Krav på bärverks bärförmåga vid brand

Granskad: 16 december 2024

Krav på bärförmåga vid brand uttrycks i form av brandtekniska klasser. Vilket krav som gäller beror främst på vilken byggnadsklass byggnaden tillhör och vilka verksamhetsklasser som finns i byggnaden. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för bärförmåga vid brand

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i plan- och byggförordningen, PBF, om bärförmåga vid brand. Funktionskraven beskrivs på sidan Bärförmåga vid brand.

Bärförmåga vid brand

Kraven på bärverks bärförmåga vid brand utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i tredje kapitlet Bärförmåga vid brand. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Krav på bärverk

Krav på bärverk ställs dels utifrån byggnadens skyddsbehov, dels utifrån verksamheternas skyddsbehov. Därutöver ställs krav för vissa specifika typer av bärverk. Om ett bärverk samtidigt omfattas av flera krav i tredje kapitlet på en viss brandteknisk klass ska samtliga krav uppfyllas. Det betyder att den högsta brandtekniska klassen ska tillämpas för bärverket.

Krav på huvudsystemet utifrån byggnadens skyddsbehov

Kravet på brandteknisk klass för bärverk i huvudsystemet beror på byggnadens skyddsbehov. Det innebär att olika krav gäller för olika byggnadsklasser. I plan som är belägna under det översta källarplanet gäller samma krav oavsett byggnadsklass, se mer under rubrik Plan under mark.

Mer information om innebörden av byggnadsklasserna finns på sidan om byggnadsklasser.

Byggnadsklasser

Byggnadsklass 1

Kravet på brandteknisk klass för huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1 beror på:

  • antalet plan i byggnaden
  • brandbelastningen
  • vilken typ av bärverksdel det är fråga om och var denna är placerad i byggnaden.

10 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i byggnadsklass 1 med högst fyra plan ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 60.

Bärverk som tillhör huvudsystemet i byggnadsklass 1 med fler än fyra plan ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 90.

Trots andra stycket får bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 60 i byggnader med högst åtta plan ovan mark.

12 §

Den brandmotståndstid som följer av 10 och 11 §§ ska ökas enligt följande:

  • 1. Två klassificeringsperioder om dimensionerande brandbelastning är större än 800 MJ/m2 och högst 1 600 MJ/m2.
  • 2. Tre klassificeringsperioder om dimensionerande brandbelastning är större än 1 600 MJ/m2.

13 §

Den brandmotståndstid som följer av 10 och 11 §§ i kombination med 12 § får minskas med en klassificeringsperiod, dock lägst till brandteknisk klass R 60, om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning och automatisk vattensprinkleranläggning inte har tillgodoräknats vid bestämmande av permanent brandbelastning enligt 2 kap. 2 §.

Syftet med kravet är att huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1 ska ha sådan bärförmåga vid brand att det motstår ett fullständigt brandförlopp inklusive avsvalningsfasen utan att kollapsa. Av den anledningen är kraven beroende av brandbelastningen. Mer information om hur brandbelastningen bestäms finns på sidan om brandbelastning.

Brandbelastning

Kraven på brandteknisk klass för byggnader i byggnadsklass 1 summeras i följande tabeller. Observera att om byggnaden har fler än ett plan under mark blir kravet på huvudsystemet i de planen i vissa fall ännu högre. Se vidare under rubrik Plan under mark.

Kraven på bärverk i byggnader i byggnadsklass 1 upp till och med fyra plan ovan mark sammanfattas av tabellen nedan. De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverk som tillhör huvudsystemet skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Krav på bärverk i huvudsystemet i byggnader upp till och med fyra plan ovan mark. Brandteknisk klass inom parentes kan tillämpas om bärverk skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning
Brandbelastning, f f ≤ 800 MJ/m2 800 MJ/m2 < f ≤ 1600 MJ/m2 f > 1600 MJ/m2
Brandteknisk klass för bärverk som tillhör huvudsystemet R 60 R 120 (R 90) R 180 (R 120)

