruktioner utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning,
  • 3. hävdvunna metoder,
  • 4. observationsmetod, eller
  • 5. genom en kombination av punkt 1–4.

Dimensioneringen ska dokumenteras så att dimensioneringskontroll enligt 17 § kan ske.

Dimensionering genom beräkning ska baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver bärverkets verkningssätt i relevanta gränstillstånd. Det finns också ett antal förutsättningar som ska beaktas för beräkningsmodellen. Läs mer om gränstillstånd på sidan om Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet.

10 §

Beräkningar ska baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver bärverkets verkningssätt i relevanta gränstillstånd.

Följande ska beaktas vid val av beräkningsmodell

  • 1. modellosäkerhet,
  • 2. eftergivlighet hos upplag, inspänning och avstyvning,
  • 3. styvhet, massa och dämpning,
  • 4. tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer,
  • 5. lastexcentriciteter,
  • 6. oavsiktliga geometriska avvikelser,
  • 7. randvillkor,
  • 8. samverkan mellan bärverk,
  • 9. samverkan mellan bärverksdelar,
  • 10. samverkan mellan undergrund och bärverk,
  • 11. materialegenskaper, och
  • 12. byggmetoder.

Allmänna krav

En byggherre som vill dimensionera genom provning behöver säkerställa att minst samma säkerhetsnivå uppnås för bärverket som om beräkningar hade gjorts. Vägledning kring hur provning kan göras och hur provresultat kan bedömas finns i exempelvis eurokoder och andra standarder. 

11 §

Planering, utförande och utvärdering av provning ska genomföras på sådant sätt att bärverket får samma tillförlitlighet med hänsyn till relevanta gränstillstånd och lastförutsättningar som om dimensioneringen utförts genom beräkning.

För geokonstruktioner är det tillåtet att använda sig av beräkning, provning, hävdvunna metoder, observationsmetod eller kombinationer av dessa för dimensioneringen. Hävdvunna metoder kan huvudsakligen tillämpas för enkla geokonstruktioner i säkerhetsklass 1 och i geoteknisk kategori 1. De innefattar konventionella och allmänt konservativa regler för dimensioneringen samt specifikation och kontroll av material, yrkesskicklighet, skydd och underhållsåtgärder. Observationsmetod används i situationer där det är svårt att förutsäga det geotekniska beteendet. Vid användning av observationsmetod följs dimensioneringen av geokonstruktionen upp under utförandet och ändras om det behövs.

9 §

Dimensionering som ingår i projekteringen ska utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning, eller
  • 3. genom en kombination av punkt 1 och 2.

Trots första stycket får dimensionering av geokonstruktioner utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning,
  • 3. hävdvunna metoder,
  • 4. observationsmetod, eller
  • 5. genom en kombination av punkt 1–4.

Dimensioneringen ska dokumenteras så att dimensioneringskontroll enligt 17 § kan ske.

Dimensioneringen ska dokumenteras för kontroll

Dimensioneringen ska dokumenteras så att dimensioneringskontroll ska kunna genomföras. Det innebär att beräkningar och eventuell provning ska dokumenteras för att dessa ska kunna granskas. De punkter som finns listade för dimensionering, dimensioneringskontroll och konstruktionsdokumentation kan användas som utgångspunkt för framtagandet av dokumentationen under dimensioneringen. Dokumentationen ska kunna läsas av en person som inte deltagit i projekteringen.

9 §

Dimensionering som ingår i projekteringen ska utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning, eller
  • 3. genom en kombination av punkt 1 och 2.

Trots första stycket får dimensionering av geokonstruktioner utföras genom

  • 1. beräkning,
  • 2. provning,
  • 3. hävdvunna metoder,
  • 4. observationsmetod, eller
  • 5. genom en kombination av punkt 1–4.

Dimensioneringen ska dokumenteras så att dimensioneringskontroll enligt 17 § kan ske.

