Analytisk dimensionering

En funktionsbaserad utformning av brandskyddet kan användas för att uppfylla funktionskraven i byggreglerna om brandskydd. En funktionsbaserad utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Den här vägledningen beskriver närmare vad innebörden av analytisk dimensioneringen är och vad som behöver ingå i en sådan. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kraven på säkerhet i händelse av brand preciseras i byggreglerna

Det grundläggande kravet på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på säkerhet i händelse av brand utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordnignen, PBF. I byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

I första kapitlet i byggreglerna om brandskydd finns regler om bland annat tillämpningsområdet, byggprodukter, projektering, utförande, kontroll och dokumentation.

Analytisk dimensionering

De preciserade kraven i byggreglerna om brandskydd är formulerade med en relativt hög detaljeringsgrad. Av olika skäl kan det ibland vara önskvärt med andra utformningar av en byggnad än de som följer av de preciserade kraven. För att medge en flexibilitet vid tillämpningen och främja innovation får funktionskraven uppfyllas genom funktionsbaserade utformningar istället för att tillämpa de preciserade kraven. 

Om en byggnad utformas på annat sätt än vad som följer av de preciserade kraven, en så kallad funktionsbaserad utformning, krävs analytisk dimensionering. En funktionsbaserad utformning är också nödvändig i de fall som de preciserade kraven inte är tillämpliga. Närmare beskrivning av hur funktionskraven kan verifieras finns på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Processen för analytisk dimensionering innefattar:

• krav på identifiering av verifieringsbehovet
• krav på verifiering av att funktionskraven är uppfyllda.

Nedan beskrivs mer ingående vad dessa steg innebär.

Identifiering av verifieringsbehovet

Den analytiska dimensioneringen ska inledas med en identifiering av verifieringsbehovet. Det är nödvändigt att identifiera vilka funktionskrav som berörs av den funktionsbaserade utformningen. Det behöver också göras en riskidentifiering för att identifiera scenarier och aspekter som därefter ska analyseras och beaktas vid verifieringen av funktionskraven.

Vid avsteg från ett preciserat krav behöver identifiering enbart göras mot funktionskraven i det kapitel i reglerna där det preciserade kravet finns. Till exempel behöver identifiering av verifieringsbehovet för en funktionsbaserad utformning av möjligheten till utrymning, för en samlingslokal som avviker från ett eller flera preciserade krav i sjunde kapitlet, enbart göras mot funktionskraven i sjunde kapitlet.

För att kunna göra en korrekt identifiering av verifieringsbehovet behöver man utgå från syftet med det preciserade kravet som man avser att avvika från. Syftet med varje preciserat krav finns beskrivet här i PBL kunskapsbanken.

Det är av stor vikt att identifieringen av verifieringsbehovet görs på ett fackmässigt sätt av en projektör med tillräcklig kompetens för att säkerställa att det faktiskt är rätt saker som verifieras i nästkommande steg. 

Verifiering av att funktionskraven är uppfyllda

Verifieringen av att funktionskraven är uppfyllda ska utgå från resultatet av identifieringen av verifieringsbehovet. Verifieringen ska genomföras genom ett av följande två tillvägagångssätt:

• absolut analys
• jämförande analys.

Analysmetod för en specifik avvikelse ska väljas med hänsyn till hur komplext objektet och dess brandskydd är och utifrån om den valda utformningens effekt på brandsäkerheten är väl känd. Analysmetoden kan vara till exempel en kvalitativ bedömning, en scenarioanalys eller en kvantitativ riskanalys. Även andra metoder och kombinationer av metoder får användas.

Jämförande analys

En jämförande analys ska verifiera att den funktionsbaserade utformningen av byggnaden innebär en minst lika hög säkerhetsnivå som vid utformning enligt de preciserade kraven. Detta kan till exempel visas genom en jämförelse med en så kallad referensbyggnad, det vill säga en motsvarande, fiktiv byggnad där samtliga preciserade krav är uppfyllda.

Absolut analys

En absolut analys ska visa att den funktionsbaserade utformningen uppfyller givna acceptanskriterier för dimensionerande påfrestningar.

Dimensionerande påfrestningar och acceptanskriterier som bör tillämpas vid absoluta analyser finns beskrivna i SIS/TS 24837:2024. För analyser som inte omfattas av den tekniska specifikationen behöver andra relevanta påfrestningar och acceptanskriterier tas fram. Sådana bör baseras på en vetenskaplig grund.

