Verksamhetsklasser

I byggreglerna om brandskydd används verksamhetsklasser som en styrande parameter för vilka krav som ska ställs på delar av en byggnad, till exempel om det krävs ett automatiskt brandlarm. Verksamhetsklasserna grupperar olika användningar av en byggnad med likartade skyddsbehov. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kraven på säkerhet i händelse av brand preciseras i byggreglerna

Det grundläggande kravet på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på säkerhet i händelse av brand utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordningen, PBF. I byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

I andra kapitlet i byggreglerna om brandskydd finns regler om dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar. Reglerna syftar till att förenkla och underlätta läsbarheten av reglerna i övriga kapitel genom att gruppera och samla regler för dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar.

Reglerna i andra kapitlet är ett komplement till reglerna i övriga kapitel i byggreglerna om brandskydd. De ska därför bara tillämpas tillsammans med regler från övriga kapitel. Reglerna i andra kapitlet kan därmed sägas vara en förlängning av de preciserade kraven i tredje till åttonde kapitlet.

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Verksamhetsklasser

I byggreglerna om brandskydd används verksamhetsklasser i syfte att gruppera och förenkla de preciserade kraven. Verksamhetsklasserna grupperar olika användningar av byggnadens utrymmen som innebär likartade skyddsbehov. Dessa anges som verksamhetklass 0 till 5 med tillhörande underklasser. Totalt finns tolv olika verksamhetsklasser. 

Det är ett utrymme i en byggnad som har en verksamhetsklass. En verksamhet kan inte ha en verksamhetsklass, men en verksamhet kan bestå av ett eller flera utrymmen som hänförs till en respektive flera verksamhetsklasser.

Verksamhetsklasser används i de preciserade kraven för att avgöra vilka krav som gäller, främst avseende möjlighet till utrymning vid brand, men de påverkar även andra krav som ytskikt i vissa lokaler. Närmare beskrivning av de preciserade kraven och relationen till funktionskraven finns på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Faktorer som är avgörande för valet av verksamhetsklass

Den avsedda användningen av ett utrymme och de förutsättningar som de personer som kommer vistas där kan förväntas ha är avgörande för valet av verksamhetsklass. I huvudsak är följande faktorer av betydelse vid valet av verksamhetsklass:

• om personer kan förväntas ha kännedom om byggnaden
• om personer kan förväntas vara vakna
• om personer kan förväntas utrymma på egen hand eller kan ha begränsade möjligheter att sätta sig själva i säkerhet.

För att personerna ska kunna anses ha god kännedom om byggnaden ska det vara utrymmen där personerna normalt vistas till vardags och i viss mån har möjlighet att påverka sin utrymningssituation. God lokalkännedom handlar inte om huruvida byggnaden är så pass enkel att en person snabbt lär sig hitta i byggnaden. Denna faktor påverkar bland annat på vilket sätt utrymningsvägar kan utformas, till exempel accepteras utrymning genom fönster i viss utsträckning.

Att personer inte kan förväntas vara vakna innebär att personer inte snabbt kan förväntas upptäcka en brand. Denna faktor påverkar främst behovet av system för detektion och varning i händelse av brand.

Att personer kan förväntas ha begränsade möjligheter att utrymma på egen hand innebär att personer av olika anledningar har svårigheter att initiera utrymningen eller att sätta sig i tillräcklig säkerhet på egen hand. Denna faktor påverkar främst behovet av att skapa förutsättningar för andra personer, till exempel personal, att assistera vid utrymningen.

Utöver dessa grundläggande förutsättningar påverkar även andra faktorer verksamhetsklassen. Till exempel antalet personer i en verksamhet och om alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. Vilken verksamhetsklass ett visst utrymme ska hänföras till beskrivs längre ner på denna sida.

