Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

När en befintlig byggnad ska ändras, är utgångspunkten att byggherren får anpassa de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Vilka anpassningar man får göra beror på byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Vid ändring ställs kraven på den ändrade delen

När en byggnad ändras ska den ändrade delen av byggnaden uppfylla kraven på säkerhet i händelse av brand. Utgångspunkten är att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader.

Vid ändringar får dock kraven anpassas med hänsyn till

• ändringens omfattning
• byggnadens förutsättningar
• varsamhetskravet
• förvanskningsförbudet.

Hur mycket man får anpassa kraven, skiljer sig mellan de olika tekniska egenskapskraven. I avsnittet ”anpassningsutrymmet storlek” nedan beskrivs hur stort utrymmet för anpassning av kraven på säkerhet i händelse av brand är. I avsnittet ”Skäl för anpassningar” nedan beskrivs vilka skäl som kan finnas för att anpassa kraven på säkerhet i händelse av brand. Dessutom beskrivs innebörden av ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.

Du kan läsa mer om vad som räknas som den ändrade delen på sidorna Krav vid ändring av byggnad och Ändring av byggnader.

Krav vid ändring av byggnader

Ändring av byggnader

För nya byggnader gäller kraven på säkerhet i händelse av brand. För nya byggnader får man alltså inte anpassa kraven.

Du kan läsa mer om kraven vid uppförande av nya byggnader på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Vad räknas som en ändring?

För att veta när man får anpassa de krav som ställs vid uppförande, behöver man veta vad som räknas som en ändring. I plan- och bygglagen, PBL, definieras en ändring som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads

• konstruktion
• funktion
• användningssätt
• utseende
• kulturhistoriska värde.

Även tillbyggnad och ombyggnad räknas som ändringar. 

Du kan läsa mer om vad som är en ändring på sidan Vad är en ändring.

Vad är en ändring?

Skäl för att anpassa kraven

Vid ändring av en byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma säkerhetsnivå avseende säkerhet i händelse av brand som gäller vid uppförande av nya byggnader. Kraven på nya byggnader är dock inte direkt tillämpbara vid ändringar, men för att anpassa kraven ska byggherren kunna motivera anpassningen utifrån skälen nedan.

Vid ändring får säkerhetsnivån anpassas om säkerheten i händelse av brand ändå blir godtagbar och 

• anpassningen krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
• anpassningen krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
• det är oskäligt att uppfylla kravet med hänsyn till ändringens omfattning,
• byggnadens skydd med hänsyn till säkerheten i händelse av brand bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
• kostnaden för att uppfylla kravet är oskäligt hög, i förhållande till den förväntade nyttan,
• det finns tekniska skäl, eller
• anpassningen krävs för att byggnaden ska få godtagbara egenskaper avseende hälsa och säkerhet eller avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

När krav ska ställas vid ändring är 9 kap. 1 § av central betydelse. Utgångspunkten är att det är samma krav som gäller vid ändring som vid uppförande av nya byggnader. Det innebär bland annat att analytisk dimensionering får tillämpas, precis som vid uppförande av nya byggnader, för att visa att en åtgärd uppfyller säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av nya byggnader. 

Begreppet säkerhetsnivå används för att beskriva den sammantagna nivå för säkerheten i händelse av brand som följer av kraven i kapitel 3–8 i byggreglerna om brandskydd. För att säkerhetsnivån ska få anpassas måste det finnas skäl för det. Skälen för anpassningar av kraven beskrivs närmare under rubriken Skäl för anpassningar nedan. 

För att visa att säkerhetsnivån blir godtagbar behöver byggherren göra en riskbedömning.

Du kan läsa mer om riskbedömningar på sidan Projektering och utförande.

Projektering och utförande

För att bedöma vilka krav som kan ställas vid en ändring, kan man utgå ifrån den förundersökning som ska göras under projekteringen.

Skäl för anpassningar

Hur mycket kraven kan anpassas ska bedömas i det enskilda fallet. Man ska då ta hänsyn till hur starkt det motstående intresset är och vilka konsekvenserna skulle bli för säkerheten i händelse av brand. I vissa fall kan möjligheterna att anpassa kraven vara små, i andra fall kan de vara betydligt större. Läs vidare nedan i avsnittet ”anpassningsutrymmets storlek”.

Anpassa på grund av varsamhetskravet

Varsamhetskravet syftar till att tillvarata byggnadens värden, det vill säga egenskaper som är positiva eller på andra sätt värda att bevara. Det gäller kulturvärden, men kan också vara brukarkvaliteteter som till exempel vackra rumssamband eller tillgången till förvaringsutrymmen. I mångt och mycket handlar varsamhetskravet om ett förhållningssätt där man vid varje ändring utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter. Varsamhetskravet gäller alla byggnader, både äldre och nyare. Kravet på varsamhet kan leda till att kraven vid ändring behöver anpassas.