Kraven på bärverk i byggnader i byggnadsklass 1 med fem plan upp till och med åtta plan ovan mark sammanfattas i tabellen nedan. De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverket som tillhör huvudsystemet skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Krav på bärverk i huvudsystemet i byggnader med fem plan upp till och med åtta plan ovan mark. Brandteknisk klass inom parentes kan tillämpas om bärverk skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning
Brandbelastning, f f ≤ 800 MJ/m2 800 MJ/m2 < f ≤ 1600 MJ/m2 f > 1600 MJ/m2
Brandteknisk klass för bärverk som tillhör huvudsystemet, förutom bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk R 90 (R 60) R 180 (R 120) R 240 (R 180)
Brandteknisk klass för bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk i huvudsystemet R 60 R 120 (R 90) R 180 (R 120)

Kraven på bärverk i byggnader i byggnadsklass 1 med nio plan upp till och med 20 plan ovan mark sammanfattas i tabellen nedan. De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverket som tillhör huvudsystemet skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Krav på bärverk i huvudsystemet i byggnader med nio plan upp till och med 20 plan ovan mark. Brandteknisk klass inom parentes kan tillämpas om bärverk skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning
Brandbelastning, f f ≤ 800 MJ/m2 800 MJ/m2 < f ≤ 1600 MJ/m2 f > 1600 MJ/m2
Brandteknisk klass för bärverk som tillhör huvudsystemet R 90 (R 60) R 180 (R 120) R 240 (R 180)

Anledningen till att kraven är högre för byggnader i fler plan är för att skapa en utökad säkerhetsmarginal mot kollaps för att kompensera för de större konsekvenser som en kollaps förväntas innebära i en högre byggnad.

Kraven på bjälklag och ej stomstabiliserande horisontella bärverk i byggnader från och med fem plan upp till och med åtta plan är lägre än kravet på övriga bärverk i huvudsystemet i samma byggnad. Anledningen till det är att en kollaps av sådana byggnadsdelar inte förväntas leda till en mer omfattande kollaps i byggnaden. Kollapsen förväntas alltså bli begränsad till en lokal skada. Även vid kollaps av ett stomstabiliserande bjälklag ger kvarvarande bjälklag oftast en tillräcklig stabilitet. Avsikten är dock inte att det lägre kravet ska tillämpas om kollaps av ett bjälklag innebär att skadan inte förväntas bli begränsad. Ett sådant exempel är ett utkragande bjälklag som i sin tur bär pelare i ovanförliggande plan.

Som framgår av tabellerna ovan accepteras lägre brandteknisk klass i vissa fall när bärverket skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning, dock som lägst klass R 60. Observera att en automatisk vattensprinkleranläggning endast får tillgodoräknas en gång avseende dimensioneringen av bärförmåga vid brand. Det innebär att om den redan har tillgodoräknats i syftet att tillämpa schablonen 200 MJ/m2 för permanent brandbelastning i byggnaden, får den inte tillgodoräknas för att också reducera den brandtekniska klassen. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Inverkan av automatisk vattensprinkleranläggning.

Byggnadsklass 2

Kravet på brandteknisk klass för huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 2 är R 30 utifrån byggnadens skyddsbehov. I de fall bärverket skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning får bärverket i stället utformas i brandteknisk klass R 15. Observera att om byggnaden har fler än ett plan under mark blir kravet på huvudsystemet i de planen högre. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Plan under mark.

9 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i byggnadsklass 2 ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 30.

Trots första stycket får bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 15 om de skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Syftet med kravet är att bärförmåga vid brand ska finnas i byggnaden i sådan utsträckning att personer hinner utrymma eller räddas på annat sätt samt så att invändig räddningsinsats vid behov kan genomföras i rimlig utsträckning. Byggnaden behöver inte kunna motstå ett fullständigt brandförlopp. Det är acceptabelt att bärverket kollapsar efter en viss tid. Den brandtekniska klassen är därför inte beroende av brandbelastningen.

För att säkerställa att bärverket sannolikt har en tillräcklig bärförmåga även i ett fall där sprinklersystemet inte fungerar som avsett, får sprinklersystemet inte användas för att reducera brandmotståndstiden till lägre än brandteknisk klass R 15.

Beroende på vilken eller vilka verksamhetsklasser som finns i byggnaden kan ytterligare krav ställas utifrån verksamhetens skyddsbehov. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Krav på bärverk utifrån verksamhetens skyddsbehov.

Notera att det är möjligt att minska kraven på bärförmåga vid brand i vissa byggnader i byggnadsklass 2. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Undantag för vissa bärverksdelar i okomplicerade byggnader.

