Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Bostäders lämplighet
Regler om byggande

Bostäders lämplighet

Granskad: 16 december 2024

Kravet på lämplighet för sitt ändamål ska medföra att byggnader är lämpliga för avsedd användning. Byggreglerna preciserar utformningskrav och tekniska egenskapskrav om lämplighet för sitt ändamål i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Preciseringen i Boverkets byggregler gäller för bostäder vid uppförande och ändring. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring bostäders lämplighet för sitt ändamål och hur byggregelsystemet är uppbyggt, samt hur kraven om bostäders lämplighet för sitt ändamål, bland flera krav, ska uppfyllas. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven för byggnaders och byggnadsverks lämplighet för sitt ändamål finns i plan- och bygglagen, PBL. 

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Krav på byggnadsverk

Kraven i PBL preciseras för bostäder i plan- och byggförordningen, PBF. 

Det preciseras i PBF att bostäder i skälig utsträckning ska ha avskiljbara utrymmen för 

  • sömn och vila
  • samvaro
  • matlagning
  • måltider
  • hygien
  • förvaring.

Dessutom preciseras i PBF att bostäder med hänsyn till användningen ska ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

1 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

17 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

Boverkets byggregler om bostäders lämplighet preciserar kraven i PBF. 

Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål, BFS 2024:11 (i Boverkets författningssamling)

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål gäller för bostäder

Boverkets byggregler om lämplighet för sitt ändamål gäller enbart bostäder. Det beror på att bemyndigandet till Boverket är begränsat till att avse bostäder. Boverket har i byggreglerna undantagit fritidshus med högst två bostäder. Det innebär att reglerna gäller för utformning av permanenta bostäder, inte fritidsboende. Tillfälliga anläggningsboenden och hotell är heller inte permanenta bostäder och därför omfattas de inte av Boverkets byggregler om bostäders lämplighet för sitt ändamål.

2 §

Föreskrifterna i denna författning gäller för bostäder.

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2 och 3 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 4 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Föreskrifterna gäller inte vid uppförande eller ändring av fritidshus med högst två bostäder.

Byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål gäller krav på bostäder både vid uppförande och ändring

I byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål finns krav vid uppförande av nya bostäder. Det finns också krav på bostäder vid ändring. 

2 §

Föreskrifterna i denna författning gäller för bostäder.

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2 och 3 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 4 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Föreskrifterna gäller inte vid uppförande eller ändring av fritidshus med högst två bostäder.

Kraven gäller inte enbart för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Om det är åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får kraven anpassas och avsteg göras i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. 

8 §
   I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Närmare om kraven på bostäder vid ändring

Vid ändring är utgångspunkten att samma krav gäller vid ändring av byggnader med bostäder som för nya byggnader med bostäder, men kraven för nya byggnader med bostäder är aldrig direkt tillämpbara vid ändring. Vid ändring ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning samt bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning.

7 §
   Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

Anpassning av krav på bostäders lämplighet vid ändring

Varsamhet och förvanskning vid krav på bostäders lämplighet

I kapitel 4 i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål finns regler för ändring av byggnader med bostäder. I kapitlet finns bestämmelser om 

  • anpassning vid ändring av byggnader
  • varsamhet
  • förbud mot förvanskning
  • särskilt värdefull byggnad.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2 och 3 kap. Kraven får dock anpassas om

  • 1. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 2. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 3. det är oskäligt att uppfylla kravet med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 4. bostadens lämplighet för sitt ändamål bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. det krävs för att ett annat utformnings- eller tekniskt egenskapskrav ska kunna tillgodoses på en godtagbar nivå eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

2 §

Försämring av byggnadens lämplighet för sitt ändamål får endast ske om

  • 1. bostaden även efter ändringen uppfyller kraven i 2 och 3 kap.,
  • 2. det krävs för att kunna tillgodose ett annat utformnings- eller tekniskt egenskapskrav eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden, eller
  • 3. försämringen kan anses vara försumbar.

3 §

Vid en bedömning om kravet på varsamhet är uppfyllt ska hänsyn tas till hur åtgärden respekterar byggnadens karaktär avseende

  • 1. proportioner, form och volym,
  • 2. materialval och utförande,
  • 3. färgsättning, samt
  • 4. detaljomsorg och detaljeringsnivå.

Hänsyn ska också tas till om

  • 1. detaljer som är väsentliga för byggnadens karaktär tillvaratas, och
  • 2. egenskaper som har betydelse för boende- och brukarkvaliteter bibehålls.