Varsamhetskravet är ett krav i sig själv, men kan också påverka hur de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid en ändring. Varsamhetskravet är ett generellt hänsynskrav, men det ska inte tillämpas så att det hindrar att andra väsentliga samhällskrav tillgodoses. Däremot kan det alltså få påverka hur man ska tillgodose de tekniska egenskapskraven vid ändring.

Du kan läsa mer om varsamhetskravet på sidan Varsamhetskravet. 

Varsamhetskravet

Du kan läsa om hur kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning ska uppfyllas på sidan Tillvarata byggnadens kulturvärden vid säkerhet i händelse av brand.

Tillvarata byggnadens kulturvärden vid säkerhet i händelse av brand

Anpassa på grund av förvanskningsförbudet

Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, har ett förstärkt skydd och får inte förvanskas.

Detta innebär att förvanskningsförbudet kan leda till att kraven vid ändring behöver anpassas. Förvanskningsförbudet är dock inte ett förbud att förändra byggnaden. När man har identifierat vilka egenskaper som ger byggnaden dess värden, och hur värdena kommer till uttryck i byggnaden, kan man sedan ofta genomföra ändringar på ett sätt som inte skadar byggnadens värden.

Du kan läsa mer om förvanskningsförbudet på sidan Förvanskningsförbudet.

Förvanskningsförbudet

Du kan läsa om hur kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning ska uppfyllas på sidan Tillvarata byggnadens kulturvärden vid säkerhet i händelse av brand.

Tillvarata byggnadens kulturvärden vid säkerhet i händelse av brand

Anpassa på grund av ändringens omfattning

För att bedöma en ändrings omfattning, alltså om åtgärden är av stor eller liten omfattning kan man utgå ifrån

• hur stor del av byggnaden som berörs
• hur stora åtgärder som ska göras
• konsekvenserna för de tekniska egenskapskraven
• konsekvenserna för byggnadens kulturvärden.

När ändringens omfattning är liten, finns det ett stort utrymme för att anpassa kraven. Ett exempel är om ändringen berör en begränsad del av en byggnad, så att en tillämpning av kraven på den delen inte skulle medföra att byggnaden skulle få nämnvärt förbättrade egenskaper.

Många åtgärder kan räknas som små, alltså att de innebär en mycket begränsad ändring i förhållande till det tidigare utförandet. Då är det viktigaste att åtgärden inte får medföra att byggnaden får försämrade egenskaper.

Hur stor del av byggnaden som berörs

Vid mycket stora ändringar av byggnader finns det oftast få kvarvarande förutsättningar som kan motivera en anpassning av de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad. Likaså finns det sällan skäl att anpassa kraven för en större tillbyggnad. Det innebär att kraven vid ändring i de fallen kan ligga mycket nära kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader.

Vid mycket små ändringar kan kraven i praktiken begränsas till att byggnadens egenskaper avseende säkerhet i händelse av brand inte får försämras. Att byggnader ska skötas så att deras tekniska egenskaper i huvudsak bibehålls framgår även av det krav på underhåll som finns i PBL.

Hur stora åtgärder som ska göras

Även om avsikten av en ändring är att enbart återställa något till ett tidigare utförande, kan storleken på de byggnadstekniska åtgärderna påverka bedömningen av ändringens omfattning.

Om man till exempel behöver byta ut ett helt väggparti vid en balkong eftersom det har drabbats av brand eller röta, så kan det vara aktuellt att ställa krav på att balkongdörren görs tillräckligt bred för att uppfylla kravet på tillgänglighet. Men om åtgärderna bara omfattar en begränsad del av väggkonstruktionen kan det vara oskäligt att ställa ett sådant krav.

Konsekvenserna för de tekniska egenskapskraven

En ändring kan också bedömas som omfattande för att den kan få stora konsekvenser. En genomföring i en vägg kan ofta räknas som en liten ändring. Men om genomföringen görs i en brandavskiljande konstruktion kan det få stora konsekvenser för byggnadens förmåga att tillgodose det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand.

Även om åtgärden är liten måste ändringens omfattning då anses vara omfattande, eftersom ändringen kan få stora konsekvenser för byggnadens förmåga att tillgodose ett tekniskt egenskapskrav.

Konsekvenserna för byggnadens kulturvärden

En ändring kan också bedömas som omfattande på grund av de konsekvenser åtgärden kan orsaka för byggnadens kulturvärden.