Kvalitativ bedömning

En kvalitativ bedömning kan baseras på logiska resonemang, statistik, beprövade lösningar, provning, objektsspecifika försök, enklare beräkningar och liknande. Verifiering med utgångspunkt i tidigare erfarenheter bör kontrolleras med hänsyn till att riskerna och förutsättningarna över tid kan ha förändrats.

En jämförande analys genom kvalitativ bedömning kan till exempel innebära att logiska resonemang visar att en utformning innebär minst samma säkerhetsnivå som om de preciserade kraven hade tillämpats.

En absolut analys genom kvalitativ bedömning kan till exempel innebära att logiska resonemang visar att byggnaden genom sin utformning uppfyller ett funktionskrav. Eftersom funktionskraven saknar kvantitativa nivåer innebär det att en sådan analys behöver visa att utformningen med säkerhet uppnår den säkerhetsnivå som eftersträvas i byggreglerna.

Scenarioanalys

En scenarioanalys bör utgå från att byggnadens brandskydd utsätts för ett eller flera scenarier. Val av scenarierna bör utgå från riskidentifieringen med hänsyn till att förutsättningarna och själva påfrestningen i sig kan variera. Erfordrade brandscenarier bör identifieras och motiveras så att de utgör en trolig värsta påfrestning.

Verifiering med scenarioanalys kan baseras på de metoder och de nivåer för godtagbar exponering som anges i SIS/TS 24837:2024.

Verifiering med scenarioanalys bör omfatta en känslighetsanalys för att identifiera variabler som har stor påverkan på säkerhetsnivån. Sådana variabler bör behandlas konservativt. Exempel på variabler som kan ingå i känslighetsanalysen är brandens placering, brandeffekt, flamtemperatur, utrymmande personers gånghastighet och personers fördelning mellan olika utrymningsvägar. De variabler för vilka det ges värden i SIS/TS 24837:2024 behöver normalt inte analyseras med avseende på känsligheten. Resultatet av känslighetsanalysen behöver ingå i bedömningen av om den föreslagna brandskyddslösningen är tillfredsställande.

Scenarioanalys används vanligtvis som analysmetod när verifieringen sker genom absolut analys där analysen för varje givet scenario visar att givna acceptanskriterier inte överskrids.

Scenarioanalys kan också användas som analysmetod vid jämförande analyser. Analysen behöver då visa att utformningen uppnår samma säkerhetsnivå som om de preciserade kraven tillämpats fullt ut. De brandscenarier, påfrestningar och acceptanskriterier som anges i SIS/TS 24837:2024 kan i viss mån vara tillämpliga även vid jämförande analyser.

Kvantitativ riskanalys

En kvantitativ riskanalys innebär att analysen baseras sannolikhetsteoretiska modeller för beräkning av risk. Analysen kombinerar sannolikheten för olika händelser med deras konsekvenser för att ge ett numeriskt mått på riskerna.

Verifiering med kvantitativ riskanalys bör baseras på fördelningar av ingående variabler och bör omfatta en känslighetsanalys för att identifiera de variabler som har stor påverkan på säkerhetsnivån. Sådana variabler bör behandlas konservativt. En osäkerhetsanalys kan komplettera känslighetsanalysen för att särskilt studera sådana variabler. Resultatet av känslighetsanalysen bör ingå i en bedömning för att avgöra om den föreslagna brandskyddslösningen är tillfredsställande.

Exempel på variabler som kan ingå i känslighetsanalysen är brandplaceringar, brandeffekt, tillförlitligheten på tekniska system, personers gånghastighet och utrymmande personers fördelning mellan olika utrymningsvägar.

En jämförande analys som genomförs som en kvantitativ riskanalys kan till exempel omfatta att en utformning visas innebära minst samma säkerhetsnivå som om de preciserade kraven tillämpats utryckt som ett lämpligt riskmått.

En absolut analys som genomförs med kvantitativ riskanalys skulle innebära att en utformning visas uppnå en acceptabel säkerhetsnivå uttryckt som kvantitativa acceptanskriterier. Boverket har dock inte uttalat några sådana acceptanskriterier.

Dokumentation

Om hela eller delar av brandskyddet verifierats genom analytisk dimensionering finns krav på vad som ska framgå av dokumentationen. Krav ställs både på dokumentation av projekteringen samt i dokumentation av den färdiga byggnaden i så kallad brandskyddsdokumentation.

Du kan läsa mer om kraven på dokumentation av projekteringen och om brandskyddsdokumentation på sidan Krav på dokumentation av brandskydd.

Krav på dokumentation av brandskydd

Kontroll

Kraven på kontroll av projekteringen omfattar även projektering med analytisk dimensionering. Du kan läsa mer om kraven på kontroll på sidan Krav på utförande och kontroll.

