Ramper

Granskad: 5 augusti 2022

För att förbinda olika nivåer kan man till exempel använda ramper. Ramper är exempel på kommunikationsutrymmen och ska utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ramper kan användas för att överbrygga skillnader i höjd.

Regler för ramper i PBL och PBF

Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Tillgänglighetskraven i PBL och PBF förtydligas bland annat i Boverkets byggregler, BBR.

Tillgänglighetskrav på ramper finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Tomtkrav och utformningskrav om tillgänglighet tas upp till prövning i samband med bygglovet. Tekniska egenskapskrav om tillgänglighet hanteras vid det tekniska samrådet och startbeskedet.

  • Tomtkraven för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 9 § PBL.
  • Utformningskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 1 § PBL och 3 kap. 4 § PBF.
  • Tekniska egenskapskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 18 § PBF.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

18 §
  För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Regler för ramper i BBR

Reglerna i BBR gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. Reglerna innehåller också krav på tomten. Reglerna för tillgänglighet på tomt och vid uppförande av byggnad finns i avsnitt 3:1, Reglerna för tillgänglighet vid ändring finns i avsnitt 3:51.

Tillgänglighetskrav på ramper i BBR finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav. I inledningen till avsnittet 3:1 förtydligas vad som är regler till utformningskrav eller tekniska egenskapskrav eller bådadera.

Tillgänglig ramp

Ramper är exempel på kommunikationsutrymmen och ska utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En tillgänglig ramp är en förbindelseled mellan olika nivåer bestående av ett sluttande plan med lutning som brantast 1:12 och utrustat med avåkningsskydd och kontrastmarkering.

Tomtkrav på tillgänglighet när det gäller ramper

Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper.

Ramper på tomter ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12, det vill säga 8,3 procent lutning, för att minimera risken att någon ska välta. Det är en höjdskillnad på 1 meter som man tar ut på 12 meter. Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt.

En ramp bör ha:

  • minst 2 meter långa vilplan då det gör det möjligt att vända rullstolen
  • en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen
  • en fri bredd på minst 1,3 meter
  • fritt från hinder
  • ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen.

Som en upplysning kan nämnas att en ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20, det vill säga 5 procent lutning.

Ramper ska vara lätta att upptäcka. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen.

3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m.

Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och

  • -   bostadskomplement,
  • -   parkeringsplatser,
  • -   angöringsplatser för bilar,
  • -   friytor, och
  • -   allmänna gångvägar i anslutning till tomten.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska

  • -   vara lätta att följa,
  • -   kunna särskiljas från möblerade ytor, och
  • -   kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (BFS 2014:3).
Allmänt rådExempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser.En tillgänglig och användbar gångväg bör
  • -   vara så horisontell som möjligt,
  • -   inte luta mer än 1:50 i sidled,
  • -   ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum,
  • -   vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter,
  • -   vara fri från hinder, och
  • -   utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser.
Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk.Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132.

En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3).

Allmänt rådAntal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra.Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50.Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3).
3:1222 Ramper på tomter

Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12.

Allmänt rådRamper bör kompletteras med trappor där det är möjligt.För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att klara flera ramper i rad med en total höjd på mer än 1,0 meter.En ramp bör
  • -   ha minst 2 meter långa vilplan,
  • -   ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen,
  • -   ha en fri bredd på minst 1,3 meter,
  • -   vara fri från hinder, och
  • -   ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen.
En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20.Regler om trappor och ledstänger finns i avsnitt 8:91.

Totalhöjd som kan överbryggas på tomter

För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att klara flera ramper i rad på tomten med en total höjd på mer än 1,0 meter.

Tillgänglig entré till byggnaden

För småhus är tillgängligheten till byggnaden tillgodosedd om det med enkla åtgärder i efterhand på tomten går att ordna ramp till entrén.

3:132 Allmänt

Huvudentréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. Även övriga entréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska vara tillgängliga och användbara om det behövs för att uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka.

För småhus är tillgängligheten till byggnaden tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att på tomten ordna en ramp till entrén.

Allmänt rådUtöver huvudentrén kan även andra entréer behöva göras tillgängliga och användbara, t.ex. i situationer där terrängen eller placeringen av bostadskomplement gör att avståndet annars blir för långt, se vidare avsnitt 3:23.För att en entré ska vara lätt att upptäcka bör den vara
  • a)  kontrastmarkerad, se vidare avsnitt 3:1223, och
  • b)  väl belyst, se vidare avsnitt 3:1224.
Orienterande skyltar bör utformas enligt avsnitt 3:1225.Regler om ramper finns i avsnitt 3:1422. (BFS 2013:14).

Utformningskrav på tillgänglighet i byggnader när det gäller ramper

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa.

En bostads entréplan ska vara tillgängligt och därför ska eventuella nivåskillnader överbryggas med till exempel ramp.

En ramp ska luta högst 1:12, det vill säga 8,3 procent lutning. Även om rampen är kort ska lutningen inte vara brantare än 1:12. Det är en höjdskillnad på 1 meter som tas ut på 12 meter. Maxlutning på 1:12 beror på risken att falla eller välta baklänges. En ramp blir dessutom säkrare om den inte lutar mer än 1:20, det vill säga 5 procent lutning.

En ramp bör

  • ha minst 2 meter långa vilplan då det gör det möjligt att vända rullstolen
  • ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen
  • ha en fri bredd på minst 1,3 meter

Bestämmelser om rullramper finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. Du kan hitta reglerna i H under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa.