17 §

Dimensioneringskontroll ska göras för byggnader i säkerhetsklass 2 eller 3.

Dimensioneringskontrollen ska utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras.

Dimensioneringskontrollen ska omfatta kontroll av att

  • 1. de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
  • 2. antaganden om egenskaper hos byggprodukter och material är tillämpliga,
  • 3. antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
  • 4. valda beräkningsmodeller och -metoder är lämpliga,
  • 5. grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
  • 6. valda provningsmetoder är lämpliga,
  • 7. beräkningsresultaten är korrekt överförda till handlingarna, och
  • 8. erforderlig samordning av projekteringsarbetet har skett.

20 §

En konstruktionsdokumentation ska upprättas och omfatta minst följande

  • 1. förutsättningarna för dimensionering och uppförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
  • 2. bärverkets verkningssätt,
  • 3. vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att förhindra oproportionerligt stora skador vid olyckshändelser,
  • 4. byggnadens avsedda livslängd och hur den ska uppnås, och
  • 5. uppgifter om vilket gällande regelverk och vilket dimensioneringssystem som har tillämpats.

Kravet i första stycket gäller om åtgärden kräver lov eller anmälan.

Konstruktionsdokumentation behövs inte för byggnader som är högst 50 m2 och är avsedda för personer att vistas i tillfälligt.

Vid ändring av byggnad behövs inte konstruktionsdokumentation om det är obehövligt.

Kontroller av att kraven uppfylls

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggnadsåtgärderna. Utifrån detta ska handlingar upprättas så att den färdiga byggnaden kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets byggregler om bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Det är vid utförandet som det faktiska genomförandet av uppförandeåtgärderna sker. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av byggnaden som har gjorts inför uppförandet. Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att utförandet görs

  • på ett fackmässigt sätt, och
  • enligt gällande handlingar.

12 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

Vad menas med fackmässigt vid projektering och utförande?

Med fackmässigt menas att den person som projekterar och utför åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, som till exempel kan fås genom utbildning och kan visas genom certifiering. Fackmässighet avser dock inte att man gått en viss speciell utbildning eller måste vara certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga. Genom det allmänna rådet till 2 kap 1 § pekas eurokoderna ut som tillförlitlig metod. 

1 §

Denna avdelning innehåller krav på bärförmåga, stadga och beständighet vid uppförande av nya byggnader.

Allmänt råd

Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet i 2–7 kap. kan uppfyllas genom användning av dimensioneringssystemet europeiska konstruktions-standarder, eurokoder, med tillhörande svenska nationella bilagor samt eventuella ändringar och tillägg. I de fall inga särskilda nationella val har publicerats i nationell bilaga eller styrs av denna författning gäller eurokodens rekommendationer. De eurokoder som anses uppfylla kraven i denna författning är