En verksamhetsklass per utrymme

Byggreglerna om brandskydd är utformade utifrån att varje utrymme har en verksamhetsklass. Eftersom personer i olika utrymmen i byggnaden kan ha olika förutsättningar kan det många gånger finns flera verksamhetsklasser i en byggnad. Till exempel tillhör inte en hotellbyggnad i sin helhet verksamhetsklass 4, utan byggnaden består normalt av flera utrymmen med verksamhetsklasserna 1, 2 och 4. Vilken verksamhetsklass ett visst utrymme ska hänföras till styrs av förutsättningarna för de personer som förväntas vistas i utrymmet. En reception och frukostmatsal ska normalt hänföras till verksamhetsklass 2 och hotellrummen till verksamhetsklass 4. Personalutrymmen kan hänföras till verksamhetsklass 1.

Det kan också finnas utrymmen utan verksamhetsklass i en byggnad. Det är främst utrymmen som inte är avsedda för personer att uppehålla sig i och som till exempel behövs för byggnadens drift eller för passage in och ut. Exempel på sådana utrymmen är utrymningspassager, hisschakt och undertaksutrymmen. Till exempel har normalt ett trapphus inte någon verksamhetsklass. Olika krav kan däremot ställas på trapphuset utifrån att det betjänar utrymmen med olika verksamhetsklasser.

Ingen av verksamhetsklasserna passar riktigt in

Det kan finnas användningar av en byggnad med förutsättningar som gör att de angivna verksamhetsklasserna inte helt och hållet passar. I de fallen behöver en bedömning göras i det enskilda fallet huruvida ett utrymme tillhör den ena eller andra verksamhetsklassen med utgångspunkt i förutsättningarna för de personer som förväntas vistas i utrymmet. Avsikten är inte att man ska utgå ifrån vilket brandskydd som man anser är rimligt för en viss verksamhet och utifrån det välja en lämplig verksamhetsklass. Utgångspunkten ska alltid vara förutsättningarna för personerna som den tänkta användningen innebär.   

Det finns sedan möjlighet att tillämpa analytisk dimensionering för att verifiera utformningar som avviker från de preciserade kraven. Mer information om analytisk dimensionering finns på sidan om analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Krav på indelning i verksamhetsklass

För att kunna tillämpa de preciserade kraven i byggreglerna om brandskydd är det nödvändigt att dela in utrymmen i en eller flera verksamhetsklasser. För utrymmen i verksamhetsklass 0 kan däremot de preciserade kraven inte tillämpas rakt av. Du kan läsa mer om verifiering av funktionskraven i verksamhetsklass 0 på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Vad är skillnaden mellan verksamhet och verksamhetsklass?

I reglerna används både begreppen verksamhet och verksamhetsklass vilka inte är liktydiga med varandra.

Verksamhetsklasserna är ett klassificeringssystem som utifrån personers förutsättningar styr vilka preciserade krav som ska gälla för ett visst utrymme.

Begreppet verksamhet används när ett utrymme eller en grupp av utrymmen med någon form av samhörighet avses. Exempel på utrymmen eller grupper av utrymmen som vanligen ska betraktas som en och samma verksamhet är:

• enskild butik, restaurang eller liknande avskild verksamhet
• varje bostadslägenhet i ett flerbostadshus
• varje gästrum, sovsal eller motsvarande i hotell eller liknande
• en grupp av gemensamma källarutrymmen i flerbostadshus, exempelvis förrådsutrymmen och tvättstuga.

I en verksamhet har utrymmena samhörighet med varandra. Vid bedömningen av vilka utrymmen som hör till samma verksamhet behöver hänsyn tas till om samband finns mellan olika utrymmen så att personer som vistas där har möjlighet att röra sig mellan utrymmena och i någon mån kan överblicka förhållandena och påverka sin utrymningssituation. Om till exempel olika utrymmen har olika nyttjanderättshavare, olika verksamhetsutövare eller eget skalskydd talar detta starkt för att det är fråga om olika verksamheter. Samma verksamhet kan omfatta delar av en byggnad, en hel byggnad eller flera byggnader.

Samma verksamhet kan omfatta flera olika typer av utrymmen och kan därmed innehålla en eller flera olika verksamhetsklasser. Till exempel kan en restaurangverksamhet bestå av en del med serveringsutrymmen i verksamhetsklass 2A och en del med köks- och personalutrymmen i verksamhetsklass 1.