Transport med sjukbår ska kunna ske från varje enskild bostadslägenhet. (BFS 2013:14).

Allmänt rådEtt kommunikationsutrymme bör
  • a)  ha en fri bredd på minst 1,30 meter, gäller dock inte trappor,
  • b)  vid begränsade hinder, t.ex. pelare, ha en fri bredd på minst 0,80 meter,
För bostadslägenheter finns lämpliga mått på entré- och kommunikationsutrymmen i SS 91 42 21 (normalnivån).I publika lokaler bör ett kommunikationsutrymme särskiljas från möblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material.Regler om när transport med sjukbår behöver kunna ske med hiss finns i avsnitt 3:144.Regler om säker transport med sjukbår finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14).
3:1422 Ramper i byggnader

Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

Ramper ska luta högst 1:12. (BFS 2013:14).

Allmänt rådEn ramp bör
  • a)  ha minst 2 meter långa vilplan,
  • b)  ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen,
  • c)  ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter,
  • d)  ha en fri bredd på minst 1,3 meter,
  • e)  vara fri från hinder, och
  • f)  ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd.
En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20.Regler om hissar finns i avsnitt 3:144.Regler om trappor, räcken och ledstänger finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14).

Totalhöjd som kan överbryggas i byggnader

En ramp bör ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter.

Tekniska egenskapskrav på tillgänglighet i byggnader när det gäller ramper

En ramp bör vara fri från hinder och ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd.

Ramper ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS, Natural Color System, mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen.

3:1422 Ramper i byggnader

Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

Ramper ska luta högst 1:12. (BFS 2013:14).

Allmänt rådEn ramp bör
  • a)  ha minst 2 meter långa vilplan,
  • b)  ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen,
  • c)  ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter,
  • d)  ha en fri bredd på minst 1,3 meter,
  • e)  vara fri från hinder, och
  • f)  ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd.
En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20.Regler om hissar finns i avsnitt 3:144.Regler om trappor, räcken och ledstänger finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14).
3:1423 Kontraster och markeringar i byggnader

Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Allmänt rådExempel på viktiga målpunkter i byggnader är entrédörrar och hissdörrar, samt, i publika lokaler, receptionsdiskar, toalettdörrar, dörrar i och till utrymningsvägar och informationsställen.I publika lokaler bör det finnas logiska ledstråk som leder mellan utvalda målpunkter. På öppna ytor i t.ex. stationsbyggnader (terminaler), receptioner och foajéer bör sammanhängande taktila och visuella ledstråk finnas. Ledytor i golvet kan ordnas med avvikande material och med ljushetskontrast.Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen.Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter.Regler om kontrastmarkering av trappor finns i avsnitt 8:232.Regler om skydd mot sammanstötning och klämning finns i avsnitt 8:3.
1. Illustrationen visar en ramp med vilplan. Illustration: Altefur Development / Boverket
2. Illustrationen visar rampens bredd, vilplanens längd och placering av avåkningsskydd. Illustration: Altefur Development/Boverket
3. Illustrationen visar sambandet mellan höjden som ska överbryggas, rampens lutning och rampens längd. Illustration: Altefur Development / Boverket

Starka kopplingar till säkerhet vid användning

Det finns regler om berör ramper även i BBR avsnitt 8 om säkerhet vid användning. Till exempel ska ramper ha balansstöd i form av ledstänger och räcken.

8:2321 Räcken

Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa.

Allmänt rådRäcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter.Räcken på trapplan inom den enskilda bostadslägenheten bör vara minst 0,9 meter höga. Om våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. Räcken på trapplan utanför den enskilda bostadslägenheten samt räcken på balkonger och loftgångar bör vara minst 1,1 meter höga.Regler om glasräcken finns i avsnitt 8:35.

Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper.

Allmänt rådRäcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av 0,8 meter, utformas så att de inte går att klättra på. Vertikala öppningar bör vara högst 100 mm breda.Fritt mått mellan balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, bör vara högst 50 mm. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst 100 mm.Horisontella öppningar ovanför balkongfront bör utformas så att barn inte kan fastna med huvudet. Öppningar i intervallet 110–230 mm bör undvikas.
8:2322 Ledstänger

Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av ledstänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om.

Allmänt rådRamper och trappor i publika lokaler bör ha ledstänger på båda sidor. Andra ramper och trappor som har fler än tre steg, bör ha ledstänger på båda sidor. Lägre ramper och trappor bör ha minst en ledstång. Inom en bostadslägenhet får vinklade och svängda trappor, som är högst 0,9 meter breda, anordnas utan inre ledstång, om det i stället finns en spaljé, mittstolpe eller dylikt som går lätt att gripa om.Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningen. De bör löpa förbi trappan eller rampens början och slut med minst 30 cm. Ledstänger i publika lokaler och trapphus i flerbostadshus bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Där en kontinuerlig ledstång inte fungerar på grund av utrymmets särskilda användning, t.ex. läktare, kan en alternativ utformning av balansstödet göras som motsvarar ledstångens funktion.

Fler regler om tillgänglighet finns i ALM och HIN

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM. Kraven i ALM gäller nyanläggning på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader.

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde, HIN. Kraven i HIN är retroaktiva och gäller i befintliga publika lokaler och på befintliga allmänna platser.

Det finns krav på ramper i ALM och HIN.

Du kan hitta reglerna i ALM och HIN under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Boverket (2022). Ramper. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/ramper/ Hämtad 2024-11-22