  • 1. SS-EN 1990 Eurokod 0: Grundläggande dimensioneringsregler
  • a) SS-EN 1990:2002
  • 2. SS-EN 1991 Eurokodserie 1: Laster på konstruktioner
  • a) SS-EN 1991-1-1:2002
  • b) SS-EN 1991-1-2:2002
  • c) SS-EN 1991-1-3:2003
  • d) SS-EN 1991-1-4:2005
  • e) SS-EN 1991-1-5:2003
  • f) SS-EN 1991-1-6:2005
  • g) SS-EN 1991-1-7:2006
  • h) SS-EN 1991-3:2006
  • i) SS-EN 1991-4:2006
  • 3. SS-EN 1992 Eurokodserie 2: Projektering av betongkonstruktioner
  • a) SS-EN 1992-1-1:2005
  • b) SS-EN 1992-1-2:2004
  • c) SS-EN 1992-3:2006
  • d) SS-EN 1992-4:2018
  • 4. SS-EN 1993 Eurokodserie 3: Projektering av stålkonstruktioner
  • a) SS-EN 1993-1-1:2005
  • b) SS-EN 1993-1-2:2005
  • c) SS-EN 1993-1-3:2006
  • d) SS-EN 1993-1-4:2006
  • e) SS-EN 1993-1-5:2006
  • f) SS-EN 1993-1-6:2007
  • g) SS-EN 1993-1-7:2007
  • h) SS-EN 1993-1-8:2005
  • i) SS-EN 1993-1-9:2005
  • j) SS-EN 1993-1-10:2005
  • k) SS-EN 1993-1-11:2006
  • l) SS-EN 1993-1-12:2007
  • m) SS-EN 1993-3-1:2006
  • n) SS-EN 1993-3-2:2006
  • o) SS-EN 1993-4-1:2007
  • p) SS-EN 1993-4-2:2007
  • q) SS-EN 1993-5:2007
  • r) SS-EN 1993-6:2007
  • 5. SS-EN 1994 Eurokodserie 4: Projektering av samverkanskonstruktioner i stål och betong
  • a) SS-EN 1994-1-1:2005
  • b) SS-EN 1994-1-2:2005
  • 6. SS-EN 1995 Eurokodserie 5: Projektering av träkonstruktioner
  • a) SS-EN 1995-1-1:2004
  • b) SS-EN 1995-1-2:2004
  • 7. SS-EN 1996 Eurokodserie 6: Projektering av murverkskonstruktioner
  • a) SS-EN 1996-1-1:2005
  • b) SS-EN 1996-1-2:2005
  • c) SS-EN 1996-2:2006
  • d) SS-EN 1996-3:2006
  • 8. SS-EN 1997 Eurokodserie 7: Geokonstruktioner
  • a) SS-EN 1997-1:2005
  • 9. SS-EN 1999 Eurokodserie 9: Projektering av aluminiumkonstruktioner
  • a) SS-EN 1999-1-1:2007
  • b) SS-EN 1999-1-2:2007
  • c) SS-EN 1999-1-3:2007
  • d) SS-EN 1999-1-4:2007
  • e) SS-EN 1999-1-5:2007

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur. 

En fackmässig projektering kan till exempel innebära att man väljer en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver bärverkets verkningssätt, dimensionerar korrekt för relevanta gränstillstånd, och överför resultaten till ritningar eller modeller som man kan bygga efter. Ett annat exempel är att göra relevanta bedömningar av miljön och dess påverkan på bärverkets beständighet och beskriva eventuella underhållsbehov för att uppfylla kraven över tid. 

Att projektera fackmässigt innebär också att kunna hantera de verktyg som man använder vid dimensionering eller ritning. Det gäller både dimensioneringsanvisningar i eurokoder och olika modeller som används för att ta fram snittkrafter. Ett exempel kan vara att förstå och hantera den indata som krävs för att göra en tillförlitlig icke-linjär modell. Ett annat exempel kan vara att välja lämpliga styvheter för statiskt obestämda konstruktioner, som kan påverka fördelningen av krafter i systemet.

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav innebär således att byggnadsnämnden har ett mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna pröva eller bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden. Handlingar kan vara både ritningar och beräkningar.

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets byggregler om bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta handlingar utifrån att den färdiga byggnaden ska uppfylla kraven i föreskrifterna.

10 §

Beräkningar ska baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver bärverkets verkningssätt i relevanta gränstillstånd.

Följande ska beaktas vid val av beräkningsmodell

  • 1. modellosäkerhet,
  • 2. eftergivlighet hos upplag, inspänning och avstyvning,
  • 3. styvhet, massa och dämpning,
  • 4. tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer,
  • 5. lastexcentriciteter,
  • 6. oavsiktliga geometriska avvikelser,
  • 7. randvillkor,
  • 8. samverkan mellan bärverk,
  • 9. samverkan mellan bärverksdelar,
  • 10. samverkan mellan undergrund och bärverk,
  • 11. materialegenskaper, och
  • 12. byggmetoder.

