Krav på ytskikts egenskaper vid brand

Egenskaperna hos ytskikten i ett utrymme påverkar hur snabbt övertändning sker i ett rum och hur snabbt det bildas stora mängder farliga brandgaser. Detta är väsentligt för bland annat möjligheten att utrymma. Särskilda krav ställs därför på byggprodukter som används som invändiga ytskikt på väggar, tak och golv i byggnader. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnad

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i PBF om skydd mot utveckling och spridning av brand och rök inom byggnaden. Funktionskraven beskrivs på sidan Skydd mot brandspridning inom byggnad.

Skydd mot brandspridning inom byggnad

Kraven på ytskiktens egenskaper vid brand utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i femte kapitlet Skydd mot spridning av brand och brandgaser inom byggnad. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Grundläggande krav på material

De grundläggande kraven på material i byggnader beskrivs på sidan Allmänna krav på byggnadsdelars egenskaper vid brand. Dessa krav är utgångspunkten och gäller om inte några högre krav på ytskikt ställs utifrån kraven som beskrivs på denna sida.

Byggnadsdelars egenskaperr vid brand

Utöver de grundläggande kraven ställs krav utifrån byggnadsklassen men i flera fall även utifrån verksamhetsklassen och för särskilda utrymmen så som utrymningspassager. Både kraven utifrån byggnadsklass och verksamhetsklass behöver uppfyllas. För utrymmen med särskilda krav behöver även dessa uppfyllas. Detta innebär att det högsta kravet behöver tillämpas i de fall ett utrymme omfattas av flera olika krav. 

Krav på ytskikt i olika byggnadsklasser

Krav på att ytskikt i ett rum ska ha en viss brandteknisk klass finns för att själva byggnaden i sig inte ska bidra till att skapa ett snabbt och intensivt brandförlopp. En fullt utvecklad brand kan förutom att påverka utrymningssäkerheten även öka risken för brandspridning till övriga delar av byggnaden och att branden sprids utvändigt via fönster.

Byggnadsklass 1

Ytskikten i byggnadsklass 1 ska vara utformade enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass C-s2,d0.

Syftet med kravet som innebär att högre krav ställs i byggnader i byggnadsklass 1 är att dessa byggnader har ett stort skyddsbehov då brandspridning kan ske till flera våningar. En fullt utvecklad brand kan då öka risken för brandspridning inom byggnaden, exempelvis mellan fönster i olika plan.

Högre krav ställs på ytskikt i tak än på väggar eftersom dessa har en större inverkan på brandförloppet i det tidiga skedet. 

Byggnadsklass 2

Ytskikten i invändiga tak i byggnadsklass 2 ska vara utformade i lägst brandteknisk klass C-s2,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.

Syftet med kravet som innebär att högre krav ställs i byggnader i byggnadsklass 2 är att dessa byggnader har ett relativt högt skyddsbehov då brandspridning kan ske mellan våningar. En fullt utvecklad brand kan då öka risken för brandspridning inom byggnaden, exempelvis mellan fönster i olika plan.

På väggytor ställs inga krav utöver det grundläggande kravet.

Byggnadsklass 3

I byggnadsklass 3 ställs inga särskilda krav på ytskikten utöver det grundläggande kravet som anges under rubriken Grundläggande krav på material.

Högre krav på ytskikt kan däremot ställas beroende på verksamhetsklass. Vägledning om kraven finns under rubriken Krav på ytskikt i olika verksamhetsklasser.

Utrymningspassager, tillträdesvägar och brandslussar

Utrymningspassager och tillträdesvägar är särskilt skyddsvärda utrymmen för utrymning och räddningsinsatser. Det är därför extra viktigt att ytskikt i utrymningspassager och tillträdesvägar inte bidrar till brandförloppet och att ett förbättrat skydd finns mot att en brand i ett annat utrymme sprider sig till en utrymningspassage eller tillträdesväg.

En brandsluss är ett utrymme i egen brandcell och ska finnas där särskilt skydd mot brand- och brandgasspridning mellan två utrymmen krävs. För att brandslussen ska fylla sitt syfte är det extra viktigt att brandslussen i sig inte bidrar till ett brandförlopp och att ett förbättrat skydd finns mot att en brand i ett annat utrymme sprider sig till brandslussen.

Vilka krav som gäller beror på vilken byggnadsklass byggnaden tillhör.

Byggnadsklass 1 och 2

I utrymningspassager, tillträdesvägar och brandslussar i byggnadsklass 1 och 2 ställs särskilda krav på ytskikten enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
•  Golv: Lägst brandteknisk Cfl-s1.

