Brandsäkerhetsklasser EKS

I Boverkets allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS) anges att byggnadsdelar ska delas in i brandsäkerhetsklasser utifrån risken för personskador vid kollaps av byggnadsdelen under ett brandförlopp. Vilken brandsäkerhetsklass en byggnadsdel hänförs till avgör därefter vilken bärförmåga vid brand byggnadsdelen ska uppfylla. I denna text kan du läsa mer om systemet med brandsäkerhetsklasser och indelning av byggnadsdelar i brandsäkerhetsklasser.

Översikt

Byggnader ska enligt plan- och byggförordningen ha en bärförmåga vid brand som kan antas bestå under en bestämd tid.

För att kunna avgöra under hur lång tid som bärförmågan vid brand minst ska bestå ska i en byggnad ingående byggnadsdelar hänföras till brandsäkerhetsklasser. Vilken brandsäkerhetsklass en byggnadsdel ska hänföras till bestäms utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp.

Risken för personskada vid brand och val av brandsäkerhetsklass beror främst på antalet personer som kan förväntas vistas i byggnaden och om dessa personer eller räddningspersonal kan komma att utsättas för konsekvenserna av en kollaps. Förenklat kan man sammanfatta det som att ju större antal personer desto högre brandsäkerhetsklass och ju större, komplexare eller högre byggnad desto högre brandsäkerhetsklass för att säkerställa bärförmågan hos viktiga byggnadsdelar. Exempelvis bör en byggnadsdel som vid en kollaps påverkar ett stort område i en byggnad där många människor kan förväntas vistas hänföras till en högre brandsäkerhetsklass, jämfört med en byggnadsdel som vid en kollaps påverkar ett litet område.

Utifrån brandsäkerhetsklass för en byggnadsdel ställs krav i EKS på vilken bärförmåga vid brand byggnadsdelen ska uppfylla. I EKS finns två övergripande tillvägagångssätt för att dimensionera brandskyddet av bärande konstruktioner i byggnader, nominella temperatur-tidförlopp och naturliga brandförlopp.

Dimensionering med nominella temperatur-tidförlopp brukar också benämnas dimensionering genom klassificering. I det fallet utgår man från ett standardiserat brandförlopp under en viss tid, exempelvis en timme. En byggnadsdel som klarar det standardiserade brandförloppet i 60 minuter får då klassen R 60.

Modell av naturligt brandförlopp bygger istället på beräkningsmodeller där brandförloppet modelleras med hänsyn till bland annat brandbelastningen, brandcellens volym och ventilationsförhållanden (öppningar som medger syretillförsel) i det enskilda fallet.

Brandsäkerhetsklasser

Brandsäkerhetsklass ska bestämmas för samtliga bärande byggnadsdelar i en byggnad. Med en bärande byggnadsdel avses en del som ingår i en byggnad och bär upp last, till exempel en pelare, en balk eller ett bjälklag. Dessutom ska även vissa andra byggnadsdelar som inte primärt är bärande hänföras till en brandsäkerhetsklass. Det handlar exempelvis om takfötter och utfackningsväggar som vid en kollaps kan falla ned och skada människor i närheten av byggnaden.

Det finns fem brandsäkerhetsklasser (1 till 5) som en byggnadsdel kan hänföras till beroende på risken för personskador. Brandsäkerhetsklass 1 är den lägsta klassen och motsvarar en mycket liten (ringa) risk för personskada vid kollaps av byggnadsdelen och följaktligen ställs också låga krav på brandskyddet för dessa byggnadsdelar. Brandsäkerhetsklass 5 är den högsta klassen och motsvarar en mycket stor risk för personskador och därmed ställs också höga krav på brandskyddet.

Alla byggnadsdelar inom en och samma byggnad behöver inte hänföras till samma brandsäkerhetsklass. Beroende på risk för personskada vid kollaps kan olika byggnadsdelar inom samma byggnad hänföras till olika brandsäkerhetsklasser. Exempelvis ska ibland vertikala bärverk i en byggnad hänföras till högre brandsäkerhetsklass än horisontella. Anledningen till detta är att risken för personskador vid kollaps i regel är större för vertikala bärverk såsom pelare, då dessa till skillnad från horisontella bärverk också ofta bär upp last från högre belägna våningsplan eller från en stor area i exempelvis hallbyggnader i ett plan.

