Termiskt klimat

Byggnader ska utformas så att de kan upprätthålla en temperatur inomhus som fungerar för den avsedda användningen. Det ställer krav på utformningen av klimatskalsdelar som ytterväggar. Det ställer också krav på installationer som kan behövas för att tillföra värme eller kyla.

Temperaturförhållanden får inte ge oacceptabla hälsorisker 

Byggnadsverk ska enligt plan- och byggförordningen, PBF, vara projekterade och utförda så att de inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på att byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas.

Vad är termiskt klimat?

Termiskt klimat består av två parametrar, dels termisk komfort för personerna som vistas i byggnaden, dels en påverkan från det termiska klimatet på själva byggnaden. Det termiska klimatet har också inverkan på byggnadens beständighet.

Vad är termisk komfort?

Med termisk komfort menas hur ett utrymme upplevs med avseende på temperatur och drag.

De faktorer som påverkar den termiska komforten är:

• riktad operativ temperatur
• golvtemperatur
• hur mycket den riktade operativa temperaturen skiljer sig mellan olika punkter
• lufthastighet på grund av drag eller kallras.

Ett flertal faktorer hos byggnaden påverkar den termiska komforten såsom värmeisoleringsförmåga hos olika byggnadsdelar, fönsterstorlekar, uppvärmningssystem, ventilationssystem med mera.

Var gäller kraven på termiskt klimat och termisk komfort?

Kraven på termiskt klimat gäller för hela byggnaden. Kravet på termisk komfort gäller bara för vistelsezonen i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. I övriga utrymmen gäller att ett lämpligt termiskt klimat ska upprätthållas med tanke på avsedd användning.

Vad menas med vistelsezonen?

Vistelsezonen är den del i ett rum där krav ställs på termisk komfort för människans välbefinnande. Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan 0,1 m respektive 2,0 m över golvet. På sidorna begränsas vistelsezonen av vertikala plan 0,6 m från ytterväggarna, dock 1 m framför fönster och dörrar.

Krav på termisk komfort

Av komfortskäl, särskilt med hänsyn till känsliga personer, bör ett hälsosamt och behagligt termiskt klimat i byggnaden kunna upprätthållas. Upplevelsen av inomhusklimatet beror på luftens temperatur, värmestrålningen från omgivande ytor, lufthastighet, luftfuktighet, egen aktivitet samt klädsel och dess isolerande förmåga. Även hög golvtemperatur kan vara besvärande för vissa personer.

Inom vistelsezonen i ett rum ställer BBR krav på att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning ska kunna erhållas. Hur byggnaderna bör utformas framgår av ett allmänt råd som bland annat anger vissa temperaturer som inte bör underskridas samt vissa lufthastigheter och viss temperaturskillnad som inte bör överskridas. För golvytor anges såväl undre som övre temperaturgränser.

Dessutom finns regler i Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:17) om temperatur inomhus. De utgör allmänna råd till bestämmelserna i miljöbalken om olägenhet för människors hälsa och handlar om det klimat som bör kunna upprätthållas i en bostad. Ta del av de allmänna råden under rubriken "På andra webbplatser" i Relaterad information.

Vad är operativ temperatur och riktad operativ temperatur?

Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Den ger en god uppfattning om det termiska klimatet i ett rum. Den operativa temperaturen har betydelse för kroppens totala värmebalans medan andra mått kan behöva användas i vissa fall för att bedöma risken för obehag i vissa kroppsdelar, till exempel kalla fötter, varmt huvud med mera.

Operativ temperatur tar hänsyn till lufttemperatur, luftfuktighet och omgivande ytors temperatur. Obehag kan uppstå om den operativa temperaturen i olika riktningar skiljer sig mycket. Vid beräkning av det termiska inomhusklimatet används dels den operativa temperaturen i olika punkter inom vistelsezonen, dels skillnaden i riktad operativ temperatur i olika punkter och riktningar inom vistelsezonen.

Med riktad operativ temperatur avses den operativa temperaturen beräknad i en viss riktning. I en och samma punkt i ett rum kan alltså den riktade operativa temperaturen vara olika beroende på omgivande ytors strålningstemperatur. I BBR anges riktade operativa temperaturer som inte bör underskridas i olika slags utrymmen.

Vad är dimensionerande vinterutetemperatur - DVUT?

De i allmänna råd angivna riktvärdena för riktad operativ temperatur gäller vid den dimensionerande vinterutetemperaturen, DVUT. DVUT är en fiktiv temperatur som beräknas med hjälp av standarden SS-EN ISO 15927-5. Vilken tidskonstant som ska användas för den dimensionerande vinterutetemperaturen är beroende på hur tung den aktuella byggnaden är och hur stort effektbehovet är.

När termisk komfort ska beräknas måste den lägsta utetemperatur som normalt inträffar under ett år vara känd. I detta sammanhang avses inte den absolut lägsta temperaturen utan medeltemperaturen under minst ett dygn. Vad som är normalt varierar från ort till ort, och det beror också på vilken tidsperiod som används för beräkningen. SMHI gör kontinuerligt sådana mätningar på ett stort antal orter i landet. Med utgångspunkt i dessa mätdata över en längre tidsperiod har SMHI beräknat den dimensionerande vinterutetemperaturen, DVUT, för ett antal orter, i enlighet med standarden SS-EN ISO 15927-5. SMHI:s beräkning enligt denna standard utgår från att redovisade temperaturer underskrids högst 30 gånger på 30 år.

Öppna data för Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige finns på Boverkets webbplats. Ta del av öppna data under rubriken "På Boverket" i "Relaterad information."

Byggnadens tidskonstant

Tidskonstanten är ett värde som vanligen beräknas i timmar och beror enkelt uttryckt på hur tung byggnaden är och hur stort effektbehovet är. Tidskonstanten beskriver hur pass väl byggnaden kan klara en kortvarig svacka i utetemperaturen utan att det märks för mycket på inomhustemperaturen. En tung och värmetrög byggnad har normalt en hög tidskonstant. För ett normalt träregelhus ligger tidskonstanten vanligen mellan ett och två dygn. Tyngre byggnader kan ha tidskonstanten fyra dygn eller i vissa fall mer. För en byggnad som har tidskonstanten ett dygn väljs ett DVUT-värde som finns i första kolumnen i tabellen som har rubriken 1-dygn. På varje rad finns namnet på SMHI:s mätstation angivet. Det gäller att välja värdet för den ort som är mest representativ för den plats där det nya huset ska byggas.

Vid beräkning av tidskonstanten används en temperaturskillnad på 1 °C mellan inomhus- och utomhustemperaturen. Tidskonstanten kan beräknas genom att summera den värmeenergi som kan lagras i byggnadsmaterialet i tak, väggar och golv som är uppvärmda av den varma inneluften. Detta värde divideras med husets effektbehov. Energiinnehållet och effektbehovet beräknas därvid, som nämnts ovan, för 1 °C. Svaret fås i enheten timmar. Genom att dividera detta med 24 blir värdet uttryckt i dygn. Det är detta värde som ska användas för att hitta rätt kolumn i tabellen enligt ovan. Det är inte alltid beräkningen slutar med ett jämnt antal dygn. Då kan man välja den lägre temperaturen eller interpolera rätlinjigt mellan tabellvärdena.

Mer information

För mer information om beräkning av tidskonstant hänvisas till Boverkets Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler, utgåva 2. I denna handbok finns även tabeller som visar dimensionerande vinterutetemperatur för fem till tolv dygn. Ta del av handboken under rubriken "Publikationer" under relaterad information.