Byggnadsklass 3

För byggnader i byggnadsklass 3 ställs inga särskilda krav på brandteknisk klass för bärverk i huvudsystemet utifrån byggnadens skyddsbehov. Om byggnaden har fler än ett plan under mark ställs dock krav på huvudsystemet i de planen. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Plan under mark.

Beroende på vilken eller vilka verksamhetsklasser som finns i byggnaden kan också krav ställas utifrån verksamhetens skyddsbehov. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Krav på bärverk utifrån verksamhetens skyddsbehov.

Plan under mark

I byggnader med två plan under mark finns krav på brandteknisk klass för huvudsystemet i det undre planet oberoende av om byggnaden tillhör byggnadsklass 1, 2 eller 3. Notera att byggnader med fler än två plan under mark utgör byggnadsklass 0 och de preciserade kraven är därför inte direkt tillämpliga.

11 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet och som är belägna under översta planet under mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 90.

13 §

Den brandmotståndstid som följer av 10 och 11 §§ i kombination med 12 § får minskas med en klassificeringsperiod, dock lägst till brandteknisk klass R 60, om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning och automatisk vattensprinkleranläggning inte har tillgodoräknats vid bestämmande av permanent brandbelastning enligt 2 kap. 2 §.

Syftet med kravet är att bärverk i huvudsystemet belägna djupt under mark ska ha sådan bärförmåga vid brand att det motstår ett fullständigt brandförlopp inklusive avsvalningsfasen. Av den anledningen är kravet beroende av brandbelastningen. Vid flera plan under mark motsvarar riskbilden för byggnaden och därmed skyddsbehovet för bärverken vad som gäller i en flervåningsbyggnad. Motsvarande krav som för huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1 gäller därför alla sådana bärverk.

Kraven på bärverk i huvudsystemet belägna under översta planet under mark sammanfattas i tabellen nedan. De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverket som tillhör huvudsystemet skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Krav på bärverk i huvudsystemet under det översta planet under mark. Brandteknisk klass inom parentes kan tillämpas om bärverk skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning

Brandbelastning, f f ≤ 800 MJ/m2 800 MJ/m2< f ≤ 1600 MJ/m2 f > 1600 MJ/m2
Brandteknisk klass för bärverk i huvudsystemet som är beläget under översta planet under mark R 90 (R60) R 180 (R 120) R 240 (R 180)

Som framgår av tabellen ovan accepteras lägre brandteknisk klass när bärverket skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning. Observera att en automatisk vattensprinkleranläggning endast får tillgodoräknas en gång avseende dimensioneringen av bärförmåga vid brand. Det innebär att om den redan har tillgodoräknats i syftet att tillämpa schablonen 200 MJ/m2 för permanent brandbelastning i byggnaden, får den inte tillgodoräknas för att också reducera den brandtekniska klassen. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Inverkan av automatisk vattensprinkleranläggning.

Analytisk dimensionering

För vissa byggnader kan kraven på brandteknisk klass utifrån byggnadens skyddsbehov anses vara för omfattande eftersom krav ställs utifrån den byggnadsklass som gäller för hela byggnaden. Till exempel betraktas en byggnad med en lågdel i ett plan och en högdel i fler än tre plan som en byggnad i byggnadsklass 1. Det innebär att samma krav ställs på brandteknisk klass för bärverken i såväl lågdelen som högdelen. Att utforma lågdelen med lägre brandteknisk klass kan vara möjligt, men utformningen av berörda bärverk behöver då verifieras genom analytisk dimensionering.

Krav på huvudsystemet utifrån verksamhetens skyddsbehov

Kravet på bärförmåga vid brand beror också på verksamhetens skyddsbehov. Exempelvis kan huvudsystemet i en byggnad i byggnadsklass 3, där grundkravet sett till byggnadsklassen är R 0, ändå behöva utföras i klass R 30 om den innehåller utrymmen i verksamhetsklass 5B eller 5C.

Olika verksamhetsklasser har olika skyddsbehov vilket innebär att kraven på huvudsystemet utifrån verksamhetens skyddsbehov beror på användningen av byggnadens utrymmen.