Bestämning av byggnadsdelars brandsäkerhetsklass

Det finns tre kriterier, a-c, som hänsyn ska tas till vid bedömningen av brandsäkerhetsklass för en byggnadsdel. Dessa tre kriterier är (a) risken för att personer vistas i skadeområdet, (b) sekundära effekter som kan uppstå, såsom fortskridande ras till angränsande delar av det bärande systemet, samt (c) påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för utrymnings- och insatsmöjligheter.

I det allmänna rådet har Boverket i tabellerna C-3 till C-5 angivit brandsäkerhetsklass för olika typer av byggnadsdelar och därmed också bedömt hur stor risken normalt kan antas vara för personskada vid kollaps under ett brandförlopp. Dessa tabeller är uppdelade efter byggnadsklass. Detta eftersom risken för personskada bedöms vara olika stor för en viss byggnadsdel beroende på byggnadsklassen. Det innebär exempelvis att en bärande innervägg kan förväntas innebära olika stor risk för personskada beroende på byggnadsklass (Br1-Br3).

Det finns inte någon särskild tabell med exempel på brandsäkerhetsklasser för byggnadsdelar i Br0-byggnader. Indelningen i brandsäkerhetsklasser för byggnadsdelar i en Br0-byggnad bör dock lägst motsvara vad som gäller för närmast jämförbara byggnad i byggnadsklass Br1 eller Br2. För Br0 byggnader kan tabellerna för dessa brandsäkerhetsklasser därför tillämpas som den lägsta acceptabla nivån vid indelning av byggnadsdelar i brandsäkerhetsklasser. Med närmast jämförbara byggnad avses till exempel en 16-våningsbyggnad om den aktuella Br0-byggnaden har fler än 16 våningsplan. På motsvarande sätt kan närmast jämförbara byggnad vara en Br2 byggnad för vissa samlingslokaler.

Br0-byggnader på PBL kunskapsbanken

Den indelning i brandsäkerhetsklasser som Boverket angivit i det allmänna rådet för olika byggnadsdelar ska ses som samhällets minimikrav för att olika byggnadsdelar i olika typer av byggnader i förlängningen ska ha tillräcklig bärförmåga vid ett standardiserat brandförlopp eller vid en beräkning enligt naturligt brandförlopp. När indelningen av byggnadsdelar i brandsäkerhetsklasser görs genom att följa vad som anges i tabellerna är det alltså inte nödvändigt att göra en egen bedömning av risken för personskada mot de tre kriterierna a-c i 2 §. Den bedömningen har Boverket då redan gjort för de byggnadsdelar som omfattas av det allmänna rådet. För byggnadsdelar som inte omfattas av rådet eller för andra situationer kan rådet ändå ge viss vägledning, se mer om detta nedan.

Enligt den indelning som anges i tabellerna C-3 till C-5 är det i huvudsak byggnadsklassen, antalet våningsplan och typ av verksamhet som avgör till vilken brandsäkerhetsklass olika byggnadsdelar ska hänföras till i en byggnad. Detta innebär att samma typ av byggnadsdel kan hänföras till olika brandsäkerhetsklass och därmed också ha olika krav på brandskydd beroende på i vilken byggnad bärverksdelen ingår. Till exempel kan en pelare i en envåningsbyggnad hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om risken för personskador vid kollaps under ett brandförlopp kan anses vara ringa. Om samma pelare istället ingår i en trevåningsbyggnad ska denna oftast hänföras till brandsäkerhetsklass 4, eftersom risken för personskador vid kollaps kan anses vara stor i en sådan byggnad. Detta får till följd att liknande pelare ska utformas med olika mycket brandskydd i de olika byggnaderna.

