Säkerhet i händelse av brand

Kraven på säkerhet i händelse av brand är Boverkets minimikrav på säkerhet i händelse av brand vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i plan- och byggförordnigen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

PBL och PBF ställer krav på säkerhet i händelse av brand 

Det grundläggande kravet på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på säkerhet i händelse av brand utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordningen, PBF. I byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

Syftet med byggreglerna om brandskydd och säkerhetsnivån i reglerna

Byggreglerna om brandskydd syftar till att ge ett grundläggande skydd för medborgarna avseende säkerhet i händelse av brand i byggnader. Tyngdpunkten i reglerna ligger på personsäkerhet och innebär enbart ett grundläggande skydd i andra hänseenden. Det är därför viktigt att tänka på att reglerna inte nödvändigtvis innebär ett välavvägt och kostnadsoptimalt brandskydd i alla tänkbara hänseenden. En byggherre eller en verksamhetsutövare bör ta ställning till om ytterligare byggnadstekniskt brandskydd behövs utöver kraven i reglerna med hänsyn till exempelvis önskat egendomsskydd, skydd mot anlagda bränder i utsatta byggnader, mål för att upprätthålla kontinuitet i en verksamhet och kostnader för försäkringspremier.

Utöver PBL finns andra lagstiftningar en byggnad ska uppfylla. Detta kan innebära att högre krav än vad som följer av byggreglerna om brandskydd i vissa fall ska ställas på det byggnadstekniska brandskyddet utifrån dessa lagstiftningar.

Strukturen i byggreglerna om brandskydd

Byggreglerna om brandskydd har tre avdelningar:

• Avdelning I. Övergripande bestämmelser
• Avdelning II. Uppförande av nya byggnader
• Avdelning III. Ändring av byggnader

Nedan beskrivs de tre avdelningarna.

Avdelning I. Övergripande bestämmelser

Avdelning I innehåller övergripande bestämmelser och består av följande två kapitel:

• 1 kap. Allmänt
• 2 kap. Dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar

I första kapitlet finns regler om bland annat projektering, kontroll och dokumentation. Vägledning till reglerna i första kapitlet finns på sidan Allmänt om reglerna om säkerhet i händelse av brand.

Allmänt om reglerna om säkerhet i händelse av brand

I andra kapitlet finns regler om dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar. Vägledning till reglerna i andra kapitlet finns på sidan Dimensionerande förutsättningar och tekniska system.

Dimensionerande förutsättningar och tekniska system

Avdelning II. Uppförande av nya byggnader

Avdelning II innehåller regler för uppförande av nya byggnader och består av följande sex kapitel:

• 3 kap. Bärförmåga vid brand
• 4 kap. Skydd mot uppkomst av brand
• 5 kap. Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnad
• 6 kap. Skydd mot brandspridning mellan byggnader
• 7 kap. Möjlighet till utrymning vid brand
• 8 kap. Räddningspersonalens säkerhet vid brand

Kapitlens ordning och innehållet i kapitlen följer de fem punkterna i 3 kap. 8 § PBF.

Var och en av dem fem punkterna motsvaras av ett kapitel i reglerna om brandskydd, förutom punkt 2 som har delats upp på fjärde och femte kapitlet. Vägledning till kapitlen i avdelning II finns på sidan som beskriver respektive kapitel.

Bärförmåga vid brand

Skydd mot uppkomst av brand

Skydd mot brandspridning inom byggnad

Skydd mot brandspridning mellan byggnader

Möjlighet till utrymning vid brand

Räddningspersonalens säkerhet vid brand

Avdelning III. Ändring av byggnader

Avdelning III innehåller regler som gäller vid ändring av byggnader och består av följande kapitel:

• 9 kap. Allmänt vid ändring av byggnader
• 10 kap. Särskilt vid ändring av byggnader

I nionde kapitlet finns regler om hur anpassning av kraven på nya byggnader får göras vid ändringar och hur kraven i övrigt ska tillämpas vid ändring av byggnader. I tionde kapitlet finns särskilda regler som inskränker hur anpassningar av säkerhetsnivån får göras i vissa situationer. Vägledning till reglerna om ändring finns på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring och sidan Begränsningar i anpassningsutrymmet vid ändring.

Anpassning av krav på brandsskydd vid ändring

Begränsningar i anpassningsutrymmet vid ändring

Om hierarkin i reglerna för uppförande av nya byggnader

Vart och ett av tredje till och med åttonde kapitlet i byggreglerna om brandskydd innehåller följande tre delar:

• Föreskrifter som utgör funktionskrav.
• En föreskrift som anger hur funktionskraven ska verifieras.
• Föreskrifter med preciserade krav.

Vilka bestämmelser som utgör funktionskrav respektive preciserade krav framgår av rubriksättningen i författningen.