4 §

För att en åtgärd inte ska anses medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad ska åtgärden

  • 1. inte förändra byggnadens karaktärsdrag,
  • 2. inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och
  • 3. vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hantverksteknik som är anpassad till byggnadens ålder och karaktär.

Trots första stycket 3 ska en åtgärd inte anses utgöra en förvanskning om en förändring av material eller teknik är en förutsättning för att kunna

  • 1. tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på en acceptabel nivå, eller
  • 2. upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en acceptabel nivå.

5 §

Vid bedömningen av om en byggnad ska anses vara särskilt värdefull, ska en prövning göras mot följande kriterier:

  • 1. Byggnaden tydliggör tidigare samhällsförhållanden genom att den
  • a) representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt,
  • b) belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster, eller
  • c) har representerat en för lokalsamhället viktig funktion eller verksamhet.
  • 2. Byggnaden tydliggör samhällsutvecklingen genom att den
  • a) genom sin funktion illustrerar ett väsentligt skeende eller en väsentlig samhällsföreteelse,
  • b) har tjänat som förebild eller på annat sätt varit uppmärksammad i sin samtid, eller
  • c) präglas av en stark arkitektonisk idé.
  • 3. Byggnaden i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik.
  • 4. Byggnaden värderas högt i ett lokalt sammanhang genom att den har haft stor betydelse
  • a) i ortens sociala liv,
  • b) för ortens identitet, eller
  • c) i lokala traditioner.

Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt genom att den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på

  • 1. arkitektonisk gestaltning,
  • 2. i utförande och materialval, eller
  • 3. i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.

Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från miljömässig synpunkt genom att den utgör en del av en miljö som uppfyller kriterierna i första stycket.

För att en byggnad ska anses vara särskilt värdefull ska byggnaden särskilt väl belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande.

Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, ska anses vara särskilt värdefulla om inte något talar däremot.

I det första kapitlet i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål finns det övergripande bestämmelser som gäller för bostäder vid ändring av byggnader, för den ändrade delen. Det finns dessutom en särskild bestämmelse för ändring. Det är en bestämmelse som tydliggör byggherrens ansvar att i samband med projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper innan ändringsarbeten påbörjas.

10 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på lämplighet för sitt ändamål som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om lämplighet för sitt ändamål i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Ändrad användning är en form av ändring enligt PBL.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Boverkets byggregler om lämplighet för sitt ändamål gäller krav på bostäder. Om användningen av en byggnad ändras till att vara bostäder så medför det krav enligt Boverkets byggregler om bostäders lämplighet för sitt ändamål. Det kan exempelvis vara kontor som blir bostäder. Men om användningen av en byggnad ändras från att vara bostäder till att bli någon annan användning gäller inte Boverkets byggregler om bostäders lämplighet för sitt ändamål.  

Anpassning av krav på bostäders lämplighet vid ändring

Varsamhet och förvanskning vid bostäders lämplighet

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
   Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att pröva och handlägga lov och anmälan. Vid prövningen av en ansökan om lov, prövar byggnadsnämnden om kraven är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har byggnadsnämnden alltså bedömt att alla förutsättningar som prövats är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven, inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är uppfyllda. I dessa bedömningar gör byggnadsnämnden inte ett godkännande av att kraven är uppfyllda, utan de gör ett antagande.

Bostäders lämplighet för sitt ändamål både utformningskrav och tekniska egenskapskrav

Krav på lämplighet för sitt ändamål finns som utformningskrav. Utformningskrav ska prövas vid bygglovet.

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

1 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

Krav på lämplighet för sitt ändamål finns också som tekniskt egenskapskrav. Tekniska egenskapskrav ska hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet. Det som är granskat i bygglovet, det vill säga utformningskravet får inte tas upp igen inför startbeskedet.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

17 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

Om det är åtgärder som inte kräver bygglov men kräver anmälan gäller i stället att utformningskraven bedöms införs startbeskedet. Exempel på åtgärd som inte kräver bygglov men kräver anmälan är uppförande av komplementbostadshus, det vill säga attefallshus för bostadsändamål.

Utformningskrav och tekniska egenskapskrav finns i olika kapitel i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål. Uppdelningen har gjorts för att tydliggöra vad som är vad. Kapitel 2 innehåller utformningskrav på bostäder vid uppförande av nya byggnader, medan kapitel 3 innehåller tekniska egenskapskrav på bostäder vid uppförande av nya byggnader.

