Begränsningar i anpassningsutrymmet vid ändring
När en befintlig byggnad ska ändras, är utgångspunkten att byggherren får anpassa de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Vilka anpassningar man får göra beror på byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. I vissa situationer är anpassningsutrymmet däremot alltid begränsat. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.
Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som
- kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
- kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
- inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.
Begrepp
Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.
Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna
Vid ändring får kraven anpassas
Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader. Kraven får dock anpassas om det finns skäl för det. Hur stort anpassningsutrymmet är och vilka skäl som kan åberopas för att göra anpassningar beskrivs på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.
Anpassning av krav på brandskydd vid ändring
Begränsningar i anpassningsutrymmet
För vissa situationer har Boverket preciserat och begränsat anpassningsutrymmet, oavsett hur starka skäl som föreligger och vilket resultat som följer av tillämpningen av 9 kap. 1 § i byggreglerna om brandskydd. Denna reglering finns i tionde kapitlet i byggreglerna om brandskydd.
Gemensamt för begränsningarna i tionde kapitlet att de endast gäller vid ändrad användning.
Tionde kapitlet kan dock vara vägledande för vilken lägsta säkerhetsnivå som kan vara rimlig i andra, liknande situationer. Till exempel är det vid större ändringar i verksamhetsklass 5C normalt rimligt att tillämpningen av 9 kap. 1 § leder till att krav ställs på automatisk vattensprinkleranläggning, även om ändringen inte innebär ändrad användning enligt ordalydelsen i tionde kapitlet.
Bestämmelserna i tionde kapitlet kan inte användas för att göra motsatsvis tolkningar av vad som gäller i andra situationer. Bara för att en situation eller ett krav inte finns i tionde kapitlet går det alltså inte att dra slutsatsen att anpassningsutrymmet skulle vara stort och att den säkerhetsnivå som följer av tionde kapitlet är generellt acceptabel oavsett ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och skälen till anpassning av kravnivån.
Undantag då tionde kapitlet inte gäller
Undantag finns som innebär att begränsningarna i tionde kapitlet inte gäller om något av följande skäl finns för att anpassa kraven:
- Det är uppenbart oskäligt att uppfylla kravet.
- Säkerheten i händelse av brand bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls.
1 §
Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om
- 1. det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, eller
- 2. säkerheten i händelse av brand bara blir försumbart bättre om kraven uppfylls.
Nedan utvecklas vad som avses med de båda punkterna.
Uppenbart oskäligt att uppfylla kraven
Att det är uppenbart oskäligt att uppfylla ett krav avser fall där det lätt kan inses att det inte är rimligt att uppfylla kravet. För att det ska vara uppenbart att det är oskäligt ligger det i sakens natur att någon vidare utredning eller verifiering inte behövs av att det är uppenbart oskäligt. Om det behövs talar det för att det inte är uppenbart oskäligt.
Exempel på när det med hänsyn till ändringens omfattning är uppenbart oskäligt att ställa krav är om den nya användningen inte innebär några byggnadstekniska åtgärder och jämfört med den tidigare användningen inte medför nya behov eller krav. Att till exempel omvandla ett lägenhetshotell till vanliga bostäder bör i normalfallet inte utlösa några ytterligare krav på säkerhet i händelse av brand om inte några byggnadstekniska åtgärder samtidigt vidtas.
Det kan också vara uppenbart oskäligt att ställa krav om enstaka kontoriserade lägenheter i ett trapphus återförs till bostäder utan att några byggnadstekniska åtgärder vidtas.
Några ytterligare exempel på situationer där det kan vara uppenbart oskäligt att uppfylla kravet finns nedan i vägledningen till respektive bestämmelse.
Försumbart bättre även om kraven uppfylls
Att säkerheten i händelse av brand bara skulle bli försumbart bättre om ett krav uppfyllts avser mycket små anpassningar där den funktion som eftersträvas uppnås, men inte fullt ut enligt den nivå som krävs vid uppförande av ny byggnad. Till exempel är det inte försumbart att låta bli att ordna utrymning genom fönster om en ny bostad inreds i ett flerbostadshus med ett vanligt, öppet trapphus. Men det kan vara försumbart att trapphus som är avsett för utrymning avviker enstaka centimeter från de mått som gäller vid uppförande av en ny byggnad.