De gällande handlingarna, såväl ritningar som beräkningar, förutsätter ofta ett visst utförande. Att utföra byggnader fackmässigt omfattar därför normalt att på ett kompetent sätt utföra enligt relevanta utförandestandarder för de ingående materialen och byggprodukterna. Det är byggherrens ansvar att relevanta standarder används.

Om eurokoderna används för att uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet kan också eurokodernas hänvisningar om lämpliga utförandestandarder användas för att uppfylla kraven. Om andra utförandestandarder används behöver byggherren kunna visa att de tillsammans med Eurokoderna ger tillräcklig säkerhet. 

De säkerhetsindex som finns i Boverkets byggregler om bärförmåga, stadga och beständighet har kalibrerats mot osäkerheter som kan förutsättas i utförandet av bärverk och bärverksdelar. Exempel på osäkerheter är avvikelser i mått och toleranser. Vid användande av de utförandestandarder som eurokoderna hänvisar till kan man anta att de osäkerheter som ligger till grund för säkerhetsindex inte överskrids. Genom den hänvisning till eurokoder som finns i 2 kap, 1 § ges eurokoderna därmed en nivåsättande funktion för utföranden. 

Om något annat än eurokoderna används vid dimensionering och utförande bör utförandet tillsammans med dimensioneringsmetoden motsvara den säkerhetsnivå som erhålls med eurokoderna och som uppfyller kraven i Boverkets föreskrifter. Att använda ett annat dimensioneringssystem gör alltså att man också behöver kontrollera att utförandet som förutsätts i det systemet ger tillfredsställande säkerhetsnivå.

Om eurokoderna används för dimensionering, men man vill frångå ett utförande som förutsätts enligt eurokoderna, ställer det höga krav på att säkerställa att säkerhetsindex uppnås. Byggherren kan till exempel använda tillförlitlighetsanalys. Ett alternativ kan vara att säkerställa att alla delar i respektive standard kan ger ett likvärdigt utförande och som motsvarar att alla relevanta osäkerheter har beaktats. Som exempel innebär det att toleranser och måttavvikelser, tillåtna avvikelser i hållfasthetsvärden och kontroller i alternativa standarder minst bör motsvara de utförandestandarder som förutsätts vid användning av eurokoderna. 

Läs mer om säkerhetsindex och vad som krävs om andra dimensioneringsmetoder används på sidan Andra dimensioneringsmetoder.

Andra dimensioneringsmetoder

Några exempel på utförande som kan ha betydelse för bärförmåga, stadga och beständighet är:

  • Tillverkning och sammansättning av betong så att den får en homogen, jämn kvalitet och en konsistens som är anpassad till aktuell arbetsmetod. 
  • Transport, gjutning, komprimering och härdning av betongmassa så att den förblir homogen, utan skadlig sprickbildning.
  • Lyft, hantering, lagring och transport av förtillverkade byggprodukter så att inte betydande skador uppkommer.
  • Svetsning av stål och aluminiumkonstruktioner. Vilka kontroller som behöver utföras påverkas bland annat av om konstruktionen kan utsättas för utmattning.
  • Fuktskydd av trä, både under utförandet på arbetsplatsen, transport och vid utförandet av eventuella impregneringar, målningar eller andra fuktskyddande åtgärder.
  • Blandningsproportioner och ingående material i murbruk som påverkar hållfastheten i det färdiga murverket.

Vad menas med förutsatt underhåll?

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som man vidtar i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som man kan behöva utföra under en byggnads förväntade livslängd för att byggnaden ska kunna bibehålla sin bärförmåga, stadga och beständighet. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som behövs. Det kan till exempel innebära att en knutpunkt av stål i en aggressiv miljö ska vara åtkomlig så att den kan inspekteras och målas. 

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Om olika personer utför olika delar av projekteringen ska projekteringen samordnas.

Material och geometri

Boverket (2025). Projektering och utförande. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/barformaga-stadga-bestandighet/overgripande-bestammelser/projektering-och-utforande/ Hämtad 2025-03-07