Indelning i byggnadsklass och verksamhetsklasser

För att avgöra vilket brandskydd som behövs vid uppförande av en byggnad ska den först delas in i en byggnadsklass och en eller flera verksamhetsklasser. Därefter kan man i byggreglerna (BBR) utifrån dessa klasser ta reda på vilka krav som gäller för utrymningsvägar, brandceller, sprinklersystem m.m.  

Byggnadsklasser

Byggnader ska delas in i byggnadsklasser (Br) utifrån byggnadens skyddsbehov. Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, möjliga konsekvenser av en brand samt byggnadens komplexitet. Med möjliga konsekvenser och byggnadens komplexitet avses bland annat antal våningar samt vilka verksamhetsklasser som finns i byggnaden.

Följande byggnadsklasser finns:

• Br0 – Byggnader med mycket stort skyddsbehov
• Br1 – Byggnader med stort skyddsbehov
• Br2 – Byggnader med måttligt skyddsbehov
• Br3 – Byggnader med litet skyddsbehov

Verksamhetsklasser

Utrymmen i en byggnad ska utifrån avsedd verksamhet delas i en eller flera verksamhetsklasser (Vk). Verksamhetsklassernas indelning beror på följande faktorer:

• Om personer kan förväntas ha kännedom om byggnaden
• Om personer kan förväntas vara vakna
• Om personer kan förväntas utrymma på egen hand
• Om det finns stor risk för brand

En byggnad kan innehålla flera verksamhetsklasser (Vk) men kan bara tillhöra en byggnadsklass (Br). Till exempel så kan en skolbyggnad som innehåller både skola och förskola klassificeras i byggnadsklass Br2 men innehålla verksamhetsklass 2B (skola för mer än 150 personer i en brandcell) och verksamhetsklass 5A (förskola).

Det finns gråzoner för vissa verksamheter där det kan vara svårt att klassificera vilken verksamhetsklass som verksamheten tillhör. I de fallen får man göra bedömningar och motivera i det enskilda fallet varför en verksamhet tillhör den ena eller andra verksamhetsklassen med utgångspunkt i de fyra faktorer som listas ovan. I denna vägledning ges också en rad exempel och stöd i bedömningen av verksamhetsklass.

Verksamhetsklass 1 – Industri kontor m.m.

Verksamhetsklass 1 omfattar utrymmen där personer förväntas vara vakna, har god lokalkännedom, och har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet.

Kontor, industrilokaler och lager är lokaler som vanligtvis placeras i verksamhetsklass 1. Ofta utgör lokaler i verksamhetsklass 1 olika typer av arbetsplatser som allmänheten normalt inte har tillträde till. Det finns inget hinder för att man tar emot besökare i denna typ av lokaler, men den huvudsakliga användningen bör vara en arbetsplats eller liknande utrymme där personer som vistas där har god lokalkännedom och där man huvudsakligen är vaken.

Verksamhetsklass 2 – Samlingslokaler m.m.

Verksamhetsklass 2 omfattar lokaler där personer förväntas vara vakna, har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte kan förväntas ha god lokalkännedom. Verksamhetsklass 2 består av 3 olika klasser; 2A, 2B och 2C beroende på personantal och typ av samlingslokal.

Butiker, restauranger och biografer är exempel på lokaler som normalt tillhör verksamhetsklass 2. Men även vårdcentraler, tandläkarmottagningar och likande verksamheter som är avsedda för att emot besökare tillhör verksamhetsklass 2. Dessa lokaler kan betraktas som verksamhetsklass 2 även om de är förlagda inom ett sjukhus som i övrigt tillhör verksamhetsklass 5C.

Vilken av underklasserna, 2A, 2B eller 2C, som lokaler ska tillhöra avgörs utifrån det förväntade personantalet och om alkohol serveras i mer än begränsad omfattning eller inte. Ibland kan det vara svårt att avgöra hur många människor som förväntas vistas i lokalen och i vilken utsträckning alkohol kommer att serveras. I följande avsnitt kan du få stöd i bedömningen av verksamhetsklass för parkeringshus och större pubar vilka visat sig vara svåra att klassificera.