Väggytor i utvändiga utrymningspassager kan dock utformas utifrån samma krav som gäller för fasader. Det innebär till exempel att loftgångar kan byggas mot ordinarie fasad utan extra krav på väggen. Horisontella ytor som golv och tak i en loftgång ska däremot följa kraven för utrymningspassager för att undvika alltför snabb brandspridning längs med loftgången. Se vägledning på sidan Skydd mot brandspridning via fasader.

Skydd mot brandspridning via fasader

Byggnadsklass 3

I utrymningspassager, tillträdesvägar och brandslussar i byggnadsklass 3 ställs särskilda krav på ytskikten enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass C-s2,d0.
• Golv: Lägst brandteknisk D_fl-s1.

Väggytor i utvändiga utrymningspassager kan dock utformas utifrån samma krav som gäller för fasader. Det innebär till exempel att loftgångar kan byggas mot ordinarie fasad utan extra krav på väggen. Horisontella ytor som golv och tak i en loftgång ska däremot följa kraven för utrymningspassager för att undvika alltför snabb brandspridning längs med loftgången. Se vägledning på sidan Skydd mot brandspridning via fasader.

Skydd mot brandsprdning via fasader

Krav på ytskikt i olika verksamhetsklasser

Krav på att ytskikt i ett rum ska ha en viss brandteknisk klass finns för att byggnaden i sig inte ska bidra till att skapa ett snabbt och intensivt brandförlopp. Ett brandförlopps hastighet påverkar bland annat möjligheten att utrymma.

I verksamhetsklass 1, 2A, 3A, 3B, 3C och 4 ställs inga särskilda krav utifrån verksamhetens skyddsbehov. För dessa verksamhetsklasser gäller däremot fortfarande de grundläggande kraven samt kraven för de olika byggnadsklasserna.

Verksamhetsklass 2B och 2C

Ytskikten i brandceller innehållande verksamhetsklass 2B eller 2C ska vara utformade enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Golv: Lägst brandteknisk klass D_fl-s1.

Kravet ställs på hela brandcellen, om brandcellen innehåller någon av verksamhetsklasserna.

Syftet med kravet är att ytskikten i lokaler med stora personantal inte ska bidra till att skapa ett snabbt och intensivt brandförlopp och på så sätt skapa förutsättningar för att utrymning kan ske. Detta är särskilt viktigt i sådana lokaler eftersom utrymningsförloppet kan förväntas ta längre tid och de potentiella konsekvenserna är större än i lokaler med färre personer.

Verksamhetsklass 5A, 5B och 5C

Ytskikten i brandceller innehållande verksamhetsklass 5A, 5B eller 5C ska vara utformade enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass C-s2,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.

Kravet ställs på hela brandcellen, om brandcellen innehåller någon av verksamhetsklasserna.

Syftet med kravet är att ytskikten i utrymmen där det vistas personer som inte kan utrymma själva inte ska bidra till att skapa ett snabbt och intensivt brandförlopp och på så sätt skapa förutsättningar för att utrymning kan ske. Detta är särskilt viktigt i sådana verksamheter eftersom utrymningsförloppet förväntas ta längre tid än i verksamheter där personer kan utrymma på egen hand. 

Utrymmen med särskild brandrisk

I vissa utrymmen där användningen innebär en särskild brandrisk ställs krav på ytskikten. Kraven ställs i garage i brandceller som är större än 100 m2 och i andra utrymmen med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand. Ytskikten i dessa utrymmen ska vara utformade enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Golv: Lägst brandteknisk klass C_fl-s1.

Kraven omfattar det specifika utrymmet. Andra utrymmen i samma brandcell behöver däremot inte uppfylla kravet. Om exempelvis heta arbeten utförs inom ett särskilt rum i en större lokal gäller kravet inom det rummet och inte i intilliggande utrymmen.

Syftet med kravet är att i utrymmen där det kan förväntas förekomma särskilda riskkällor är det särskilt viktigt att ytskikten inte ytterligare bidrar till ett brandförlopp i någon betydande utsträckning om en brand skulle uppstå. Exempel på verksamheter med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand kan vara pannrum, lokaler för heta arbeten, pappersindustri, utrymmen för yrkesmässig bearbetning av trä och utrymmen med risk för dammexplosion.

Storkök

I storkök ska ytskikt vara utformade enligt följande:

• Tak: Lägst brandteknisk klass B-s1,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.
• Vägg: Lägst brandteknisk klass C-s2,d0 fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad.