Funktionskrav

Funktionskraven i varje kapitel är en nedbrytning och utveckling av det överordnande kravet i 3 kap. 8 § PBF. I varje kapitel finns funktionskraven samlade i början av kapitlet under rubriken Funktionskrav.

Funktionskraven ska alltid uppfyllas. Den överordnade punkten i PBF ska anses vara uppfylld då samtliga funktionskrav i kapitlet har uppfyllts tillsammans med kraven i första och andra kapitlet och vid ändring med hänsyn till hur kraven får anpassas enligt nionde och tionde kapitlet.

Vissa funktionskrav har kompletterats med formuleringen särskild hänsyn ska tas till eller motsvarande, tillsammans med en lista över särskilda förutsättningar, parametrar, scenarier och liknande som ska beaktas vid verifiering av funktionskravet. Avsikten är att ytterligare utveckla funktionskravet för att ge stöd för tillämparen vid verifieringen samt tydligare koppla samman funktionskraven och de preciserade kraven. Avsikten är inte att en sådan lista ska vara heltäckande, det kan därför finnas ytterligare aspekter som hänsyn behöver tas till.

Verifiering av funktionskrav

Vart och ett av tredje till och med åttonde kapitlet i reglerna om brandskydd innehåller en föreskrift som fastslår hur funktionskraven i kapitlet får uppfyllas. I varje kapitel finns denna föreskrift under rubriken Verifiering.

Funktionskraven får uppfyllas på två sätt:

1. Genom en utformning som följer de preciserade kraven i kapitlet, i den mån de är tillämpliga.
2. Genom en funktionsbaserad utformning som verifieras genom analytisk dimensionering.

Båda verifieringsmetoderna är tillåtna tillvägagångssätt för att visa att funktionskraven är uppfyllda. De två metoderna kan också kombineras. Det innebär att vissa delar av brandskyddet i en byggnad kan var utformat enligt de preciserade kraven, medan andra delar kan vara utformade genom en funktionsbaserad utformning som verifieras med analytisk dimensionering.

De preciserade kraven får enbart tillämpas för att verifiera funktionskraven om ett preciserat krav finns för en viss situation och byggnadsdel. Eftersom antalet tänkbara situationer och byggnadsdelar är i det närmaste oändligt har det inte varit möjligt att formulera de preciserade kraven lika omfattande och heltäckande som funktionskraven. Det innebär att funktionsbaserade utformningar behöver tas fram och verifieras genom analytisk dimensionering om det saknas tillämpliga preciserade krav. Tillämparen behöver då gå till funktionskraven och genom analytisk dimensionering till exempel jämföra med den säkerhetsnivå som hade följt av de preciserade kraven för en liknande situation.

Ett exempel är att det i femte kapitlet i byggreglerna om brandskydd finns funktionskrav som syftar till skydd mot utvändig brandspridning. I de preciserade kraven finns dock bara klasser för fasader och för tak. Det finns alltså inga preciserade krav för andra typer av utvändiga konstruktioner, till exempel solpaneler som täcker stora delar av ett tak eller en fasad. Men funktionskravet gäller ändå, och verifiering att funktionskravet uppfylls behöver därför ske genom analytisk dimensionering. Ytterligare ett exempel är funktionskravet i fjärde kapitlet i byggreglerna om brandskydd att förbränningsanordningar ska vara utformade så att sannolikheten för uppkomst av brand begränsas. Även om de preciserade kraven enbart omfattar eldstäder, omfattar funktionskravet alla typer av förbränningsanordningar.

Det är alltså nödvändigt att avgöra om en given situation täcks in av de preciserade kraven, och därför är ett tillämpligt sätt att uppfylla funktionskraven.

En byggnad kan utformas helt utifrån preciserade krav om de är tillämpliga för samtliga delar av byggnaden. För delar av en byggnad som inte omfattas av de preciserade kraven, eller i de fall byggherren själv önskar att inte följa ett eller flera preciserade krav, krävs att en funktionsbaserad utformning tas fram och verifieras genom analytisk dimensionering.

De preciserade kraven är inte direkt tillämpliga om det är fråga om byggnadsklass 0 eller verksamhetsklass 0. Denna byggnadsklass och verksamhetsklass kräver alltid analytisk dimensionering.

Preciserade krav

De preciserade kraven får tillämpas som ett sätt att uppfylla funktionskraven i den mån de är tillämpliga. I varje kapitel finns de preciserade kraven samlade under rubriken Preciserade krav.

Vid tillämpning av de preciserade kraven behöver byggnaden delas in i en byggnadsklass och en eller flera verksamhetsklasser.

De preciserade kraven ska betraktas som en helhet som tillsammans och på erfarenhetsmässig grund definierar den säkerhetsnivå som är acceptabel för att uppfylla funktionskraven. Om ett eller flera preciserade krav inte följs behöver byggherren ta ansvar för att den funktionsbaserade utformningen uppfyller funktionskraven.