Krav på utförande och kontroll

Byggnadsklass 0 – verifiering av funktionskraven

Byggnadsklass 0 är byggnader där skyddsbehovet för byggnaden är mycket stort utifrån det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Det handlar om byggnader där konsekvensen av kollaps är mycket stor och som är av sådan komplexitet att utrymningsförloppet för byggnaden som helhet och räddningsinsatsen kan vara förknippade med särskilda svårigheter.

Byggnadsklass 0 och övriga byggnadsklasser beskrivs på sidan om Byggnadsklasser.

Byggnadsklasser

Det finns två anledningar till att mycket höga byggnader och byggnader med flera plan under mark ska hänföras till byggnadsklass 0.

För det första kan det i sådana byggnader föreligga särskilda svårigheter för utrymningsförloppet och räddningsinsatsen samt att den befarade konsekvensen vid brand kan vara mycket stor. Detta kan kräva särskild objektsanpassning av brandskyddet för att säkerställa att funktionskraven uppfylls.

För det andra finns osäkerheter huruvida de preciserade kraven sammantaget innebär en tillräcklig säkerhetsnivå i dessa byggnader. Anledningen till det är att de erfarenhetsbaserade utformningar som de preciserade kraven utvecklats från inte har omfattat mycket höga byggnader eller byggnader med flera plan under mark i någon nämnvärd utsträckning.

Avsikten är inte att säkerhetsnivån ska vara högre i en byggnad i byggnadsklass 0 jämfört med den säkerhetsnivå som är gällande för närmast motsvarande byggnad i annan byggnadsklass. Byggnadens brandskydd behöver dock kompensera för det ökade riskbidrag som exempelvis varje ytterligare våningsplan innebär för en mycket hög byggnad. Det kan även vara nödvändigt att vidta kompenserande åtgärder för att ta höjd för den osäkerhet som det innebär att verifiera att säkerhetsnivån blir tillräcklig.

Eftersom byggreglerna inte innehåller några absoluta riskmått för acceptabel risk för höga byggnader kan det vara svårt att verifiera byggnader i byggnadsklass 0 genom kvantitativ riskanalys mot givna kriterier. Det kan därför vara lämpligare att, utifrån det identifierade verifieringsbehovet, jämföra med säkerhetsnivån som ges av närmast jämförbara byggnad som inte är byggnadsklass 0.

Vid verifiering av funktionskraven i byggnader i byggnadsklass 0 kan brandskyddet inom enskilda verksamheter ofta avgränsas bort i samband med identifieringen av verifieringsbehovet. Det är exempelvis normalt inte nödvändigt att analysera möjligheten till utrymning från ett enskilt hotellrum i ett hotell i en mycket hög byggnad. Däremot kan möjligheten att utrymma byggnaden behöva analyseras för byggnaden som helhet.

Verksamhetsklass 0 – verifiering av funktionskraven

Verksamhetsklass 0 omfattar utrymmen där utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Det är därför rimlig att identifieringen av verifieringsbehovet och verifieringen av funktionskraven har sin utgångpunkt i möjligheterna till utrymning. Ett utrymningsförlopp förenat med stora svårigheter kan dock även innebära särskilda förutsättningar och risker i andra hänseenden, exempelvis för räddningstjänstens insats, vilket också kan behöva beaktas.

Vilka användningar som omfattas av verksamhetsklass 0 och övriga verksamhetsklasser beskrivs på sidan om Verksamhetsklasser.

Verksamhetsklasser

Andra verksamheter eller andra delar av byggnaden än de som omfattas av verksamhetsklass 0 behöver normalt inte inkluderas i identifieringen av verifieringsbehovet eller verifieringen av funktionskraven. Resultatet av den analytisk dimensioneringen kan dock mycket väl innebära att krav ställs på andra verksamheter eller andra delar av byggnaden även utanför just de fysiska utrymmen som hör till verksamhetsklass 0, till exempel avseende bärverk eller utrymningsvägar.

Verifieringen ska genom analytisk dimensionering visa att brandskyddet är utformat på ett sådant sätt att funktionskraven uppfylls i utrymmena. Den analytiska dimensioneringen kan vara en absolut analys eller en jämförande analys. Avsikten är inte att säkerhetsnivån ska vara högre i verksamhetsklass 0 jämfört med andra verksamhetsklasser. Vid en absolut analys kan därför samma kriterier och dimensionerande förutsättningar som i andra verksamhetsklasser användas.