Verksamhetsklass 0 – utrymmen med svårigheter att utrymma

Verksamhetsklass 0 handlar om vilka förutsättningar det finns för personer att utrymma eller räddas på annat sätt och avser utrymmen där utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter.

Det finns i huvudsak två olika anledningar till att vissa utrymmen behöver hänföras till verksamhetsklass 0.

Den första anledningen är att det för vissa verksamheter föreligger särskilda, försvårande förutsättningar huvudsakligen kopplade till utrymning som innebär att det byggnadstekniska brandskyddet behöver anpassas och skapa förutsättningar för verksamhetens organisation att agera vid brand. Av denna anledning är det inte möjligt att på ett ändamålsenligt sätt ange preciserade krav i byggreglerna om brandskydd. Exempel på sådana verksamheter är sjukhus och fängelser. Vid projektering av brandskydd i den typen av verksamheter är det därför viktigt att byggherren utformar sin organisation med kompetens som känner till de särskilda förutsättningar som råder.

Den andra anledningen är att det för vissa utrymmen finns osäkerheter huruvida de preciserade kraven ger en tillräcklig säkerhetsnivå och därmed medför att funktionskraven uppfylls. Anledningen till det är att de erfarenhetsbaserade utformningar som de preciserade kraven utvecklats från inte har omfattat sådana verksamheter i någon nämnvärd utsträckning. Exempel på sådana verksamheter är samlingslokaler för mycket stora personantal.

Verksamhetsklass 0 avser utrymmen i följande verksamheter:

• utrymmen i verksamheter med fler än 1 200 personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom
• utrymmen i verksamheter med fler än 600 personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning
• utrymmen där personer hålls inlåsta
• utrymmen i verksamheter med fler än 150 personer som kan förväntas ha begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet
• utrymmen inom hälso- och sjukvård för personer som kan förväntas ha begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och verksamheten utgörs av mer än en funktionell enhet eller där utrymning inte kan påbörjas utan fördröjning oavsett antalet funktionella enheter.

Verksamhetsklass 0 omfattar utrymmen där personer inte kan förväntas ha god lokalkännedom i verksamheter med fler än fler än 1 200 personer. I verksamheter där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning är gränsen i stället 600 personer. Det är antalet personer i hela verksamheten som avses, och inte inom varje enskild brandcell, eftersom det är detta antal personer som kan förväntas vara av betydelse vid en utrymningssituation.

Verksamheter där alkohol kan förväntas serveras i mer än begränsad omfattning är till exempel diskotek, större pubar och nattklubbar. Restauranger för sittande där alkohol serveras till måltid, pausservering i foajé till teater, konsertlokal eller biograf är normalt inte att betrakta som alkoholservering i mer än begränsad omfattning.

Verksamhetsklass 0 omfattar även utrymmen där personer hålls inlåsta, till exempel häkten, anstalter och arrestlokaler, men även vissa slutna verksamheter med behovsprövning enligt till exempel lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, lagen (1990:52) om vård av unga, LVU, eller lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU.

Verksamhetsklass 0 omfattar även utrymmen där personer har begränsade eller inga förutsättningar att sätta sig i säkerhet i verksamheter för fler än 150 personer. Det kan förekomma verksamheter med stora personantal och där personerna till viss del har svårigheter att utrymma själva, till exempel så kallade lekland för barn, men även stora förskolor. För dessa verksamheter är det inte möjligt att direkt tillämpa de preciserade kraven rakt av.

Verksamhetsklass 0 omfattar även utrymmen i verksamheter för hälso- och sjukvård som omfattar mer än en funktionell enhet samt andra utrymmen inom hälso och sjukvård där utrymning kan påbörjas först efter viss fördröjning. Med funktionell enhet avses till exempel en vårdavdelning eller en mottagning. Med verksamhet där förflyttning kan påbörjas utan fördröjning avses sådan vård som innebär att personer, även om de är sängliggande, kan förflyttas till relativt säkra platser utan omfattande förberedande åtgärder. Utrymning kan normalt inte anses påbörjas utan fördröjning om tiden det tar för att stabilisera patienterna överstiger omkring två minuter.

