Utformning av utrymningsdörrar

Granskad: 16 december 2024

Kraven på hur utrymningsdörrar ska vara utformade finns för att säkerställa att dessa kan användas av de personer som kan förväntas behöva använda dem vid brand. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för möjlighet till utrymning vid brand

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i PBF om möjligheten till utrymning vid brand. Funktionskraven beskrivs på sidan Möjlighet till utrymning vid brand.

Möjlighet till utrymning vid brand

Kraven på utformning av utrymningsdörrar utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i sjunde kapitlet Möjlighet till utrymning vid brand. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Denna vägledning omfattar utformningen av dörrar för utrymning, till exempel avseende slagriktning, låsning och beslagning. Vägledning till kraven på bredd i utrymningsvägar framgår av sidan Framkomlighet och fri bredd i utrymningsvägar. 

Framkomlighet och fri bredd i utrymningsvägar

Kraven kan även i viss utsträckning tillämpas på dörrar i väg till utrymningsväg utifrån kraven som beskrivs på sidan Väg för utrymning. 

Väg för utrymning

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Typ av dörr och slagriktning

Dörrar är väsentliga för möjligheten att kunna utrymma en byggnad. Därför ställs särskilda krav på utformningen av dem.

33 §

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar ska vara utformade enligt något av följande alternativ:

  • 1. Slagdörr som öppnar i utrymningsriktningen.
  • 2. Automatisk skjutdörr.
  • 3. Slagdörr som öppnar mot utrymningsriktningen om högst 30 personer förväntas nyttja den samtidigt.
  • 4. Manuell skjutdörr om högst 30 personer förväntas nyttja den samtidigt.

Syftet med kravet är att dörrar ska vara lätta att passera och inte heller påverka utrymningsflödet negativt i mer än försumbar utsträckning. 

Följande typer av dörrar accepteras som utrymningsdörrar:

  • Slagdörr som öppnar i utrymningsriktningen.
  • Slagdörr som öppnar mot utrymningsriktningen om högst 30 personer förväntas utrymma genom den samtidigt.
  • Automatisk skjutdörr.
  • Manuell skjutdörr om högst 30 personer förväntas utrymma genom den samtidigt.

Utgångspunkten är att utrymningsdörrar ska utgöras av slagdörrar som öppnar i utrymningsriktningen. Kraven som gäller för övriga typer av dörrar i det preciserade kravet beskrivs närmare nedan. Andra typer av dörrar, exempelvis karuselldörrar eller rotationsgrindar, kan vara möjliga att använda i vissa verksamhetsklasser men sådana utformningar behöver verifieras genom analytisk dimensionering.

Inåtgående slagdörr och manuell skjutdörr

Inåtgående slagdörrar och manuella skjutdörrar accepteras endast om högst 30 personer förväntas utrymma genom dörren samtidigt. Med ett så begränsat antal personer förväntas inte köbildning uppstå i sådan utsträckning att det kan försvåra eller omöjliggöra öppnandet av dörren.

Vid bedömning av hur många personer som samtidigt förväntas utrymma genom en viss dörr behöver hänsyn tas till byggnaden och verksamheternas utrymningsstrategi. 

Exempelvis är utrymningsstrategin normalt sådan i ett flerbostadshus att fler än 30 personer inte samtidigt kan förväntas utrymma från trapphuset ut mot gatan, även om det bor fler än 30 personer i flerbostadshuset. I samlingslokaler och liknande är det nödvändigt att beakta exempelvis att en utrymningsdörr kan vara blockerad och ta höjd för osäkerheter avseende hur många personer som kan komma att använda en viss dörr. 

För lokaler med fler än 30 personer där det inte är möjligt att med stor säkerhet avgöra hur många personer som förväntas utrymma genom en viss dörr kan en inåtgående slagdörr eller manuell skjutdörr inte användas som utrymningsdörr. Det finns dock inget hinder mot att det i en lokal för fler än 30 personer finns inåtgående dörrar som inte är avsedda för utrymning, så länge kraven på antal utrymningsdörrar och öppningsriktningen på övriga dörrar uppfylls.