Även om åtgärden är liten kan ändringens omfattning i vissa fall anses för omfattande, eftersom den får så stora konsekvenser för byggnadens kulturvärden.

Anpassa på grund av försumbara förbättringar

En anpassning av ett krav är möjligt, om det bara skulle ge en försumbar förbättring om man uppfyllde kravet. Ett exempel kan vara om ändringen gäller en så liten del av byggnaden, att byggnadens egenskaper i praktiken inte skulle förbättras om man uppfyllde kravet. Ett sådant exempel kan vara om passagemått för en utrymningsdörr avviker med enstaka centimeter från vad som gäller vid uppförande av ny byggnad.

Anpassa på grund av kostnader

När samhället ställer krav på byggnader görs alltid en avvägning mellan vad det kostar att tillgodose kravet och hur stor nyttan blir. Ett krav som vid uppförande av nya byggnader medför begränsade kostnader, kan vid ändringar medföra betydligt högre kostnader att tillgodose. Skillnaden i avvägningen mellan nyttan av åtgärden och kostnaden av åtgärden kan då motivera att man ställer lägre krav vid ändringar, alltså att det då finns utrymme för anpassningar. 

Andra ekonomiska skäl som kan beaktas är om det skulle kosta mycket att uppfylla ett krav för en viss byggnad, på grund av byggnadens placering, utformning eller andra tekniska förutsättningar. Däremot är det inte ett godtagbart ekonomiskt skäl att en byggherre har en låg likviditet.

Anpassa på grund av tekniska skäl

Tekniska skäl för att anpassa kraven kan till exempel vara att det inte finns tillräckligt fysiskt utrymme för en viss åtgärd som krävs för att uppfylla kraven. Det som avses är i praktiken oövervinnerliga tekniska skäl som till exempel att det inte finns plats att vidta en viss åtgärd eftersom bjälklagshöjden i så fall skulle behöva ökas.

Ofta sammanfaller tekniska skäl med ekonomiska skäl, genom att förutsättningarna är så komplicerade att kostnaden för åtgärden skulle bli oskäligt hög.

Anpassa på grund av andra krav

Det kan finnas skäl att anpassa säkerhetsnivån om det är nödvändigt för att

• byggnaden ska få godtagbara egenskaper, avseende hälsa och säkerhet, eller avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, eller
• tillvarata byggnadens kulturvärden.

Till exempel kan det vara nödvändigt att installera en hiss för att tillgodose kravet på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. I vissa situationer och byggnader skulle det kunna motivera ett något smalare trapplopp än vad som krävs vid uppförande av ny byggnad.

Anpassningsutrymmets storlek

Byggreglerna om brandskydd anger inte hur stort anpassningsutrymmet är vid ändring mer än att säkerheten i händelse av brand ska bli godtagbar. Vad som kan anses som godtagbar säkerhetsnivå enligt 9 kap. 1 § beror på om den valda utformningen kan medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet i händelse av brand och hur starka skäl det finns till att göra anpassningar av säkerhetsnivån. Finns det flera och starka skäl är anpassningsutrymmet större.

Reglerna innehåller ingen precisering av vad som är godtagbart eller inte, eftersom antalet tänkbara situationer är i det närmaste oändligt. Det måste därför bedömas i det enskilda fallet utifrån hur starka de motstående intressena är och vilka konsekvenserna kan bli för säkerheten i händelse av brand. I vissa situationer kan utrymmet vara mycket begränsat, och i andra något större. Det kan dock sägas att typiskt är anpassningsutrymmet när det gäller säkerhet i händelse av brand mycket litet.

Krav på brandskyddet i en byggnad kan även ställas utifrån 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Anpassningsutrymmet bör inte i någon situation vara så stort att det i efterhand blir möjligt att ingripa enligt denna lag, i de delar som regleras av byggreglerna. Vad som är skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet enligt LSO kan normalt anses utgå ifrån gällande byggregler vid byggnadens uppförande eller vid utförda ändringar. Den säkerhetsnivå som eftersträvas i LSO definieras dock inte uttryckligen i lagen utan följer av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, allmänna råd med anknytning till lagen samt domstolsavgöranden.

En slutsats vid tillämpningen av 9 kap. 1 § kan i vissa fall vara att en anpassning av säkerhetsnivån som gäller för nya byggnader inte är möjlig och att den tänkta ändringen därför inte kan genomföras. Till exempel är det tänkbart att det för vissa verksamheter inte går att uppnå en godtagbar nivå med hänsyn till de anpassningar som skulle krävas för att förlägga dem till en viss befintlig byggnad. Ett sådant exempel är om ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt trapphus måste förvanskas för att uppnå en godtagbar utrymningssäkerhet.