De krav som följer av verksamhetsklass 5C hanterar inte alla aspekter på brandskyddet som är väsentliga i större verksamheter för hälso- och sjukvård, vilket medför att analytisk dimensionering behöver tillämpas för att verifiera brandskyddet. I verksamheter med fördröjd utrymning kan det finnas behov av två oberoende utrymningsvägar från det enskilda vårdutrymmet, till exempel en operationssal eller rum för intensivvård, för att säkerställa att dessa kan utrymmas även om utanförliggande korridor eller liknande är rökfylld. Utrymningspassager och dörrar kan också behöva utformas för att medge framkomlighet för sängar och för verksamheter som omfattar fler än en funktionell enhet kan det finnas behov av utrymme för uppställningsplatser för sängar i angränsande brandceller.

Närmare beskrivning om verifieringen av funktionskraven i verksamhetsklass 0 finns på sidan Analytisk dimensionering:

Analytisk dimensionering

Verksamhetsklass 1 – arbetsplatser med mera

Verksamhetsklass 1 omfattar utrymmen där personer kan förväntas ha god lokalkännedom, där man själv kan sätta sig i säkerhet i stor utsträckning och man är vaken.

Verksamhetsklass 1 kan exempelvis omfatta följande utrymmen:

• arbetsplatser som kontor, industrier och lager
• sekundärutrymmen i bostäder som till exempel lägenhetsförråd och gemensamma garage
• teknikutrymmen och liknande utrymmen där ett fåtal personer endast vistas tillfälligt.

Verksamhetsklassen kan även tillämpas för vilrum som inte är avsedda för sömn i kontor och liknande.

Även om besökare tas emot på arbetsplatser kan utrymmena normalt hänföras till verksamhetsklass 1. Receptioner och liknande utrymmen kan dock behöva hänföras till verksamhetsklass 2.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer är välbekanta med lokalerna och att de har förutsättningar att utrymma på egen hand, till exempel genom fönster. Personer förväntas även vara vakna och kunna bli varse en brand i ett tidigt skede.

Verksamhetsklass 2A – publika utrymmen

Verksamhetsklass 2A omfattar utrymmen där personantalet i verksamheten är högst 150 personer och om personerna som vistas där inte har god lokalkännedom.

Verksamhetsklass 2A kan exempelvis omfatta följande utrymmen om verksamheten som helhet är avsedd för högst 150 personer:

• elevutrymmen i skolor
• publika delar av butiker inklusive garage
• mottagningar på vårdcentraler
• mindre samlingslokaler
• serveringsutrymmen i restauranger
• publika delar av reseterminaler
• sporthallar.

Verksamhetsklassen omfattar elevutrymmen i skolor. Skolformer som avses framgår av skollagen (2010:800). Förskolor omfattas inte av verksamhetsklass 2A eftersom det inte finns några elevutrymmen där och barnen inte kan förväntas utrymma på egen hand. Förskolor hör i stället till verksamhetsklass 5A.

Skollag (2010:800) (på Sveriges riksdags webbplats)

Verksamhetsklassen omfattar även vårdcentraler, även om det i sådana kan vistas enstaka personer som har begränsade eller inga möjligheter att utrymma själva, exempelvis i samband med vissa ingrepp, undersökningar eller behandlingar. Vårdcentraler där det bedrivs sådan vård som uppfyller kriterierna för verksamhetsklass 5C ska dock hänföras till den verksamhetsklassen.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer är vakna och kan utrymma på egen hand, men inte har lokalkännedom eller är bekanta med hur utrymning från lokalerna ska genomföras.

Beskrivning av hur personantal kan bedömas finns på sidan om personantal.