Publika parkeringshus

Det kan vara svårt att bedöma hur många personer som samtidigt kan förväntas vistas i ett publikt parkeringshus vilket påverkar om utrymmet ska dimensioneras för verksamhetsklass 2A eller 2B. Det finns flera aspekter som påverkar, framförallt antalet parkeringsplatser men också vilka typer av verksamheter som parkeringshuset är tänkt att betjäna.

Ett parkeringshus som är avsett för olika typer av evenemang där många personer förväntas parkera eller hämta sina bilar samtidigt behöver dimensioneras för fler personer än ett publikt parkeringshus som är avsett för arbetsplatser med varierande arbetstider eller butiker. För evenemangsparkeringar kan det därför vara nödvändigt att dimensionera för att nästan samtliga personer som har sin bil parkerad befinner sig i parkeringsgaraget samtidigt. Om då fler än 150 personer förväntas befinna sig i garaget samtidigt är verksamhetsklass 2B lämplig. Annars kan verksamhetsklass 2A tillämpas.

För ett parkeringshus i anslutning till ett kontor eller bostäder kan det vara rimligt att anta att alla inte hämtar eller lämnar sina bilar samtidigt. Beroende på garagets storlek kan därför verksamhetsklassen vara 2A eller 2B och behöver bedömas i varje enskilt fall. Garage som tillhör enskilda kontor eller bostadshus och inte är avsedda för allmänheten kan även vara möjliga att projektera enligt verksamhetsklass 1 eller verksamhetsklass 3.

Större pubar m.m.

Om en verksamhet med alkoholservering ska tillhöra verksamhetsklass 2B eller 2C avgörs av om alkohol förväntas serveras i mer än begränsad omfattning eller inte. Som stöd i bedömningen om en verksamhet ska tillhöra verksamhetsklass 2C kan följande punkter användas. Det kan vara rimligt att anta att alkohol kommer att serveras i mer än begränsad omfattning om:

• verksamhetens huvudsakliga försäljning utgörs av alkoholservering eller

• verksamheten kan förväntas ha ordningsvakt.

Exempel på lokaler avsedda för fler än 150 personer och som normalt betraktas som verksamhetsklass 2C är nattklubb och sportpub. Exempel på lokaler med fler än 150 personer och alkoholservering som normalt kan anses vara 2B (ringa alkoholservering) är restauranger och teater med möjlighet till alkoholservering i foajén innan föreställning och i pauserna.

Verksamhetsklass 3 – Bostäder

Verksamhetsklass 3 omfattar bostäder där personer förväntas ha god lokalkännedom, har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte alltid kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklass 3 består av två olika klasser, 3A och 3B.

Bostäder som normalt betraktas som verksamhetsklass 3A är vanliga lägenheter, småhus, fritidshus, seniorboenden och trygghetsboenden. Behovsprövade trygghetsboenden bör dock utföras i verksamhetsklass 5B om de boende inte har förmåga att sätta sig själv i säkerhet. Till verksamhetsklass 3B hör gemensamhetsboenden som HVB-hem, hem för ensamkommande flyktingbarn och vissa typer av studentboenden. Verksamhetsklass 3B kan även användas för kollektivboenden om man vill dra nytta av den typ av planlösningar som verksamhetsklass 3B medger.

Brandskyddet för bostäder i verksamhetsklass 3 är utformat utifrån att du som boende inte kan påverka vilka som är dina grannar. Du ska därför kunna förvänta dig ett skydd mot brandspridning mellan bostäder. Kännetecknande för bostäder i verksamhetsklass 3 är att det är en ur upplåtelsehänseende självständig enhet.

Det är möjligt att ha inneboende i en bostadslägenhet utan att det för den skull ställs krav på brandavskiljning mellan inneboende och hyresvärd eftersom man då gemensamt har valt att bo inom samma bostad. Om samtliga rum i en bostad hyrs ut till olika hyresgäster, utan att hyresvärden själv bor i bostaden, är det däremot snarare att betrakta som enskilda bostäder som var för sig ska utformas enligt verksamhetsklass 3A eller 3B. Är sådan uthyrning att betrakta som tillfällig är verksamhetsklass 4 lämplig.

Gemensamhetsboende i verksamhetsklass 3A?