Tider och brandförlopp för brandsäkerhetsklasserna

Valet av brandsäkerhetsklass för respektive byggnadsdel avgör vilket krav på bärförmåga vid brand som byggnadsdelen ska dimensioneras för. Byggnadsdelar som hänförs till brandsäkerhetsklass 4 och 5 ska i princip kunna motstå ett fullständigt brandförlopp. Därför finns det i regelverket en koppling till brandbelastningen för brandsäkerhetsklass 4 och 5. För brandsäkerhetsklass 1-3 ställs samma krav på brandmotstånd oavsett brandbelastning.

Med brandbelastning avses allt brännbart material som kan finnas i en brandcell i form av brännbara byggnadsdelar, möbler, lagrade varor med mera. För en övertänd brand påverkar brandbelastningens storlek främst brandens varaktighet i tid medan ventilationsförhållanden är det som främst påverkar brandens intensitet.

I tabell 1 nedan redovisas de brandsäkerhetsklasser som finns i EKS och vilket krav på bärförmåga vid brand som ställs för osprinklade Br1, Br2 och Br3 byggnader vid klassificering (nominella temperatur-tidförlopp) respektive modell med naturligt brandförlopp. Det faktiska skyddet mot brand kan sedan uppnås på flera olika sätt beroende på exempelvis materialet i den bärande byggnadsdelen, graden av lastutnyttjande och den konstruktiva utformningen. För byggnadsdelar i en Br0 byggnad kan kraven i vissa fall bli högre, se vägledningen om Br0 byggnader som du hittar under relaterad information.

Tabell 1. Koppling mellan brandsäkerhetsklass och krav på bärförmåga vid brand för Br1, Br2 och Br3 byggnader som inte är försedda med sprinklersystem.

Indelning för byggnadsdelar som inte omfattas av allmänt råd och avsteg

Tabellerna C-3 till C-5 är inte uttömmande. Det är därför nödvändigt att för en del byggnadsdelar göra en egen bedömning av risken för personskada vid kollaps under ett brandförlopp mot kriterierna a-c i 2 §. Vägledande för sådana fall är den brandsäkerhetsklass som återfinns i tabellerna för liknande typer av byggnader och byggnadsdelar.

Att frångå den brandsäkerhetsklass som finns angiven i allmänt råd och istället hänföra byggnadsdelen till en lägre brandsäkerhetsklass kan inte göras utan att verifiera att motsvarande säkerhetsnivå uppnås som om det allmänna rådet hade följts. Ett exempel då avsteg från det allmänna rådet kan vara möjligt är då en och samma byggnad har en högre del med flera våningsplan och en lägre del med enbart ett våningsplan och där bärverken i de båda delarna är oberoende av varandra. För sådana fall skulle det kunna vara möjligt att med hjälp av analytisk dimensionering hänföra det bärande huvudsystemet i den lägre delen till exempelvis brandsäkerhetsklass 3 istället för brandsäkerhetsklass 4 eller 5.

Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) kan enligt BBRAD 1.2 tillämpas för att verifiera avvikelser från allmänna råd i avdelning C, kap 1.1.2 i EKS.

Vad gäller om byggnaden har ett sprinklersystem

För byggnader försedda med en automatisk vattensprinkleranläggning kan i vissa fall ett lägre passivt brandskydd av de bärande konstruktionerna accepteras. Om sprinkler finns eller inte påverkar däremot inte vilken brandsäkerhetsklass en byggnadsdel hänförs till vid indelning enligt det allmänna rådet till 2 §. Det är först då utformningen av det passiva brandskyddet enligt 6 § eller 7 § ska göras som sprinklern tillgodoräknas.

Om sprinklersystemet är av typen boendesprinkler kan inte kraven reduceras eftersom ett boendesprinklersystem inte är dimensionerat som skydd för byggnadens bärverk utan främst är avsett som personskydd. Ska boendesprinkler användas för att reducera kraven på bärförmåga vid brand krävs därför att en analytisk dimensionering genomförs avseende avsnitt 5:252 och 5:2521 i BBR för att säkerställa att boendesprinklersystemet medför en motsvarande skyddsnivå som om de allmänna råden i BBR hade följts.

Webbutbildning

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL" kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd.

Brandskydd i PBL (webbutbildning)