Personantal

Verksamhetsklass 2B – större publika utrymmen

Verksamhetsklass 2B omfattar utrymmen där personantalet i verksamheten överstiger 150 personer och om personerna som vistas där inte har god lokalkännedom.

Verksamhetsklass 2B kan exempelvis omfatta följande utrymmen om verksamheten som helhet är avsedd fler än 150 personer:

• elevutrymmen i skolor
• publika delar av butiker inklusive garage
• mottagningar på vårdcentraler
• samlingslokaler
• serveringsutrymmen i restauranger
• publika delar av reseterminaler
• sporthallar.

Verksamhetsklassen omfattar elevutrymmen i skolor. Skolformer som avses framgår av skollagen (2010:800). Förskolor omfattas inte av verksamhetsklass 2A eftersom det inte finns några elevutrymmen där och barnen inte kan förväntas utrymma på egen hand. Förskolor hör i stället till verksamhetsklass 5A eller verksamhetsklass 0 i de fall verksamheten omfattar fler än 150 personer.

Skollag (2010:800) (på Sveriges riksdags webbplats)

Verksamhetsklassen omfattar även vårdcentraler, även om det i sådana kan vistas enstaka personer som har begränsade eller inga möjligheter att utrymma själva, exempelvis i samband med vissa ingrepp, undersökningar eller behandlingar. Vårdcentraler där det bedrivs sådan vård som uppfyller kriterierna för verksamhetsklass 5C ska dock hänföras till den verksamhetsklassen.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer är vakna och kan utrymma på egen hand, men inte har lokalkännedom eller är bekanta med hur utrymning från lokalerna ska genomföras. Samtidigt är kraven anpassade utifrån de risker och särskilda behov som uppstår då stora personantal utrymmer samtidigt.

Beskrivning av hur personantal kan bedömas finns på sidan om personantal.

Personantal

Publika garage

Det kan vara svårt att bedöma hur många personer som samtidigt kan förväntas vistas i ett publikt garage vilket påverkar om utrymmet ska dimensioneras för verksamhetsklass 2A eller 2B. Det finns flera aspekter som påverkar, framför allt antalet parkeringsplatser men också vilka typer av verksamheter som garaget är tänkt att betjäna.

Ett garage som är avsett för olika typer av evenemang där många personer förväntas parkera eller hämta sina bilar samtidigt behöver dimensioneras för fler personer än ett publikt garage som är avsett för arbetsplatser med varierande arbetstider eller butiker. För evenemangsparkeringar kan det därför vara nödvändigt att dimensionera för att nästan samtliga personer som har sin bil parkerad befinner sig i garaget samtidigt. Om då fler än 150 personer förväntas befinna sig i garaget samtidigt är verksamhetsklass 2B lämplig. Annars kan verksamhetsklass 2A tillämpas.

För ett garage i anslutning till ett kontor eller bostäder kan det vara rimligt att anta att alla inte hämtar eller lämnar sina bilar samtidigt. Beroende på garagets storlek kan därför verksamhetsklass 2A eller 2B tillämpas utifrån en bedömning för varje enskilt fall.

Garage som tillhör enskilda kontor eller bostadshus och inte är avsedda för allmänheten kan även vara möjliga att projektera enligt verksamhetsklass 1.

Verksamhetsklass 2C – större pubar och nattklubbar

Verksamhetsklass 2C omfattar utrymmen där personantalet i verksamheten överstiger 150 personer, om personerna som vistas där inte har god lokalkännedom och om alkohol kan förväntas serveras i mer än begränsad omfattning.

Verksamhetsklass 2C kan exempelvis omfattaföljande utrymmen om verksamheten som helhet är avsedd fler än 150 personer:

• större pubar
• nattklubbar.