Med storkök avses matlagning utanför enskilt hushåll eller motsvarande omfattning, exempelvis restauranger, caféer, bespisningar och liknande verksamhet. Kraven omfattar det specifika utrymmet där riskkällan förekommer, exempelvis köksutrustning för tillagning eller uppvärmning. Andra utrymmen i samma brandcell behöver däremot inte uppfylla kravet. Till exempel gäller inte kravet för ett intilliggande personalutrymme, kylrum eller serveringsdelen i en restaurang.

Syftet med kravet är att det i storkök kan förväntas förekomma särskilda riskkällor, till exempel förbränning och heta ytor, varmed det är särskilt viktigt att ytskikten inte ytterligare bidrar till ett brandförlopp i någon betydande utsträckning om brand skulle uppstå i utrymmet.

Undantag för vissa ytor

Vissa ytor kan utformas med lägre krav på ytskikten oberoende av byggnadsklass och verksamhetsklass. Undantagen, i den utsträckning de är tillämpbara, gäller även utrymningspassager, tillträdesvägar och brandslussar.

De utrymmen där lägre krav accepteras är följande:

• Ytor där ytskiktet enbart kan förväntas bidra till brandförloppet i begränsad omfattning: Lägst brandteknisk klass D-s2,d0.
• Ytor i utrymmen där ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten: Lägst brandteknisk klass D-s2,d0.

För hisskorgar kan följande undantag tillämpas:

• Vägg: Lägst brandteknisk klass C-s2,d1.
• Tak: Lägst brandteknisk klass C-s2,d0.
• Golv: Lägst brandteknisk klass C_fl-s2.

Undantagen för hisskorgar harmoniserar med miniminivån för ytskikt i hisskorgar enligt SS‑EN 81-20. Undantag för hisskorgar underlättar därmed för hisstillverkare och byggherrar, eftersom inredning för hisskorgar som får säljas på den inre marknaden därmed uppfyller de preciserade kraven.

Skydd mot brandspridning via fasader

Vad menas med ytskikt som enbart kan förväntas bidra till brandförloppet i begränsad omfattning?

Med ytor som enbart kan förväntas bidra till brandförloppet i begränsad omfattning avses att ytan, i förhållande till utrymmet i övrigt, endast kan förväntas ha en liten påverkan på ett brandförlopp, exempelvis tiden till övertändning, utveckling av brandgaser, förekomst av brinnande droppar med mera. Här kan flera parametrar vara av betydelse, till exempel byggnadsdelens storlek, ytornas placering i utrymmet och utrymmets volym.

Exempelvis påverkar en samlad placering av brännbara ytskikt i ett hörn tillsammans med närliggande tak ett brandförlopp i betydligt större omfattning än om motsvarande ytskikt placeras som en låg bröstpanel utspritt i rummet. Exempel på sådana mindre ytor som avses är dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, balkar och bröstpaneler.

Vad menas med ytskikt som inte påverkar utrymningssäkerheten?

Med ytor i utrymmen där ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten avses bland annat ytor i delar av byggnader där personer inte kan förväntas vistas. Ytskikt inom kallvindar, i mindre teknikutrymmen, i schakt etcetera är normalt inte av betydelse för utrymningssäkerheten.

Även i utrymmen där personer förväntas vistas kan ytskikten i undantagsfall bedömas sakna betydelse för utrymningssäkerheten i byggnaden. Det kan handla om mindre rum, till exempel hygienutrymmen eller en bastu. Någon exakt gräns för storleken på sådana rum anges inte utan behöver bedömas från fall till fall.

Undantaget medger att ytskikt med lägre klass kan användas, där detta av praktiska och byggnadstekniska skäl är motiverat under förutsättning att dessa inte bidrar i mer än ringa omfattning till det inledande brandförloppet eller om utrymningssäkerheten inte påverkas av en brand i ett visst utrymme.

Undantag för tältbyggnader

Tältduk i tältbyggnader är under vissa förutsättningar undantagen från övriga krav på ytskikt och får utformas med lägre krav på ytskikt. Undantaget gäller för tältbyggnader med enkelt skikt dukmaterial och som endast inrymmer verksamhetsklass 1 eller 2A. I dessa fall får ytskikt vara utformade i lägst brandteknisk klass E.

I tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial kan duken förväntas brinna genom vid brandpåverkan, vilket skapar avlastning i ett tidigt skede av brandförloppet och innebär att flamspridningen och utvecklingen av brandgaser inne i tältbyggnaden blir begränsad.

Tältbyggnader i andra verksamhetsklasser exempelvis större samlingslokaler i klass 2B och 2C ska uppfylla ordinarie krav på ytskikt.

Byggreglerna gäller inte för tillfälligt uppsatta tält för camping och liknande utrustning. Detsamma gäller tillfälligt uppsatta cirkustält, större partytält och liknande.