Analytisk dimensionering

De preciserade kraven är formulerade så att de i så stor utsträckning som möjligt ska beskriva den säkerhetsnivå som ska uppnås. Detta innebär att säkerhetsnivån som följer av de preciserade kraven blir nivåsättande för den säkerhetsnivå som uppfyller funktionskraven. Vid analytisk dimensionering kan därför de preciserade kraven användas som referens för den säkerhetsnivå som den funktionsbaserade utformningen ska uppnå.

När en funktionsbaserad utformning tillämpas är det viktigt att analysera brandskyddet inom det aktuella området ur ett helhetsperspektiv och identifiera vilka funktionskrav som berörs av en funktionsbaserad utformning.

Det är inte ovanligt att ett enda preciserat krav har betydelse för att flera funktionskrav inom ett kapitel ska vara uppfyllda. Till exempel kan det preciserade kravet som anger att avståndet från en tillträdesväg till den mest avlägsna delen i ett utrymme ska begränsas (8 kap. 9 §) ha betydelse både för funktionskravet om tillgången till släckmedel (8 kap. 2 §) och funktionskravet att räddningspersonal ska kunna förflytta sig säkert i byggnaden (8 kap. 1 §).

På motsvarande sätt är ofta flera preciserade krav av betydelse för att ett och samma funktionskrav ska vara uppfyllt. Till exempel är de preciserade kraven för utformning av trappor (7 kap. 26 §) och utformning av allmänbelysning (7 kap. 38 §) båda av betydelse för funktionskravet om att personer ska kunna förflytta sig säkert vid utrymning (7 kap. 4 §).

En avvikelse från ett preciserat krav kan ha påverkan på olika funktionskrav beroende på vad avvikelsen handlar om och vad det är fråga om för byggnad och verksamhet. Till exempel kan en alternativ utformning av ett brandlarm beröra både funktionskravet om tillförlitlighet i tekniska system och funktionskravet om varseblivning.

Du kan läsa mer om analytisk dimensionering i vägledningen på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Byggreglerna gäller vid uppförande av byggnader och får anpassas vid ändring

Byggreglerna om säkerhet i händelse av brand gäller vid uppförande av byggnader. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader. Kravnivån får dock anpassas om det finns skäl för detta.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna om brandskydd uppfylls. Dessa är Boverkets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I ärenden med enbart bygganmälan prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, samt ger ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked.

De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.

Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven och tomtkraven inför startbeskedet.

Byggreglerna om säkerhet i händelse av brand preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand. Det innebär att kraven som ställs i byggreglerna när det gäller säkerhet i händelse av brand ska bedömas vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Kraven på säkerhet i händelse av brand prövas alltså inte i lov eftersom de är tekniska egenskapskrav.

Byggreglerna har delats upp i flera författningar

I Boverkets äldre byggregler, BBR, hanterades både utformnings-, tomt- och tekniska egenskapskrav, från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu delas kraven i stället upp i olika författningar. Kraven i reglerna om energihushållning kommer fortfarande att finnas kvar oförändrade i BBR. När en ny författning med nya energiregler träder i kraft vid ett senare tillfälle kommer tidigare BBR att upphävas i sin helhet.

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2024:14 (i Boverkets författningssamling)

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025  

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025, och kan då börja användas. Under en övergångsperiod, fram till den sista juni 2026 kan byggherren välja att använda antingen de äldre byggreglerna (Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS), eller de nya byggreglerna. Byggherren kan alltså välja att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går inte att kombinera delar ur de äldre byggreglerna och delar ur de nya byggreglerna.

Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.

Möjligheten för byggherren att välja de äldre reglerna gäller för åtgärder som

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
• inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Du kan läsa mer om de äldre kraven på säkerhet i händelse av brand i vägledningen på sidan Brandskydd.

Brandskydd

Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli

I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.

Skillnader mellan BBR och de nya byggreglerna  

För att ta reda på hur en enskild bestämmelse i BBR, EKS, BBRAD och BBRBE hanteras i de nya byggreglerna om brandskydd finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en bestämmelse eller ett allmänt råd i de äldre reglerna motsvaras av någon eller några bestämmelser i de nya byggreglerna. Tabellen visar även omvänt vad motsvarigheten var i de äldre reglerna, för varje bestämmelse i de nya byggreglerna. Det kan även vara så att en bestämmelse inte alltid har en motsvarande föreskrift, eller att den har flyttats till en annan författning. Mer information om kopplingen mellan äldre och nya regler finns på sidan Jämförelsetabeller för byggregler om brandskydd.

Jämförelsetabeller för byggregler om brandskydd

Konsekvensutredningar

När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.

Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Här beskrivs bland annat förändringar i förhållande till BBR, EKS, BBRAD och BBRBE. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:7 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader (i Boverkets författningssamling)