Eurokoder och nationella val i EKS

Boverkets konstruktionsregler, EKS, anger hur de europeiska konstruktionsstandarderna, de så kallade eurokoderna, ska tillämpas. EKS utgör tillsammans med eurokoderna de svenska reglerna för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet.

Eurokoder och nationella krav i EKS

I EKS görs Sveriges val av nationellt valbara parametrar (NDP) till eurokoderna. De nationella valen baseras exempelvis på olika förutsättningar avseende geologi, klimat, levnadssätt och säkerhetsnivå. De berörda eurokoddelarna införlivas i det svenska regelverket genom att de hänvisas till i EKS.

Ett mindre antal eurokoder, till exempel för jordbävning, har inte införlivats i EKS. För dessa eurokoder kommer heller inga nationella val att göras av Boverket. Sådana eurokoder kan dock användas som handböcker för tillämpningar som inte uttryckligen tas upp i det svenska regelverket.

Svenska institutet för standarder, SIS, är det svenska standardiseringsorgan som publicerar eurokoderna. Du som är verksam eller bosatt i Sverige kan fritt få tillgång till alla eurokoder som är översatta till svenska på SIS webbplats.

Svenska eurokoderna (på SIS webbplats)

SIS har också en Helpdesk dit det tidigare var möjligt att vända sig med frågor om eurokoderna. Där finns ett antal tidigare frågor och svar om eurokoderna och EKS publicerade. Det är inte längre möjligt att skicka in nya frågor till SIS helpdesk.

Tolkningsforum för eurokoder (på SIS webbplats)

Publiceringen av den andra generationens eurokoder har påbörjats av SIS. EKS hänvisar till den första generationens eurokoder med de nationella valen enligt EKS. Det är först när nationella val har gjorts till den andra generationens eurokoder som Boverket kan hänvisa till den nya generationen. Om du har frågor om andra generationens eurokoder kan du vända dig till SIS.

EKS är indelad i avdelningar

EKS är indelad i tio avdelningar från A till J.

Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser. Här ställs krav på bärförmåga, stadga och beständighet, krav på projektering och utförande samt krav på kontroll och dokumentation för all dimensionering av bärande konstruktioner. Dessutom anges vilka eurokoder som EKS hänvisar till, samt vad som i eurokoderna är föreskrifter respektive allmänna råd. I avdelning A anges också hur informativa bilagor i eurokoderna kan användas.

Avdelning B innehåller grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. I denna avdelning görs nationella val till eurokoden SS-EN 1990, som behandlar dimensioneringsregler för bärverk. Valen handlar om beräkningsmodeller för olika lastfall och hur olika laster kombineras.

Avdelning C innehåller regler om laster på bärverk. Här görs de nationella valen till eurokoden SS-EN 1991 för olika typer av laster som ett byggnadsverk kan utsättas för. Avdelningen består av nio kapitel som vart och ett hanterar en särskild sorts last. Exempel på laster är last av personer och inredning (SS-EN 1991-1-1), brandlast (SS-EN 1991-1-2), snölast (SS-EN 1991-1-3), vindlast (SS-EN 1991-1-4) och olyckslast (SS-EN 1991-1-7).

Avdelning D till J innehåller regler om dimensioneringsmodeller för olika konstruktionsmaterial. I dessa sju avdelningar görs nationella val till eurokodernas materialdelar i SS-EN 1992 – 1997 och 1999, till exempel trä, stål och betong. Varje avdelning innehåller ett eller flera kapitel som vart och ett behandlar en specifik konstruktionsstandard enligt eurokodsystemet.

Kapitel i EKS

Under varje avdelning i EKS finns ett eller flera kapitel. Dessa kapitel har en numrering motsvarande eurokoddelen. Ett exempel är "Kap 1.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-1". På så sätt blir det enkelt att identifiera vilka delar i EKS som hör till en särskild eurokoddel.

Varje kapitel inleds med en översiktstabell där man kan utläsa om nationella val har gjorts till aktuell eurokoddel. Om nationella val har gjorts redovisas dessa val efter tabellen under egna rubriker. Rubrikerna till de nationella valen har samma styckenummer som finns i eurokoddelarna.

I de delar av eurokoden där nationella val kan göras finns ofta rekommenderade värden eller andra typer av rekommendationer. Om det inte anges något nationellt val i EKS ska dessa rekommendationer i eurokoden följas. 

Exempel med nationella val i EKS

Detta exempel visar gången från att ett nationellt val tillåts i eurokoden till hur det nationella valet redovisas i EKS. Exemplet avser Eurokod 1: Laster på bärverk – Del 1-1: Allmänna laster – Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader, stycke 6.3.2.2 Lastvärden.

Nedanstående citat visar hur eurokoden hänvisar till nationellt val för stycke 6.3.2.2(1)P tabell 6.4 genom att hänvisa till den nationella bilagan, som i Sverige i praktiken är EKS.  

I EKS, Avdelning C, kapitel 1.1.1, 1 § finns en tabell med översikt över nationella val. Av tabellen framgår att ett nationellt val har gjorts för stycke 6.3.2.2(1)P tabell 6.4.

Slutligen redovisas det nationella valet i 10 § i samma kapitel i EKS.

Särskilda regler utöver de nationella valen 

Före översiktstabellen i varje kapitel i EKS kan det finnas särskilda regler, utöver de nationella valen, om vad som gäller när aktuell eurokod eller eurokoddel ska tillämpas, se exempel på sådana särskilda regler i Avdelning B.