Det är rimligt att anta att alkohol serveras i mer än begränsad omfattning om verksamhetens huvudsakliga försäljning utgörs av alkoholservering. Att alkohol serveras i mer än begränsad omfattning kan förväntas på till exempel större pubar och nattklubbar. Restauranger för sittande där alkohol serveras till måltid, pausservering i foajé till teater, konsertlokal eller biograf är normalt inte att betrakta som alkoholservering i mer än begränsad omfattning och kan därför hänföras till verksamhetsklass 2A eller 2B beroende på personantal.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer är vakna och kan utrymma på egen hand, men inte har lokalkännedom eller är bekanta med hur utrymning från lokalerna ska genomföras. Samtidigt är kraven anpassade utifrån de risker och särskilda behov som uppstår då stora personantal utrymmer samtidigt och utifrån att beslutsfattandet kan vara påverkat på grund av att personerna är påverkade av alkohol.

Beskrivning av hur personantal kan bedömas finns på sidan om personantal.

Personantal

Verksamhetsklass 3A – bostäder

Verksamhetsklass 3A omfattar bostäder där personer kan förväntas ha god lokalkännedom och i stor utsträckning kan förväntas att själva sätta sig i säkerhet men inte förväntas vara vakna.

Verksamhetsklass 3A kan exempelvis omfatta följande utrymmen:

• bostäder i flerbostadshus
• bostäder i en- och tvåbostadshus
• familjedaghem
• fritidsbostäder.

Seniorboenden, 55+ boenden och liknande boenden kan hänföras till verksamhetsklass 3A om de inte omfattas av verksamhetsklass 3C.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personerna som vistas där kan vara sovande, men är bekanta med hur utrymning ska genomföras och har möjlighet att själva sätta sig i säkerhet alternativt stanna kvar i sin bostad för att bli assisterade av räddningstjänsten. Brandskyddet är också i stor utsträckning utformat utifrån att de boende inte kan påverka valet av grannar vilket till exempel gör att det ska finnas ett grundläggande skydd mot brandspridning mellan bostäder.

Kännetecknande för bostäder i verksamhetsklass 3A är att det är en ur upplåtelsehänseende självständig enhet.

Uthyrning av bostad

Det är möjligt att ha inneboende i en bostadslägenhet utan att det för den skull ställs krav på brandavskiljning mellan inneboende och hyresvärd eftersom man då gemensamt har valt att bo inom samma bostad. Om samtliga rum i en bostad hyrs ut till olika hyresgäster, utan att hyresvärden själv bor i bostaden, är det däremot snarare att betrakta som enskilda bostäder som var för sig ska utformas enligt verksamhetsklass 3A eller 3B. Är sådan uthyrning att betrakta som tillfällig är verksamhetsklass 4 lämplig.

Uthyrning av fritidshus

Ett fristående fritidshus tillhör normalt verksamhetsklass 3A eftersom ett fritidsboende inte skiljer sig nämnvärt från ett småhus. Även om fritidshuset ibland hyrs ut är det att betrakta som verksamhetsklass 3A eftersom byggnaden primärt är avsedd att användas som fritidshus av ett hushåll.

Om ett fritidshus däremot ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla en möblerad bostad tillfälligt bör byggnaden i stället tillhöra verksamhetsklass 4, hotell med mera. Stugor i en stugby som hyrs ut stora delar av året är andra exempel på byggnader som normalt tillhör verksamhetsklass 4.

Verksamhetsklass 3B – gemensamhetsbostäder med mera

Verksamhetsklass 3B omfattar olika typer av gemensamhetsbostäder där personer kan förväntas ha god lokalkännedom och i stor utsträckning kan förväntas att själva sätta sig i säkerhet men inte förväntas vara vakna.

Verksamhetsklass 3B kan exempelvis omfatta följande typer av gemensamhetsboenden:

• HVB-hem
• hem för ensamkommande flyktingbarn
• bostäder på internat
• studentboenden med gemensamma utrymmen
• kollektivboenden med gemensamma utrymmen.