Det behöver avgöras i varje enskilt fall vilka delar av byggnadens huvudsystem som ska utformas med en viss brandteknisk klass för att tillgodose bärförmågan vid brand utifrån verksamhetens skyddsbehov. Det är då nödvändigt att avgöra hur en kollaps påverkar den eller de verksamheter som har ett högre skyddsbehov än övriga verksamheter i byggnaden. Kravställningen med hänsyn till verksamhetens skyddsbehov ska alltså inte nödvändigtvis begränsas enbart till utrymmen eller brandceller med en viss verksamhetsklass. Men det innebär inte heller att hela huvudsystemet i byggnaden nödvändigtvis måste utformas med hänsyn till en enda verksamhets skyddsbehov.

Ett exempel där olika delar av huvudsystemet i en byggnad kan utförs med olika krav på bärförmåga vid brand, med hänsyn till verksamheternas skilda skyddsbehov, kan vara en personaldel i verksamhetsklass 1 som är belägen i flygel i en byggnad i byggnadsklass 3 som i övrigt tillhör verksamhetsklass 5C. Under förutsättning att brandcellsgränsen mellan verksamheterna upprätthålls vid kollaps av personaldelen kan bärverket i denna del utföras i R 0 trots att bärverket i övrigt ska utföras i lägst klass R 30.

Mer information om innebörden av verksamhetsklasser finns på sidan om verksamhetsklasser.

Verksamhetsklasser

Verksamhetsklass 1 och 2A – utrymmen där personer är vakna

I utrymmen som tillhör verksamhetsklass 1 och 2A ställs inga särskilda krav på brandteknisk klass utifrån verksamhetens skyddsbehov. Dessa verksamhetsklasser utgör utrymmen där personer är vakna och antingen har god lokalkännedom eller så är antalet personer begränsat. Det medför att något särskilt skyddsbehov inte finns med hänsyn till verksamheten. Krav på bärförmåga vid brand kan däremot ändå ställas utifrån byggnadens skyddsbehov. Mer information finns under rubriken Krav på bärverk utifrån byggnadens skyddsbehov.

Verksamhetsklass 3, 4 och 5A – utrymmen där personer kan vara sovande

För utrymmen som tillhör någon av följande verksamhetsklasser ställs krav på lägst brandteknisk klass R 15 för bärverk i huvudsystemet:

  • verksamhetsklass 3A 
  • verksamhetsklass 3B
  • verksamhetsklass 3C
  • verksamhetsklass 4
  • verksamhetsklass 5A.

14 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i verksamhetsklass 3A, 3B, 3C, 4 och 5A ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 15.

Gemensamt för dessa verksamhetsklasser är att personer kan vara sovande. I verksamhetsklass 5A förväntas dessutom personer ha begränsade möjligheter att utrymma själva.

Syftet med kravet är att säkerställa att huvudsystemet, oberoende av byggnadsklassen, har en viss lägsta bärförmåga vid brand för att möjliggöra utrymning av verksamheter där personer inte kan förväntas vara vakna eller inte kan förväntas utrymma på egen hand.

I praktiken är kraven enbart relevant för byggnader i byggnadsklass 3, eftersom högre krav ändå ställs för byggnader i byggnadsklass 1 och 2 utifrån byggnadens skyddsbehov. Mer information finns under rubriken Krav på bärverk utifrån byggnadens skyddsbehov.

Verksamhetsklass 5B och 5C – utrymmen där personer inte utrymmer själva

I utrymmen som tillhör verksamhetsklass 5B eller 5C ställs krav på brandteknisk klass R 30 för bärverk i huvudsystemet.

15 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i verksamhetsklass 5B och 5C ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 30.

Gemensamt för dessa verksamhetsklasser är att de innebär att personer har begränsade eller inga möjligheter att utrymma själva och därför är i behov av assistans vid utrymningen.

Syftet med kravet är att säkerställa att huvudsystemet, oberoende av byggnadsklassen, har en viss lägsta bärförmåga vid brand för att möjliggöra utrymning i verksamheter där assistans behövs vid utrymning. 

I praktiken är kraven enbart relevant för byggnader i byggnadsklass 3 eftersom högre krav ändå ställs för byggnader i byggnadsklass 1 och 2 utifrån byggnadens skyddsbehov. Mer information finns under rubriken Krav på bärverk utifrån byggnadens skyddsbehov.