Några ytterligare exempel på situationer där detta kan vara aktuellt finns nedan i vägledningen till respektive bestämmelse.
Brandcellsindelning av utrymningspassager
Utrymningspassager är väsentliga för utrymningssäkerheten. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller brandcellsindelning av sådana.
2 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende brandcellsindelning av utrymningspassager får inte göras för utrymningspassager som betjänar ett utrymme som efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3A, 3B, 3C eller 5B.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på brandcellsindelning av utrymningspassager om dessa betjänar ett utrymme som efter ändrad användning utgörs av en bostad, det vill säga utrymmen i verksamhetsklass 3A, 3B, 3C och 5B.
Med brandcellsindelning avses att utrymningspassager alltid ska var utformade som brandceller i motsvarande omfattning som vid uppförande av nya byggnader. Däremot begränsas inte anpassningsutrymmet för den brandtekniska klassen i den avskiljande konstruktionen. I detta avseende finns därför fortfarande visst anpassningsutrymme och det är inte alltid nödvändigt att brandcellsgränser, inklusive dörrar, uppnår den brandtekniska klass som följer av kraven vid uppförande av nya byggnader.
Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas vid ändrad användning till bostad är brandteknisk avskiljning av utrymningspassage mot källare eller förbättring av oklassade fönster mellan lägenheter och trapphus.
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på anpassningar av säkerhetsnivån som kan anses vara försumbara avseende brandcellsindelning av utrymningspassager kan vara att mindre utrymmen, så som städskrubb med enbart utslagsback eller liknande, accepteras ingå i samma brandcell som utrymningspassagen.
Brandcellsindelning av utrymmen för sovande
Brandcellsindelning i byggnader där personer kan vara sovande är väsentliga för personsäkerheten. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller brandcellsindelning av sådana.
3 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende brandcellsindelning får inte göras om ett utrymme efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3A, 3B, 3C, 4, 5A, 5B eller 5C.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på brandcellsindelning av utrymmen där personer inte kan förväntas vara vakna, det vill säga utrymmen i verksamhetsklass 3A, 3B, 3C, 4, 5A, 5B och 5C.
Med brandcellsindelning avses att utrymmen ska var utformade som brandceller i motsvarande omfattning som vid uppförande av nya byggnader. Kravet begränsar inte anpassningsutrymmet för den brandtekniska klassen i den avskiljande konstruktionen. I detta avseende finns därför fortfarande visst anpassningsutrymme. Ett sådant exempel kan vara ett befintligt tak med stuckaturer som har ett stort kulturvärde och som i brandavskiljande förmåga nära nog kan bedömas uppfylla den kravnivå som gäller vid uppförandet av ny byggnad.
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på en anpassning av säkerhetsnivån som skulle kunna anses försumbar är om ett mycket litet utrymme som hålls låst och som endast innehåller en utslagsback eller liknande ingår i samma brandcell som ett gästrum i ett hotell, trots att utrymmet inte hör till gästrummet.
Antalet utrymningsdörrar
Tillgången till utrymningsdörrar är väsentligt för möjligheten till utrymning. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller tillgången till utrymningsdörrar.
4 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende antalet utrymningsdörrar får inte göras om ett utrymme efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 2B, 2C, 3A, 3B, 3C eller 5B.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på antalet utrymningsvägar i verksamhetsklass 2B, 2C, 3A, 3B, 3C och 5B. Verksamhetsklass 0 anges inte i föreskriften eftersom preciserade krav inte förekommer i författningsförslaget för denna verksamhetsklass. Vid tillämpningen kan dock samlingslokaler i verksamhetsklass 0 rimligen ändå inte utformas med större anpassningar avseende antalet utrymningsdörrar än vad som följer av kraven.