Kraven som följer av verksamhetsklass 3B utgör en anpassning av kraven av mer traditionella flerbostadshus för att bland annat kunna tillåta att boendeenheter ansluter till gemensamma utrymmen i stället för direkt till en utrymningsväg. Ett gemensamhetsboende, exempelvis en studentkorridor, kan även hänföras till utrymmen i verksamhetsklass 3A om det uppfyller kraven som ställs för denna verksamhetsklass.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personerna som vistas där är bekanta med hur utrymning ska genomföras och har möjlighet att själva sätta sig i säkerhet alternativt stanna kvar i sin bostad för att bli assisterade av räddningstjänsten. Eftersom utrymning tillåts ske över ett gemensamhetsutrymme ställs särskilda krav på utformningen av detta samt på tidig detektion och varning vid brand.

Verksamhetsklass 3C – trygghetsboenden

Verksamhetsklass 3C omfattar behovsprövade trygghetsboenden eller liknande boenden avsedda för personer som kan ha svårigheter att sätta sig själv i säkerhet och kan ha behov av vård eller stöd delar av dygnet.

Med behovsprövade trygghetsboenden avses normalt det som i 5 kap. 5 § Socialtjänstlagen benämns ”särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering”. Behovsprövade boenden för personer som inte har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet ska utformas i verksamhetsklass 5B. Vanligt boende i form av 55+ bostäder eller liknande som inte är särskilt avsett för personer med särskilda behov kan utformas i verksamhetsklass 3A.

Socialtjänstlag (2001:453) (på Sveriges riksdags webbplats)

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer kan ha svårigheter att utrymma vid brand och därför kan kräva ett utökat skydd inne i bostaden i form av boendesprinklersystem. Brandskyddet är också utformat utifrån att den primära utrymningsvägen, till exempel ett trapphus, sannolikt inte blockeras på grund av brand genom att anslutande utrymmen förses med sprinkler. Detta minskar sannolikheten för att utrymning ska behöva ske med hjälp av räddningstjänsten, vilket är förenat med stora svårigheter för de personer som förväntas förekomma i denna verksamhetsklass.

Verksamhetsklass 4 – hotell med mera

Verksamhetsklass 4 omfattar utrymmen där personer inte kan förväntas ha god lokalkännedom, där personer själv kan sätta sig i säkerhet i stor utsträckning och personer inte kan förväntas vara vakna.

Verksamhetsklass 4 kan exempelvis omfatta följande utrymmen:

• hotellrum
• sovsalar på vandrarhem
• gästrum i bed and breakfast
• lägenheter avsedda för uthyrning
• logement
• kursgårdar
• elevhem.

Även enskilda byggnader eller grupper av byggnader som ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfälligt möblerad bostad enligt lag (1966:742) om hotell och pensionatrörelse tillhör verksamhetsklass 4, till exempel stugor i en stugby. Även om verksamheten är så pass liten att tillstånd inte krävs, det vill säga färre än fem rum och nio gäster, så kan den tillhöra verksamhetsklass 4.

I vissa fall, som för asylboenden eller kursverksamhet med internat, kan personer bo under längre perioder och därmed efterhand få en god lokalkännedom. Det innebär i sig inte att brandskyddet alltid kan projekteras utifrån verksamhetsklass 3A eller 3B. Brandskyddets utformning behöver utgå ifrån förutsättningen att det kan vara en stor omsättning av personer och att det kan komma nya personer som stannar kortare perioder och har sämre lokalkännedom. För boenden med internat kan däremot verksamhetsklass 3B tillämpas, till exempel bostäder i folkhögskolor.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att personer är sovande samtidigt som personerna inte kan förväntas ha god lokalkännedom. Personer behöver därför kunna varnas i händelse av brand och ges förutsättningar för att kunna orientera sig i byggnaden och använda utrymningsvägar. Personer har också begränsad möjlighet att råda över brandskyddet och påverka sin situation, vilket man har på ett annat sätt i sin bostad. Det motiverar också att det är rimligt att vissa högre krav ställs i till exempel en fjällstuga som hyrs under en kort tid jämfört med i ett småhus.

Tillhör jourrum verksamhetsklass 4?

När det gäller arbetsplatser där arbetstagarna övernattar, till exempel jourrum och brandstationer, kan de vara svårt att entydigt placera in dem i en verksamhetsklass. Även om personerna som övernattar kan förväntas ha god lokalkännedom, har de inte möjlighet att påverka sin säkerhet och råda över sin situation på samma sätt som i en vanlig bostad.