Verksamhetsklass 2B och 2C – utrymmen med stora personantal

I utrymmen som tillhör verksamhetsklass 2B eller 2C varierar kravet på brandteknisk klass beroende på om verksamheterna finns i markplanet eller i annat plan än markplanet. Gemensamt för dessa verksamhetsklasser är att de omfattar utrymmen för ett stort antal personer och som dessutom i verksamhetsklass 2C kan vara påverkade av alkohol.

16 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i verksamhetsklass 2B och 2C belägna i första planet ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 30.

Trots första stycket får bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 15 om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

17 §

Bärverk som tillhör huvudsystemet i verksamhetsklass 2B och 2C som är beläget i annat plan än första planet ovan mark ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 60.

Trots första stycket får bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 30 om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Syftet med kravet är att bärverk, oberoende av byggnadsklassen, ska ha en viss lägsta bärförmåga vid brand i verksamheter med stora personantal där utrymningen också kompliceras av att personer inte har god lokalkännedom eller kan vara alkoholpåverkade. Det är nödvändigt med en viss bärförmåga vid brand för att säkerställa att utrymning kan ske och för att medge en invändig räddningsinsats i tillräcklig utsträckning. Att ett stort antal personer befinner i ett annat plan än bottenplanet innebär dessutom en högre risknivå och försvårad utrymning och räddningsinsats, jämfört med motsvarande situation i bottenplanet.

Det behövs även en säkerhetsmarginal eftersom stora personantal i byggnader innebär att konsekvenserna kan bli mycket stora om en kollaps sker i början av ett brandförlopp. Att ett högre krav ställs än i en motsvarande byggnad med verksamhetsklass 2A har alltså också syftet att begränsa risken för olyckor där ett stort antal personer skadas eller omkommer.

Kraven på bärverk i huvudsystemet i verksamhetsklass 2B och 2C är följande:

  • Verksamheten finns i markplanet: Brandteknisk klass R 30 (R 15)
  • Verksamheten finns i annat plan än markplanet, inklusive källare: Brandteknisk klass R 60 (R 30)

De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverket i huvudsystemet skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Kravet ska ställas på de bärverk som är av betydelse för verksamheter där ett stort antal personer utan lokalkännedom kan uppehålla sig. Eventuella andra delar av byggnaden, till exempel ett intilliggande lager i verksamhetsklass 1, omfattas inte av kravet under förutsättning att en kollaps inte påverkar säkerheten för personerna i verksamhetsklass 2B eller 2C.

Kravet innebär att det i byggnader med två plan där verksamhetsklass 2B eller 2C finns i både det första och det andra planet, ställs krav på brandteknisk klass R 60. Om verksamhetsklass 2B eller 2C endast finns i det övre planet, och det under planet exempelvis omfattar lokaler i verksamhetsklass 1, behöver dock bärverket i det under planet ändå utformas i lägst klass R 60 för att inte påverka säkerheten för personerna i verksamhetsklass 2B eller 2C.

Vissa utformningar, till exempel om ett mindre antal personer som utgör en del av en verksamhet i verksamhetsklass 2B vistas i byggnadens andra plan, kan innebära ett lägre skyddsbehov. Det innebär att kan vara tillräckligt att samma krav på bärförmåga vid brand som gäller då verksamhetsklass 2B enbart finns i markplanet kan tillämpas. Sådana utformningar behöver dock alltid verifieras genom analytisk dimensionering. 

För att säkerställa att bärverket har en viss bärförmåga vid brand även om sprinklersystemet inte fungerar som avsett, får den brandtekniska klassen inte minskas mer än till brandteknisk klass R 15 respektive R 30.

I praktiken är kraven enbart relevanta för byggnader i byggnadsklass 2 och byggnader i byggnadsklass 3. Detta eftersom det för byggnader byggnadsklass 1 redan följer ett motsvarande, eller ett högre, krav för huvudsystemet utifrån byggnadens skyddsbehov.

Notera att det är möjligt att minska kraven på bärförmåga vid brand i vissa byggnader med verksamhetsklass 2B och 2C. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Undantag för vissa bärverk.

Trappor, loftgångar, balkonger med mera i byggnadsklass 1

I byggnadsklass 1 gäller särskilda krav för vissa bärverk om de inte ingår i byggnadens huvudsystem. Dessa bärverk är:

  • balkonger
  • trapplan, trapplopp, loftgångar och motsvarande i utrymningspassager och tillträdesvägar.