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på en försumbar anpassning i verksamhetsklass 2B kan vara att en av utrymningsdörrarna ersätts av alternativ utrymningsdörr som leder till en annan brandcell som inte utgör huvudentré eller motsvarande men som ändå kan bedömas medföra godtagbara förutsättningar.
Brand- och utrymningslarm
Brand- och utrymningslarm där personer kan vara sovande är väsentliga för att personer ska bli varse en brand. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller brand- och utrymningslarm.
6 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende vägledande markering får inte göras om ett utrymme får en ändrad användning.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet vid ändrad användning till den säkerhetsnivå som följer av kraven på brand- och utrymningslarm, där sådana krävs enligt de preciserade kraven. När brand- och utrymningslarm krävs framgår av sidan Brand- och utrymningslarm.
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på anpassning av säkerhetsnivån som i vissa fall kan anses försumbar kan vara att bibehålla ett befintligt brand- och utrymningslarm som inte fullt ut uppfyller samtliga krav avseende tillförlitlighet och förmåga som gäller vid uppförande av en ny byggnad.
Vägledande markering för utrymning
Vägledande markering är i vissa utrymmen väsentligt för möjligheten till utrymning. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller vägledande markeringar.
6 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende vägledande markering får inte göras om ett utrymme får en ändrad användning.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på vägledande markering, där sådan krävs. När vägledande markering krävs framgår av sidan Vägledande markering för utrymning.
Vägledande markering för utrymning
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på anpassning av säkerhetsnivån som kan anses försumbar kan vara att bibehålla befintliga armaturer som inte fullt ut uppfyller kraven som ställs vid uppförande av nya byggnader men som ändå uppfyller avsedd funktion i tillräckligt hög utsträckning. Till exempel om de marginellt avviker från krav på belysningsstyrka eller skylthöjd. Ytterligare exempel kan vara att de ges en något annan utformning eller placeras på ett annat sätt än vid uppförande av ny byggnad.
Automatisk vattensprinkleranläggning
Automatisk vattensprinkleranläggning är i vissa verksamheter väsentlig i utrymmen där personer inte kan förväntas utrymma på egen hand. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller automatisk vattensprinkleranläggning.
7 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende automatisk vattensprinkleranläggning och boendesprinklersystem får inte göras om ett utrymme efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3C, 5B eller 5C.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på automatisk vattensprinkleranläggning och boendesprinklersystem, där sådant krävs. När automatisk vattensprinkleranläggning eller boendesprinkler krävs framgår av sidan Automatiska släcksystem i vissa verksamheter.
Automatiska släcksystem i vissa verksamheter
Verksamhetsklass 0 anges inte i föreskriften eftersom preciserade krav inte förekommer i författningsförslaget för denna verksamhetsklass. Vid tillämpningen för till exempel sjukhus i verksamhetsklass 0 kan utrymmena rimligen ändå inte utformas med större anpassningar avseende automatisk vattensprinkleranläggning än vad som följer av kravet.
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på anpassning av säkerhetsnivån som kan anses försumbart är ett befintligt sprinklersystem som är utformat på ett sådant sätt att det marginellt avviker från de krav på tillförlitlighet och förmåga som gäller vid uppförande av ny byggnad.
Anpassningar av säkerhetsnivån accepteras även om det är uppenbart oskäligt att uppfylla den säkerhetsnivå som gäller vid uppförande av nya byggnader. Exempel på en situation där det kan vara oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning att tillgodose detta kan vara om ett mindre utrymme i ett sjukhus, som inte tidigare använts för vård, ändras för att vård ska kunna bedrivas där och sprinkleranläggning helt saknas i byggnaden. Då kan det normalt anses vara uppenbart oskäligt att förse byggnaden med sprinklercentral och tillhörande installationer för att tillgodose kraven för ett enskilt mindre rum. Om en större del av en avdelning ändras eller hela nya avdelningar eller liknande tillskapas kan det däremot normalt inte anses uppenbart oskäligt att förse dem med automatisk vattensprinkleranläggning.