Vid en jämförande analys kan det i vissa fall vara svårt att skapa en referensverksamhet för en verksamhet i verksamhetsklass 0. Ett sådant exempel är fängelser. Det blir då nödvändigt att antingen utforma brandskyddet utifrån en absolut analys eller att ta avstamp i den säkerhetsnivå och det brandskydd som krävs i andra verksamheter med särskilda, försvårande förutsättningar så som verksamhetsklass 4 och verksamhetsklass 5 och överväga om ytterligare åtgärder är nödvändiga.

Även för hälso- och sjukvårdsverksamheter som omfattas av verksamhetsklass 0 kan det ibland vara svårt att hitta en tydlig referensverksamhet i de preciserade kraven eftersom dessa inte omfattar verksamheter där flera enheter är beroende av varandra eller omfattar utrymmen där utrymning inte kan påbörjas direkt vid brand, som i till exempel operationssalar. Även här kan det då vara lämpligare att verifieringen görs genom absolut analys där behovet av brandskyddsåtgärder värderas utifrån de förutsättningar som gäller i de aktuella utrymmena. Aspekter som kan behöva beaktas är behovet av uppställningsplatser för sängar i angränsande brandceller, behovet av utrymningshissar, behovet av oberoende utrymningsvägar från enskilda utrymmen som operationssalar, typ av larmanordningar med mera.

Vad innebär det att räddningstjänstens förmåga inte får tillgodoräknas i en analys?
En funktionsbaserad utformning ska vara verifierad utan att räddningstjänstens förmåga utgör en förutsättning för brandskyddet i större utsträckning än vad som medges i de preciserade kraven.

I de preciserade kraven utgör räddningstjänstens förmåga en förutsättning för brandskyddet enbart då räddningstjänstassisterad utrymning tillämpas. Föreskriften medger därför att räddningstjänstassisterad utrymning kan tillgodoräknas som en del i en funktionsbaserad utformning i den mån det accepteras enligt de preciserade kraven.

Övriga krav kopplat till räddningstjänsten handlar om att skapa förutsättningar för räddningstjänsten att göra en insats eller hantera en brand. Till exempel avser kraven i åttonde kapitlet att byggnaden ska utformas så att det finns förutsättningar för räddningstjänsten att ta sig in i byggnaden, förflytta sig i byggnaden och säkerställa tillgång till brandvatten i byggnaden. På samma sätt avser kraven om skydd mot omfattande brandspridning att skapa förutsättning för räddningstjänsten att hantera en omfattande brand.

Kravet på analytisk dimensionering innebär att det till exempel inte är möjligt att göra avsteg i brandskyddet mot bakgrund av att räddningstjänsten har en kort insatstid för en viss byggnad eller att räddningstjänsten har tillgång till särskild utrustning. Att göra räddningstjänstens förmåga till en förutsättning för brandskyddet i byggnaden gör det svårt eller omöjligt att upprätthålla brandskyddet över tid då räddningstjänstens förmåga kan förändras. Sådana utformningar accepteras därför inte, annat än det som gäller för räddningstjänstassisterad utrymning i de preciserade kraven.

Det är däremot möjligt och i många fall nödvändigt att anpassa brandskyddet för att skapa förutsättningar för räddningstjänsten att göra en insats. Det kan till exempel handla om att förse byggnaden med brandgasventilation som en kompensatorisk åtgärd för att möjliggöra insats i stora utrymmen som en del av en funktionsbaserad utformning. En sådan analys behöver då visa att brandgasventilationen i den specifika byggnaden har en positiv inverkan på räddningstjänstens möjligheter att göra en insats.

Hur omfattande behöver en analys vara?

En analytisk dimensionering kan vara av mycket varierande omfattning och arbetsinsats. Omfattningen är normalt beroende på komplexiteten i den funktionsbaserade utformningen och vilka alternativa lösningar som eftersträvas. När avvikelserna från de preciserade kraven är små, marginalerna stora eller en viss utformning är vedertagen kan det vara tillräckligt att en analytisk dimensionering består av kortfattade, logiska resonemang medan det för mer omfattande avvikelser kan krävas exempelvis omfattande scenarioanalyser och avancerade beräkningar.

Behöver man alltid ”lägga till” något för att kompensera för en avvikelse från ett preciserat krav?

En funktionsbaserad utformning behöver inte nödvändigtvis innebära att en avvikelse från ett preciserat krav behöver kompenseras genom ett förstärkt brandskydd på ett eller flera områden, det vill säga ett så kallat tekniskt byte.