Om bärverken tillhör huvudsystemet gäller i stället brandteknisk klass utifrån byggnadens och verksamhetens skyddsbehov.

18 §

I byggnadsklass 1 ska trapplan, trapplopp, loftgångar och motsvarade i utrymningspassager och tillträdesvägar samt balkonger vara utformade i lägst brandteknisk klass R 30, eller som alternativ lägst brandteknisk klass R 30-ef om utomhusliknande förhållanden råder där bärverket är beläget.

Gemensamma bärverk för flera av byggnadsdelarna i första stycket för vilka ett ökat skyddsbehov föreligger ska vara utformade i lägst brandteknisk klass R 60, eller som alternativ lägst brandteknisk klass R 60-ef om utomhusliknande förhållanden råder där bärverket är beläget.

Trots första stycket får bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 15 om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Trots andra stycket får bärverk vara utformade i brandteknisk klass R 30 om bärverket skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Syftet med kravet är att bärverk ska ha en tillräcklig bärförmåga för att vid brandpåverkan inte orsaka skador på utrymmande, räddningspersonal eller andra personer som befinner sig i närheten av byggnaden. 

För trapplopp, trapplan, loftgångar och motsvarande av betydelse för utrymning och räddningsinsats, är syftet dessutom att bärverken ska motstå ett fullständigt brandförlopp inklusive avsvalning. Eftersom sannolikheten för brandpåverkan är mindre och en lägre brandpåverkan kan förväntas i utrymningsvägar och tillträdesvägar är det dock tillräckligt med 30 minuter brandmotståndstid för att uppfylla skyddsmålet.

Högre krav ställs på vissa bärverk som bär flera utvändiga loftgångar eller liknande. Syftet med det är att ge en ökad säkerhetsmarginal. Detta eftersom en kollaps av sådana bärverk innebär en större risk för personskador även utanför brandens omedelbara närhet och avsevärt kan försvåra möjligheten till utrymning och räddningsinsats i byggnaden.

Kraven på bärförmåga vid brand på dessa bärverk sammanfattas i nedanstående tabell. De brandtekniska klasserna inom parentes kan tillämpas om bärverket skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning. Om utomhusliknande förhållanden råder kan dimensionering ske för påfrestning enligt utomhusbrandkurvan enligt 4.3 i SS EN 13501-2. Mer information finns längre ned på sidan under rubriken Utomhusliknande förhållanden.

Krav på vissa bärverk beroende på om dessa är placerade inomhus eller utomhus. Brandteknisk klass inom parentes kan tillämpas om bärverk skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning.
Bärverk Inomhus Utomhus
Balkonger R 30 (R 15) R 30-ef
Gemensamma bärverk för flera balkonger, om ett utökat skyddsbehov finns R 60 (R 30) R 60-ef
Trapplan, trapplopp och loftgångar och motsvarande i utrymningspassager och tillträdesvägar R 30 (R 15) R 30-ef
Gemensamma bärverk för flera trapplan, trapplopp, loftgångar och motsvarande i utrymningspassager och tillträdesvägar, om ett utökat skyddsbehov finns R 60 (R 30) R 60-ef

Utökat skyddsbehov

För bärverk som bär flera balkonger, loftgångar eller liknande gäller en högre brandteknisk klass om bärverket har ett utökat skyddsbehov. Ett utökat skyddsbehov finns till exempel om en kollaps kan innebära risker för personskador även utanför brandens omedelbara närhet eller om det avsevärt kan försvåra möjligheten till utrymning och räddningsinsats i byggnaden.

Några exempel på gemensamma bärverk som normalt har ett utökat skyddsbehov är pelare som bär 

  • loftgångar i flera våningsplan
  • loftgångar som är den enda utrymningsvägen
  • balkonger i flera våningsplan där stegutrymning ska kunna göras från balkongerna.

Utomhusliknande förhållanden

Bärverk som är placerade där utomhusliknande förhållanden råder kan dimensioneras för en lägre brandpåverkan. Det innebär att brandteknisk klass R 30-ef respektive R 60-ef kan tillämpas. Med dessa klasser avses utomhusbrandkurvan enligt avsnitt 4.3 i SS‑EN 13501–2.