Brandgasventilation
Möjligheten till brandgasventilation i trapphus är väsentlig för räddningspersonalens möjligheter att göra en insats vid brand. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller brandgasventilation av trapphus.
8 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende möjligheten till brandgasventilation av trapphus får inte göras i följande fall:
- 1. Tillträdesväg som utgör enda tillträdesväg till ett utrymme som får ändrad användning, förutom till utrymmen där personer inte vistas varaktigt.
- 2. Tillträdesväg som betjänar ett utrymme som efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3A, 3B eller 3C.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på brandgasventilation av trapphus i följande fall:
- Brandgasventilation av trapphus som utgör enda tillträdesväg till ett utrymme som får ändrad användning. Kravet gäller inte om det ändrade utrymmet är ett utrymme där personer inte vistas varaktigt.
- Trapphus som utgör tillträdesväg till ett utrymme som efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3A, 3B eller 3C.
När brandgasventilation av trapphus krävs och utformningen av sådan framgår av sidan Brandgasventilation för räddningspersonalen.
Brandgasventilation för räddningspersonalen
Om säkerheten i händelse av brand endast hade blivit försumbart bättre om säkerhetsnivån som gäller vid uppförande av ny byggnad hade uppfyllts accepteras fortfarande anpassningar av säkerhetsnivån. Exempel på anpassning av säkerhetsnivån som kan anses försumbar avseende kravet på brandgasventilation i trapphus är om ny bostad inreds i markplan och installation av brandgasventilation i trapphustopp endast har en försumbar inverkan på räddningstjänstens säkerhet vid insats i den nya bostaden.
Begränsningen i anpassningsutrymmet gäller inte för verksamhetsklass 4, 5A, 5B eller 5C. Anledningen till det är att sådana verksamheter normalt har minst två trapphus. Att säkerhetsnivån avseende brandgasventilation i ett av trapphusen i viss mån avviker från vad som gäller vid nybyggnad behöver inte vara oacceptabelt.
Stigarledning
Tillgången till stigarledning är väsentlig för räddningspersonalens möjligheter att göra en insats vid brand i höga byggnader. Därför finns i vissa fall begränsningar i anpassningsutrymmet vad gäller stigarledning.
8 §
Avsteg från säkerhetsnivån avseende möjligheten till brandgasventilation av trapphus får inte göras i följande fall:
- 1. Tillträdesväg som utgör enda tillträdesväg till ett utrymme som får ändrad användning, förutom till utrymmen där personer inte vistas varaktigt.
- 2. Tillträdesväg som betjänar ett utrymme som efter ändrad användning omfattas av verksamhetsklass 3A, 3B eller 3C.
Föreskriften inskränker anpassningsutrymmet till den säkerhetsnivå som följer av kraven på tillgång till stigarledning. När stigarledning krävs och utformningen av sådan framgår av sidan Stigarledning.
Anpassningar av säkerhetsnivån accepteras om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kravet. Exempel på uppenbart oskäligt kan vara om byggnaden helt saknar stigarledning och en ändring av verksamhet sker på översta planet från förråd till bostad. Det är då sannolikt inte skäligt att behöva montera en helt ny stigarledning om det kräver håltagning i samtliga bjälklag.
Om installationen kan göras med en mer begränsad insats, exempelvis för att det finns ett ledigt utrymme bredvid trappan i trapphuset som möjliggör installation med få eller inga håltagningar, så kan det dock vara skäligt. Om det finns en befintlig stigarledning är det också skäligt att utöka och anpassa denna så att tillgång till släckvatten säkerställs till den ändrade delen.
Kravet på stigarledning ska ställas utifrån möjligheten att genomföra räddningsinsats i den ändrade delen. Detta innebär att om den ändrade delen ligger mindre än 24 meter över angreppspunkten, så kan krav inte ställas på att det befintliga trapphuset förses med stigarledning. Detta gäller även om trapphusets översta plan ligger över 24 meter över angreppspunkten.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.