Det kan vara så att enskilda fall innebär särskilda omständigheter och förutsättningar. Det skulle kunna motivera att en funktionsbaserad utformning uppfyller funktionskravet, trots att utformningen avviker från ett eller flera preciserade krav. Till exempel har vissa preciserade krav utvecklats med antagandet att en byggnad är utformad på ett visst sätt till exempel. Det kan göra att ett preciserat krav oavsiktligt träffar fel när en byggnad inte är utformad på det förutsatta sättet.

Kan analytisk dimensionering tillämpas för byte av byggnadsklass eller verksamhetsklass?

Innebörden av de byggnadsklasser och verksamhetsklasser som används i reglerna om brandskydd framgår av andra kapitlet. Syftet med klassindelningen är att förenkla framställningen av reglerna i övriga kapitel.

Det är fullt möjligt att utforma en byggnad på andra sätt än vad som följer av ett preciserat krav för en byggnadsklass eller verksamhetsklass i en viss situation. Analytisk dimensionering kan dock inte göras direkt mot själva klassindelningen i andra kapitlet. Det är alltså inte möjligt att genom analytisk dimensionering hävda att en viss byggnad eller verksamhet tillhör en annan byggnadsklass eller verksamhetsklass.

Till exempel är det inte möjligt att genom analytisk dimensionering hävda att en byggnad som uppfyller kriterierna för byggnadsklass 1 ska tillhöra byggnadsklass 2 utifrån att särskilda förhållanden råder i det enskilda fallet.

I stället kräver en sådan utformning analytisk dimensionering där verifieringen sker mot funktionskraven. Det kan alltså vara möjligt att genom analytisk dimensionering för respektive preciserat krav där byggnadsklassen eller verksamhetsklassen styr kravet verifiera att nivån för en annan byggnadsklass eller verksamhetsklass kan tillämpas för just det kravet. Det kan innebära att det för vissa preciserade krav är möjligt att tillämpa det krav som gäller för en annan byggnadsklass eller verksamhetsklass, medan det för andra preciserade krav kanske inte är möjligt.

Exempel på byggnader där byggnadsklassen kan träffa fel kan vara byggnader i industrier som har fler än tre plan men där alla krav som följer av byggnadsklass 1 inte är relevanta utifrån skyddsbehovet. En sådan byggnad tillhör ändå byggnadsklass 1 och analytisk dimensionering krävs för att verifiera i vilken utsträckning det går att avvika från respektive preciserat krav som är relevant för byggnadsklass 1.

Kan analytisk dimensionering tillämpas för tekniska system och övriga anordningar?
Det är fullt möjligt att utforma tekniska system och övriga anordningar på annat sätt än vad som följer av kraven i andra kapitlet. Om andra utformningar eftersträvas är det funktionskraven i det kapitel där kravet ställs på ett visst tekniskt system eller övrig anordning som ska verifieras genom analytisk dimensionering.

Ett exempel är om en alternativ utformning eftersträvas som innebär att kraven på utformning av trapphus Tr2 inte följs i något avseende. Det innebär i praktiken avsteg från preciserade krav i både femte kapitlet och sjunde kapitlet. Detta eftersom kravställningen i de preciserade kraven i de kapitlen förutsätter att trapphuset utformas så som beskrivs i andra kapitlet. En analytisk dimensionering ska då verifiera att funktionskraven i både femte och sjunde kapitlet uppfylls för den funktionsbaserade utformningen av trapphuset.

Kan andra standarder och regelverk användas än de som hänvisas till i allmänna råd?

I allmänna råd till flera av föreskrifterna i andra kapitlet finns hänvisningar till standarder eller andra regelverk. Hänvisningarna finns för att vara nivåsättande och beskriva den tillförlitlighet och förmåga som avses i föreskrifterna när det gäller vissa tekniska system. Till exempel finns sådana hänvisningar för sprinkler och brandlarm.

Om den standard eller det regelverk som ett allmänt råd hänvisar till tillämpas kan den överordnade föreskriften anses vara uppfylld. Hänvisningarna utesluter dock inte att system utformade på andra sätt också kan uppfylla föreskrifterna.

Att utforma ett tekniskt system med hjälp av en annan standard eller ett annat regelverk innebär inte att analytisk dimensionering måste tillämpas enligt de principer som gäller för analytisk dimensionering. 

Den säkerhetsnivå som följer av standarden eller regelverket är fortfarande nivåsättande för den säkerhetsnivå som ska uppnås i föreskriften. Det är därför nödvändigt att utreda och bedöma om en annan standard eller motsvarande ger motsvarande säkerhetsnivå som om det allmänna rådet hade tillämpats.