Med utomhusliknande förhållanden avses att bärverket inte kan förväntas utsättas för den termiska påfrestning som en fullt utvecklad rumsbrand innebär. Det kan till exempel bero på att bärverket finns utomhus eller i vissa typer av inglasningar. Det är nödvändigt att bedöma i varje enskilt fall om utomhusliknande förhållanden kan förväntas eller inte vid en brand. Till exempel kan det för en inglasning bland annat vara nödvändigt att avgöra om inglasningen förväntas gå sönder tidigt i brandförloppet eller inte.

Trapplan, trapplopp med mera i byggnadsklass 2 och 3

I byggnadsklass 2 och 3 ställs krav på brandteknisk klass för trapplan, trapplopp och liknande konstruktioner i utrymningspassager och tillträdesvägar om de är belägna under det översta källarplanet. Dessa ska då vara utformade i brandteknisk klass R 30.

19 §

I byggnadsklass 2 och 3 ska trapplan, trapplopp och motsvarade i utrymningspassager och tillträdesvägar som betjänar plan under översta planet under mark vara utformade i lägst brandteknisk klass R 30.

För utrymningsvägar och tillträdesvägar som betjänar flera källarplan eller källarplan belägna djupt under mark är riskbilden och skyddsbehovet liknande det som gäller i en byggnad i byggnadsklass 1. 

Syftet med kravet är att bärverk ska ha en tillräcklig bärförmåga för att vid brandpåverkan inte orsaka skador på utrymmande, räddningspersonal eller andra personer som befinner sig i närheten av byggnaden. 

För trapplopp, trapplan och motsvarande av betydelse för utrymning och räddningsinsats, är syftet dessutom att bärverken ska motstå ett fullständigt brandförlopp inklusive avsvalning. Eftersom sannolikheten för brandpåverkan är mindre och en lägre brandpåverkan kan förväntas i utrymningsvägar och tillträdesvägar är det dock tillräckligt med 30 minuter brandmotståndstid för att uppfylla skyddsmålet.

Inverkan av automatisk vattensprinkleranläggning

En automatisk vattensprinkleranläggning minskar sannolikheten för en fullt utvecklad brand i byggnaden. Därmed minskar den förväntade termiska påfrestningen på bärverken. Lägre brandteknisk klass accepteras därför i vissa fall för vissa bärverk i reglerna om bärförmåga vid brand när bärverket skyddas av en automatisk vattensprinkleranläggning.

Normalt behöver hela den brandcell där bärverket är beläget vara skyddad med automatisk vattensprinkleranläggning för att bärverket ska anses vara skyddat. Om delar i byggnaden utan sprinkler förekommer, till exempel om bärverk är belägna utanför byggnaden, eller om det finns andra omständigheter av betydelse är det nödvändigt att ta hänsyn till det vid bedömningen av om bärverket kan anses vara skyddat eller inte.

Reglerna om bärförmåga vid brand medger inte att en lägre brandteknisk klass kan tillämpas om bärverken skyddas av ett boendesprinklersystem eller annan typ av automatiskt släcksystem. Anledningen till att endast automatisk vattensprinkleranläggning får tillgodoräknas är att det generellt sett krävs ett sådant system för att ge tillräcklig effekt på branden och uppnå en tillräcklig skyddsnivå. En lägre brandteknisk klass med hänsyn till andra typer av system behöver därför alltid verifieras genom analytisk dimensionering utifrån de förutsättningar som råder i det enskilda fallet.

Mer information om automatisk vattensprinkleranläggning finns på sidan Utformning av automatiska släcksystem.

Utformning av automatiska släcksystem

Undantag för vissa bärverksdelar i okomplicerade byggnader

Det finns undantag från kraven på bärförmåga vid brand för vissa bärverk i verksamhetsklasserna 1, 2A, 2B och 2C i byggnader i byggnadsklass 2. Undantagen gäller inte för byggnader där verksamhetsklass 2B eller 2C är belägna i annat plan än markplanet.

20 §

Trots 9 och 16 §§ får bärverk i verksamhetsklass 1, 2A, 2B och 2C vara utformade utan brandteknisk klass enligt följande:

  • 1. Bärverk som i huvudsak tar last från en takkonstruktion och som vid en kollaps inte leder till en total kollapsad area större än 300 m2 i verksamhetsklass 1 eller en total kollapsad area större än 150 m2 i verksamhetsklass 2A, 2B och 2C.
  • 2. Takstolar, takbalkar eller motsvarande horisontalbärverk i takkonstruktioner med en spännvidd ≤ 30 meter i verksamhetsklass 1 och med en spännvidd ≤ 15 meter i verksamhetsklass 2A, 2B och 2C.
  • 3. Sekundärbärverk i takkonstruktioner som har en stomstabiliserande funktion under förutsättning att byggnaden förblir stabil även när takplåt, takåsar eller dylikt förutsätts ha kollapsat i två intilliggande fack på en sträcka av halva takfallet, dock högst 15 meter.