Olika personer kan även placeras i olika rum vid olika arbetspass och tillfällig personal kan också förväntas övernatta. Verksamhetsklass 4 kan därför ofta vara den verksamhetsklass som bäst motsvarar situationen på en arbetsplats som är avsedd för övernattning, särskilt om samtliga arbetstagare sover samtidigt. Utifrån byggnadens och verksamhetens förutsättningar kan dock analytisk dimensionering tillämpas för att anpassa utformningen av brandskyddet till vad som är lämplig i det enskilda fallet.

Verksamhetsklass 5A – förskolor med mera

Verksamhetsklass 5A omfattar utrymmen där personer kan förväntas ha begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och därför är beroende av assistans med utrymningen.

Verksamhetsklass 5A kan exempelvis omfatta följande utrymmen:

• förskolor
• dagverksamhet.

Verksamhetsklassen omfattar alla förskolor, både de som bedrivs enbart dagtid och de som bedrivs nattetid, så kallade nattis.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är till stor del utformat utifrån att möjligheten att utrymma på egen hand är begränsad för flertalet personer som vistas där. Brandskyddet utformas därför på sådant sätt att det skapas förutsättningar för personal att assistera vid utrymning, till exempel genom tidig detektion och varning av brand, men även genom krav på att kunna återvända in i lokalerna under utrymning.

Verksamhetsklass 5B – behovsprövade särskilda boenden

Verksamhetsklass 5B omfattar bostäder och gemensamhetsutrymmen i behovsprövade särskilda boenden för personer som kan förväntas ha begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet utan personer är beroende av assistans med utrymningen.

Att personerna inte kan förväntas utrymma själva kan vara en följd av exempelvis fysisk eller psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller demens. För att verksamhetsklassen ska komma i fråga ska både kriteriet om att det är ett behovsprövat boende och att personerna som vistas där inte kan utrymma själva uppfyllas. Andra bostäder utformade för personer som kan ha vissa svårigheter att utrymma själva, men som inte nödvändigtvis är behovsprövade boenden, kan i stället hänföras till verksamhetsklass 3C.

Verksamhetsklass 5B omfattar till exempel boenden som är behovsprövade enligt följande lagstiftningar:

• socialtjänstlagen (2001:453)
• lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Verksamhetsklassen omfattar även av öppna avdelningar med behovsprövning enligt till exempel

• lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
• lagen (1990:52) om vård av unga
• lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är utformat utifrån att det ska finnas möjligheter att utrymma men i det fall utrymning inte är möjlig begränsas branden av ett automatiskt släcksystem.

Verksamhetsklass 5C – hälso- och sjukvård

Verksamhetsklass 5C omfattar utrymmen i mindre verksamheter med hälso- och sjukvård där det vistas personer som kan förväntas ha begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätt sig i säkerhet. Verksamhetsklassen förutsätter att hela verksamheten utgörs av endast en funktionell enhet och att förflyttning av patienter kan påbörjas utan fördröjning.

En funktionell enhet kan till exempel vara en vårdavdelning eller en mottagning som fungerar som en fristående enhet. Att förflyttning kan påbörjas utan fördröjning innebär sådan vård som innebär att personer, även om de är sängliggande, kan förflyttas till relativt säkra platser utan omfattande förberedande åtgärder. Utrymning anses normalt inte kunna påbörjas utan fördröjning om tiden det tar för att stabilisera patienterna överstiger omkring två minuter.

Brandskyddet som följer av denna verksamhetsklass är utformat utifrån att personer har svårigheter att utrymma själva och har därför behov av att skyddas av ett automatiskt släcksystem.

Verksamhetsklass 5C omfattar inte sjukhus och liknande verksamheter som består av flera enheter, eller där utrymningen inte kan påbörjas relativt omgående. Utrymmen för sådana verksamheter omfattas i stället av verksamhetsklass 0.