Verksamhetsklass 3B utgör en anpassning av kraven av mer traditionella boenden för att bland annat kunna tillåta att boenderummen ansluter till gemensamma utrymmen istället för direkt till en utrymningsväg. Krav ställs då på bland annat automatiskt brandlarm. Ett gemensamhetsboende kan ändå klassificeras som verksamhetsklass 3A om det uppfyller kraven som ställs för denna verksamhetsklass. Det innebär bland annat att man behöver tillgång till utrymningsväg direkt från boenderummet och att samtliga boendeenheter utförs som egna brandceller i brandteknisk klass EI 60.

Uthyrning av fritidshus

Ett fristående fritidshus tillhör normalt verksamhetsklass 3A eftersom ett fritidsboende inte skiljer sig nämnvärt från ett småhus. Även om fritidshuset ibland hyrs ut är det att betrakta som verksamhetsklass 3A eftersom byggnaden primärt är avsedd att användas som fritidshus av ett hushåll.

Om ett fritidshus däremot ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfälligt möblerad bostad bör byggnaden istället tillhöra verksamhetsklass 4, hotell m.m. Stugor i en stugby som hyrs ut stora delar av året är andra exempel på byggnader som normalt tillhör verksamhetsklass 4.

Verksamhetsklass 4 – Hotell m.m.

Verksamhetsklass 4 omfattar utrymmen där personer har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte förväntas ha god lokalkännedom eller alltid vara vakna.

Utrymmen som normalt tillhör verksamhetsklass 4 är olika former av tillfälliga boenden som hotell, vandrarhem och bed and breakfast. Även enskilda byggnader eller grupper av byggnader som ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfälligt möblerad bostad enligt lag (1966:742) om hotell och pensionatrörelse tillhör verksamhetsklass 4, till exempel stugor i en stugby. Även om verksamheten är så pass liten att tillstånd inte krävs, det vill säga färre än 5 rum och 9 gäster, så kan den tillhöra verksamhetsklass 4. I det fallet ställs då något lägre krav på utformningen av brandlarmet.

I vissa fall, som för asylboenden eller kursverksamhet med internat, kan personer bo under längre perioder och därmed efterhand få en god lokalkännedom. Det innebär i sig inte att man då kan göra avkall på brandskyddet i byggnaden. Brandskyddets utformning är gjord utifrån förutsättningen att det kan vara en stor omsättning av personer och att det kan komma nya personer som stannar kortare perioder och har sämre lokalkännedom. För boenden med internat kan däremot verksamhetsklass 3A eller 3B tillämpas, till exempel bostäder i folkhögskolor.

När det gäller arbetsplatser där arbetstagarna övernattar, till exempel jourrum och brandstationer kan de vara svårt att entydigt placera in dem i någon särskild verksamhetsklass. Även om personerna som övernattar kan förväntas ha god lokalkännedom har man inte samma möjlighet att påverka sin säkerhet som i en vanlig bostad. Olika personer kan även placeras i olika rum vid olika arbetspass och tillfällig personal kan också förväntas övernatta. Verksamhetsklass 4 kan många gånger vara den verksamhetsklass som bäst motsvarar situationen på en arbetsplats som är avsedd för övernattning, särskilt om samtliga arbetstagare sover samtidigt.

Utifrån byggnadens och verksamhetens förutsättningar kan dock analytisk dimensionering tillämpas för att anpassa utformningen av brandskyddet till vad som är lämplig i det enskilda fallet.

Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer m.m.

Verksamhetsklass 5 omfattar utrymmen där det förväntas vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet. Verksamhetsklass 5 består av fyra olika klasser; 5A, 5B, 5C och 5D.

Verksamhetsklass 5A omfattar lokaler som till exempel förskolor och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Men även förskoleverksamhet som bedrivs nattetid, så kallade nattis, omfattas av verksamhetsklass 5A. I det senare fallet ställs däremot något högre brandskyddskrav.

Verksamhetsklass 5B utgörs av olika typer av behovsprövade boenden där behovsprövningen sker mot lagstiftning. Exempel på lagstiftningar som behovsprövning kan ske mot är:

• socialtjänstlagen (2001:453), SoL,

• lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS,

• lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM,

• lagen om vård av unga (1990:52), LVU och

• lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU.

Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård som bedriver sådan vård att personer som befinner sig där har begränsad eller ingen möjlighet att själv sätta sig i säkerhet. Exempel på lokaler är sjukhuslokaler med sängliggande patienter eller patienter som av andra anledningar inte har möjlighet att utrymma själva. Verksamhetsklass 5C behöver inte gälla hela sjukhusbyggnaden där andra verksamheter som till exempel vårdcentraler (verksamhetsklass 2A/B) och kontor (verksamhetsklass 1) också kan förekomma.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet förlagd inom andra byggnader som i övrigt inte betraktas som sjukhus kan också tillhöra verksamhetsklass 5C. Det kan till exempel röra sig om mindre kliniker där patienter är nedsövda eller sängliggande.

Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. Exempel på lokaler i denna verksamhetsklass är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade.

Verksamhetsklass 5D omfattar även slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU.

Verksamhetsklass 6

Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med hög risk för uppkomst av brand och där en brand kan få ett snabbt och omfattande förlopp.

Karakteristiskt för lokaler i verksamhetsklass 6 är att det ska föreligga en förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand, till exempel träindustri och andra lokaler där lättantändligt damm kan anhopas. En lokal med mycket hög brandbelastning behöver nödvändigtvis inte placeras i verksamhetsklass 6 om det inte också föreligger en förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand.

En byggnadsklass men flera verksamhetsklasser

Varje byggnad ska tilldelas endast en byggnadsklass. En byggnad kan däremot innehålla flera verksamhetsklasser.

En byggnadsklass per byggnad

Varje byggnad ska tilldelas endast en byggnadsklass. Eftersom BBR ställer olika krav vad gäller brandspridning inom byggnad och mellan byggnader kan det ibland vara väsentligt att avgöra om en byggnad är att betrakta som en och samma byggnad eller två sammanbyggda byggnader. Kraven som avser brandspridning inom byggnad i BBR 5:5 skiljer sig åt från kraven på brandspridning mellan byggnader i BBR 5:6. Det är därför viktigt att känna till om det är en byggnad eller flera sammanbyggda byggnader. Byggherren bör normalt känna till om det är en eller flera byggnader som denne planerar att uppföra, men vid ändring kan följande vara till hjälp i bedömningen:

• Finns gemensamma funktioner, till exempel gemensamt trapphus, loftgång eller gemensamt garage under mark, kan det vara rimligt att betrakta det som en och samma byggnad.

• Finns gemensamma konstruktioner är det rimligt att anta att det är en och samma byggnad.

• Är det oberoende konstruktioner utan gemensamma funktioner inom byggnaden är det troligtvis olika byggnader.

• Ser det ut som olika byggnader kan det vara rimligt att betrakta dom som olika byggnader.

• Är det olika tomter eller fastigheter är det mer troligt att det är flera byggnader.

• Finns gemensam teknisk försörjning i form av el, vatten, värme, ventilation är det mer troligt att det är en byggnad.

Utifrån dessa kriterier får man göra en samlad bedömning. Särskilt om skillnaden mellan en- och tvåbostadshus kontra flerbostadshus finns på kunskapsbankens sidor om OVK.

Flera verksamhetsklasser i en byggnad

En byggnad kan däremot innehålla flera verksamhetsklasser. Det innebär att olika brandskyddskrav kan gälla inom olika delar av en byggnad. Till exempel kan det krävas utrymningslarm i en del av byggnaden som används som samlingslokal i Vk2B, medan det enbart är krav på vanliga brandvarnare i en annan del av byggnaden som används som bostäder (Vk3A). Detta förutsätter att de olika verksamhetsklasserna är brandteknisk avskilda från varandra med en brandcellsgräns.

Om flera verksamhetsklasser ryms inom samma lokaler och det inte finns någon brandteknisk avskiljning mellan verksamheterna bör enligt allmänt råd till BBR 5:53 de högst ställda brandskyddskraven för respektive verksamhetsklass i hela den gemensamma delen av byggnaden tillämpas.

Webbutbildning

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL" kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd.

Brandskydd i PBL (webbutbildning)