Typiska byggnader där undantagen kan tillämpas är överblickbara samlingslokaler i ett plan samt överblickbara hallbyggnader i två plan med industri eller lager, där andra planet är ett halvplan eller ett entresolplan, men som ändå innebär att byggnaden är en byggnad i byggnadsklass 2.

Undantag får göras eftersom sannolikheten för att utrymmande eller räddningspersonal ska visats i skadeområdet vid en kollaps till följd av brandpåverkan förutsätts vara mycket liten om

  • byggnaden har en relativt enkel planlösning och är överblickbar
  • personer kan förväntas vara vakna
  • personer kan förväntas ha förflyttat sig bort från skadeområdet innan en kollaps inträffar.

Mot denna bakgrund tillåts att vissa bärverk i huvudsystemet utformas utan brandteknisk klass under förutsättningen att kollapsade bärverk i brandens inledande skede begränsas till brandens närhet.

Under rubrikerna nedan beskrivs de olika möjligheterna att undanta vissa konstruktioner från kraven på brandteknisk klass.

Bärverk som tar last från takkonstruktionen

Bärverk som i huvudsak enbart tar last från takkonstruktionen kan i vissa fall utföras utan krav på brandteknisk klass. Det kan till exempel handla om pelare i en enplansbyggnad och om takstolar. För att en sådan pelare eller liknande ska kunna utformas utan brandteknisk klass krävs att den kollapsade arean begränsas enligt följande:

  • Verksamhetsklass 1: Högst 300 m2 kollapsad area
  • Verksamhetsklass 2A, 2B och 2C: Högst 150 m2 kollapsad area

Kollapsad area har samma innebörd som belastad area enligt SS‑EN 1991-1-1 vid reduktion av nyttig last med hänsyn till storleken på den belastade arean. Figuren nedan beskriver hur kollapsad area kan bestämmas när olika bärverksdelar går till brott.

Beskrivning av kollapsad area vid brott på pelare, takstol och balk.  Beskrivning av kollapsad area vid brott på pelare, takstol och balk. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge AB

Takstolar och takbalkar med mera

Takstolar, takbalkar och liknande horisontalbärverk i takkonstruktionen kan i vissa fall utformas utan krav på brandteknisk klass. För att sådana konstruktioner ska kunna utformas utan brandteknisk klass får spännvidderna inte överstiga följande:

  • Verksamhetsklass 1: Högst 30 meter spännvidd
  • Verksamhetsklass 2A, 2B och 2C: Högst 15 meter spännvidd

De spännvidder som anges ovan förutsätter ett normalt avstånd mellan takstolar, takbalkar eller motsvarande horisontalbärverk i takkonstruktionen som medför att den kollapsade arean inte blir orimligt stor. 

Sekundärbärverk utanför kollapsområdet kan räknas som opåverkat av brandlasten när stomstabiliteten kontrolleras.

Sekundärbärverk i takkonstruktionen

Undantaget medger att sekundärbärverk i takkonstruktioner under vissa förutsättningar kan utformas utan brandteknisk klass även om dessa har en stomstabiliserande funktion. Det förutsätter att byggnaden förblir stabil även när takplåt, takåsar eller liknande antas kollapsa i två intilliggande fack på en sträcka av halva takfallet, dock högst 15 meter.

Utgångspunkten är här ett sadeltak. För andra taktyper behöver inte en större kollapsad area antas jämfört med om det hade varit ett sadeltak. För ett symmetriskt sadeltak är halva takfallet i princip en fjärdedel av den spännvidd som ett sadelfackverk spänner över. För ett pulpettak innebär det att en fjärdedel av takfallet ska antas kollapsad.

Illustration över takfall. Halva takfallet, dock högst 15 meter, i två intilliggande fack. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge AB
Boverket (2024). Krav på bärverk. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/barformaga/barverk/ Hämtad 2024-12-18