Byggprodukter och material

Kapitel 1 i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om byggprodukter och material. 

6 §

Med byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper avses i denna författning produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen

  • 1. är CE-märkta,
  • 2. är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ plan- och bygglagen (2010:900),
  • 3. har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, eller
  • 4. har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordningen (EG) nr 765/2008.

Såsom bedömning i enlighet med alternativ 3 eller 4 godtas även en bedömning utfärdad av ett organ inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering för uppgiften enligt förordningen (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende.

7 §

Byggprodukter och material ska ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i denna författning.

Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda.

Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

Kontroller av att kraven på bostäders lämplighet uppfylls

Projektering och utförande

Kapitel 1 i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om projektering och utförande.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

9 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

10 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på lämplighet för sitt ändamål som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om lämplighet för sitt ändamål i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Projektering och utförande av bostäders lämplighet

Kontroll

Kapitel 1 i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om kontroll.

11 §

Kontroll av att kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 12–14 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 15 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

12 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

13 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

14 §

Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de förhandsbedömda egenskaperna.

15 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Kontroller av att kraven på bostäders lämplighet uppfylls 

Mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen

Kapitel 1 i byggreglerna om lämplighet för sitt ändamål innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen. Mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får i enskilda fall göras under vissa förutsättningar.

3 §

Mindre avvikelse får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om

  • 1. det finns särskilda skäl,
  • 2. byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande, och
  • 3. det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Om mindre avvikelse enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta dokumenteras i samband med den projektering som regleras i 8 §.

Mindre avvikelser från föreskrifter om bostäders lämplighet

Byggreglerna har delats upp i flera författningar 

I BBR hanterades utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu finns det i stället en författning för varje krav. Undantaget är kravet om energihushållning, som fortfarande kommer att regleras i BBR. Men även för energihushållning kommer det framöver att bli en egen författning, och därmed kommer BBR att upphävas i sin helhet.

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025  

De nya reglerna börjar gälla, och kan börja användas, den 1 juli 2025. Under övergångsperioden, fram till den sista juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6), BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS (2011:10) eller de nya byggreglerna i författningen om bostäders lämplighet för sitt ändamål ihop med de andra nya byggreglerna. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Utgångspunkten är att de regler som gäller då man ska göra prövningen, är de som ska användas. 

Detta gäller för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Byggherren väljer att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går alltså inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nyare. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.

Illustration med tidslinje som visar när BBR och EKS ska följas och när de nya byggreglerna ska följas. Tidslinjen visar vilka tidpunkter de olika regelsystem gäller och när byggherren under övergångsperioden kan välja. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Du kan läsa mer om kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål i de äldre byggreglerna på sidan Bostadsutformning.

Bostadsutformning

Övergångsbestämmelser finns för att det kan behövas tid för att hinna ställa om i produktion och liknande för att kunna uppfylla de nya reglerna.

Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli

I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.

2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre 
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som 
omfattas av bygglovet.

Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.

Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.

Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.

Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.

Skillnader mellan BBR och de nya reglerna  

För att ta reda på hur en enskild regel i BBR hanteras i den nya författningen om bostäders lämplighet för sitt ändamål, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en regel i BBR motsvaras av någon eller några föreskrifter i den nya författningen. Det finns även en tabell som visar omvänt, för varje föreskrift i författningen vad motsvarigheten var i BBR.

Jämförelsetabeller för krav på bostäders lämplighet

Konsekvensutredningar

När nya byggregler tas fram tas även en konsekvensutredning fram. Den kan liknas med förarbetet till en lag.

Konsekvensutredningen är en mycket bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat beskrivit kring de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje föreskrift och utredning av deras konsekvenser. 

Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:11 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål. BFS 2024:11 (i Boverkets författningssamling)

Bostäder ska vara tillgängliga och användbara

Bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och det innebär att bostadsfunktionerna ska vara tillgängliga och användbara. Kraven på tillgänglighet och användbarhet i bostäder styr bland annat storleken på utrymmen för bostadsfunktionerna. 

Föreskrifter med krav om bostäders tillgänglighet och användbarhet finns i Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2024:12). Det är lämpligt att läsa föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet i bostäder tillsammans med föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål. 

Tillgänglighet och användbarhet

Boverket (2024). Bostäders lämplighet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/bostaders-lamplighet/ Hämtad 2024-12-18