Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Boverkets byggregler / Ventilation
Boverkets byggregler

Ventilation

Granskad: 7 augusti 2024

Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på luftkvalitet i byggnader. Kraven finns för att förebygga olägenheter till följd av radon, mikroorganismer, fukt med mera i inomhusluften. Avsnittet om luft i BBR är uppbyggt av krav på ventilationssystem som ska säkerställa god luftkvalitet i byggnader. Vid utformning av systemen måste man även ta hänsyn till andra krav i BBR om till exempel termiskt klimat, fukt, utsläpp till omgivningen och buller.

Byggreglernas krav på ventilation

Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska ett byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Enligt plan- och byggförordningen, PBF, ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Dessa krav preciseras i BBR genom att det där bland annat finns krav på ventilationssystem för att säkerställa god luftkvalitet i byggnader.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
   För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

6:1 Allmänt

Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.

Allmänt rådMed begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel.
6:21 Allmänt

Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt.

Allmänt rådRegler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten.Vid projektering är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmutsningen av luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan förväntas vara lokal och tillfällig kan tas omhand med punktutsugning, t.ex. köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att undvika ökat behov av luftväxling. (BFS 2014:3).

Byggreglerna är sedan slutet av 1980-talet inriktade på att ange krav på funktionen för den färdiga byggnaden i stället för att specificera tekniska lösningar. Syftet med funktionskraven är att ge utrymme för innovationer och olika tekniska lösningar. De utgör en miniminivå, som byggherren inte får underskrida med hänsyn till brukare och verksamheter i byggnaden.

Kraven på ventilationssystem i byggreglerna gäller egenskaper för ventilationsflöden, luftdistribution, vädring och utformning av installationer. Ventilation behövs för att hålla mängden luftburna föroreningar och fukt på en acceptabel nivå inomhus. Detta görs genom att föroreningar förs bort och frisk och ren luft tillförs. Ventilationssystemen bör anpassas efter byggnadens utformning och tänkta användning. Vid projektering av ventilationssystem är det viktigt att se byggnaden som ett system och inte i onödan se ventilationen som en lösning på andra problem. Exempelvis kan man välja lågemitterande material för att minska mängden kemiska ämnen i luften. Ett annat exempel är att man kan välja solavskärmning och dylikt för att minska värmelaster, i stället för att föra bort övertempererad luft med hjälp av ventilationen. Detta kan ge energivinster genom att både kylbehovet och användningen av driftel minskar. För att få en bättre inomhusmiljö och spara energi på drift och uppvärmning av tilluft, kan behovsstyrning av ventilationen vara ett alternativ. För detta ändamål finns i BBR ett lägsta värde för uteluftsflödet vid flödesreducering angivet för bostäder då ingen vistas där. En sådan reducering av luftflödet får endast ske om den kan göras separat för varje enskild bostad. Vad som sägs i BBR om reducering av luftflöden gäller både till- och frånluftsflöden.

6:25 Ventilation

Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden.

Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3).

Allmänt rådVid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten.Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare.Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6.Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer finns i avsnitt 5:526 och 5:533. Regler om bullerskydd finns i avsnitt 7. (BFS 2018:4).
6:251 Ventilationsflöde

Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används.

I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarean då någon vistas där.

Allmänt rådKraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och mätning. Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av tryckfall över filter m.m. För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation, användas som vägledning.

För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är möjlig när ingen vistas i byggnaden.

Allmänt rådEfter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används.

Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer orsakade av t.ex. fukt.

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK

Det finns särskilda regler om funktionskontroll av ventilationssystem, som kallas för obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Dessa regler gäller för de flesta byggnader. Funktionskontrollen ska ske innan ett ventilationssystem tas i bruk första gången. För vissa byggnader ska kontrollen därefter ske regelbundet vid återkommande kontroller.

1 §
   För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

2 §
   Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

3 §
   Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

4 §
   Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

5 §
   Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

6 §
   Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden.

7 §
   Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.

2 §    Kravet på funktionskontroll gäller inte en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning.

Kravet gäller inte heller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. (BFS 2017:10).

Allmänt rådStorkök, centralkök och motsvarande i separata byggnader bör också betraktas som industribyggnader. Om det finns kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör ventilationssystem som betjänar sådana utrymmen funktionskontrolleras. (BFS 2012:6).

3 §     Återkommande besiktning ska utföras med de intervall som anges i följande sammanställning:

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Besiktning ska utföras senast inom föreskrivet intervall. Om besiktningen utförs tidigare än inom föreskrivet intervall ska dock nästa besiktning ske senast inom föreskrivet intervall (tre eller sex år) räknat från den senaste faktiskt utförda besiktningen. Om besiktningen inte har utförts inom föreskrivet intervall ska tiden för nästa besiktning räknas från när den senaste besiktningen skulle ha utförts.

Allmänt rådExempel på byggnader som oavsett typ av ventilationssystem alltid bör ingå i kategori 1 är även gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, museer, utställningshallar, hotell och garage bör däremot hänföras till kategori 1 eller 2 beroende på typ av ventilationssystem.

Med FT-ventilation avses fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda. Med F-ventilation avses fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt. Med S-ventilation avses självdragsventilation.

Med FTX- och FX-ventilation avses FT- respektive F-ventilation med värmeåtervinning.

4 §    Om det finns särskilda skäl, får den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen, besluta om senareläggning av de besiktningstidpunkter som följer av 3 §.

Allmänt råd Särskilda skäl för senareläggning kan vara att en byggnad berörs av en omedelbar ändringsåtgärd eller att en byggnad inte är i bruk.

Krav på inomhusluft i andra regelverk

Förutom de generella kraven i BBR har även andra myndigheter regler som ska tillämpas beroende på hur byggnaden är tänkt att användas.

Arbetsmiljöverket har regler om luftkvalitet och ventilation i arbetslokaler. Läs mer om Arbetsmiljöverkets regler under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Även miljöbalkens krav har koppling till luftkvaliteten i byggnader. Folkhälsomyndigheten ger ut regler om luftkvalitet och ventilation med koppling till miljöbalken. Läs mer om Folkhälsomyndighetens regler under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Veta mer

Ventilationsaggregat Bilden visar ett ventilationsaggregat. Foto: Jörgen Ragnarsson
Boverket (2024). Ventilation. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ventilation/ Hämtad 2024-11-22