För vissa situationer har Boverket preciserat anpassningsutrymmet och begränsat vilka skäl som kan åberopas för att en anpassning av säkerhetsnivån ska vara möjlig. Detta är vad tionde kapitlet i byggreglerna om brandskydd handlar om. Du kan läsa mer på sidan Begränsningar i avstegsutrymmet vid ändring.

Begränsningar i avstegsutrymmet vid ändring

Anpassning av kraven i byggnader som utgör museal miljö

Om det är en förutsättning för att bibehålla kulturhistoriska värden i byggnader som utgör museal miljö får säkerhetsnivån anpassas vid ändring i en sådan utsträckning att byggnaden inte uppfyller kraven i 3–6 och 8 kap. i byggreglerna om brandskydd. En följd av detta är också att kraven i 10 kap. som relaterar till dessa kapitel inte utgör absolut miniminivå. Kraven avseende möjlighet till utrymning vid brand i sjunde kapitlet behöver däremot uppfyllas.

I byggnader som utgör museal miljö är det rimligt att i stor utsträckning acceptera en lägre säkerhetsnivå för att minimera ingrepp i byggnaden. Möjligheten till utrymning ska dock alltid tillgodoses. 

Med museal miljö avses byggnader eller delar av byggnader med sådana betydande kulturhistoriska värden att byggnaden i sig kan anses vara ett utställningsföremål.

Det möjligt att avvika från kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader om:

• det krävs för att tillvarata byggnadens kulturvärden,
• personer kan förväntas vara vakna,
• personer kan förväntas ha god lokalkännedom eller endast förväntas besöka byggnaden tillsammans med personer med god lokalkännedom, och
• det inte medför en oacceptabel risk för människors säkerhet i händelse av brand.

Samtliga punkter ska uppfyllas.

Personer som besöker byggnaden ska kunna förväntas vara vakna samt ha god lokalkännedom, alternativt endast besöka byggnaden tillsammans med personer som har god lokalkännedom. Ett exempel på det senare kan vara genom guidade turer tillsammans med personal som har god lokalkännedom och kunskap om vilka åtgärder som behöver vidtas vid brand.

Trots möjligheten till anpassning av säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av nya byggnader, får anpassningen aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet i händelse av brand. Vad som i detta sammanhang kan anses vara acceptabelt eller inte, är något som får bedömas från fall till fall.

Försämringar är oftast inte tillåtna

En ändring får normalt inte leda till att byggnadens säkerhetsnivå försämras. Men det finns följande undantag, när en försämring kan vara möjlig:

• Om byggnaden har så goda egenskaper före ändringen, att den uppfyller kraven även efter ändringen.
• Om försämringen är så liten att den kan anses vara försumbar.
• Om försämringen är en förutsättning för att byggnaden ska få godtagbara egenskaper avseende hälsa och säkerhet eller avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
• Om försämringen är en förutsättning för att kunna tillvarata byggnadens kulturvärden.

Att bedöma ändringens omfattning vid ändrad användning

Ändrad användning räknas som en ändring av byggnaden. Därmed kan krav ställas på byggnaden, eller på den del av byggnaden som ska få en ändrad användning.

Krav kan alltså ställas även om det inte görs några byggnadstekniska åtgärder, när användningen ändras, om ändringen är tillräckligt omfattande.

För att bedöma hur omfattande ändringen är, ska man utgå ifrån om den nya användningen medför att byggnaden behöver ha andra eller förbättrade egenskaper, jämfört med den tidigare användningen. I så fall kan det ställas krav på att byggnadens egenskaper ska förbättras.

Om den nya användningen inte ställer andra krav på byggnadens egenskaper än den tidigare användningen, räknas ändringens omfattning som begränsad. Då går det inte att ställa krav på grund av den ändrade användningen. Detta gäller även om byggnaden hade brister i förhållande till den tidigare användningen.

Men om det samtidigt med den ändrade användningen görs byggnadstekniska åtgärder så går det naturligtvis att ställa krav utifrån de byggnadstekniska åtgärderna.

Exempel på när byggnaden kan behöva tillföras nya eller förbättrade egenskaper för att uppnå kraven på säkerhet i händelse av brand är om den ändrade användningen medför ett ökat personantal som kräver ett förändrat brandskydd eller börjar med alkoholservering i mer än begränsad omfattning.

I kapitel 10 i byggreglerna om brandskydd finns regler som inskränker anpassningsutrymmet vid vissa fall av ändrad användning. Du kan läsa mer om dessa bestämmelser på sidan Begränsningar i avstegsutrymmet vid ändring

Begränsningar i avstegsutrymmet vid ändring

Du kan läsa mer om ändrad användning på sidan Ändrad användning. 

Ändrad användning