Automatisk skjutdörr

Automatiska skjutdörrar kan användas som utrymningsdörr om dessa öppnar automatiskt när personer närmar sig dörren. Automatiska skjutdörrar ska också öppna utan fördröjning och utan att dörren behöver aktiveras genom tryckknapp eller liknande. 

För automatiska skjutdörrar där fler än 30 personer ska kunna utrymma genom dörren behöver den automatiska öppningsfunktionen vara så snabb att personer som rör sig mot dörren inte behöver stanna upp och invänta att dörren öppnas. I annat fall kan utrymningen fördröjas och risker för personskador till följd av klämning eller sammanstötning uppkomma.

Automatiska skjutdörrar behöver ha säkerställd öppningsfunktion vid strömbortfall till dörren. Det innebär att dörren behöver öppna automatiskt vid strömbortfall och stanna i öppet läge. Alternativt kan dess normala öppnings- och stängningsfunktion säkerställas vid strömbortfall. Till exempel genom någon form av nödströmsförsörjning. Notera att skjutdörrens öppningsfunktion även behöver skydd mot strömbortfall på grund av brand i de fall dörren inte automatiskt stannar i öppet läge vid strömbortfall. 

Roterdörr

Utformningar där roterdörrar används som en del av en utrymningsväg behöver verifieras genom analytisk dimensionering. Eftersom utformningen inte är vanligt förekommande som utrymningsdörr och relativt stora krav ställs för att dörren ska fungera tillfredställande avseende exempelvis öppningsmekanism, tillförlitlighet och personflöde krävs alltid analytisk dimensionering.

Beslagning av utrymningsdörrar

För att säkerställa att en utrymningsdörr kan öppnas vid utrymning ställs särskilda krav på beslagningen. Till exempel avseende låsning och typ av handtag. Att en utrymningsdörr kan öppnas inkluderar även att den kan låsas upp om den är låst.

34 §

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar ska vara utformade så att

  • 1. de kan öppnas genom ett trycke som trycks nedåt eller att dörren trycks utåt,
  • 2. de kan nyttjas för utrymning utan fördröjning,
  • 3. de öppningsbeslag som krävs för att öppna dörren är placerade med centrum mellan 0,80 meter och 1,20 meter ovan golv,
  • 4. den vertikala kraften för att manövrera trycke eller liknande är högst 70 N,
  • 5. kraften för att trycka upp eller dra upp dörren är högst 150 N, och
  • 6. det är lätt att manövrera de anordningar som krävs för att öppna dörren och lätt att förstå hur detta ska göras.

Trots första stycket 1 får nyckel eller motsvarande användas för att låsa upp en annars låst utrymningsdörr och alternativ utrymningsdörr i verksamhetsklass 1, 3A, 3B och 3C i brandceller avsedda för högst 10 personer om samtliga personer förväntas ha tillgång till nyckel eller motsvarande.

Trots första stycket 1 får fast monterat vred eller motsvarande användas för att låsa upp en annars låst utrymningsdörr och alternativ utrymningsdörr i brandceller avsedda för högst 50 personer.

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar som betjänar verksamhetsklass 2B och 2C ska vara utformade enligt följande:

  • 1. Med nödutrymningsbeslag med trycke eller nödutrymningsbeslag med tryckplatta i verksamheter med högst 1 000 personer.
  • 2. Med panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång i verksamheter med fler än 1 000 personer.

Syftet med kravet är att dörrar som ska användas för utrymning alltid ska kunna användas av utrymmande. Det gäller oavsett om dörren är låst eller olåst. Anordningar för upplåsning och öppning ska vara anpassade utifrån antalet personer och deras förutsättningar att förstå hur dörren ska öppnas.

Ett antal grundläggande krav finns på beslagning av utrymningsdörrar:

  • Dörrar ska kunna öppnas genom ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt.
  • Dörrar ska kunna öppnas utan fördröjning.
  • Öppningsbeslag som krävs för att öppna dörren ska vara placerade med centrum mellan 0,80 meter och 1,20 meter ovan golv.
  • Den vertikala kraften som krävs för att manövrera trycke eller liknande ska vara högst 70 N.
  • Kraften som krävs för att trycka upp eller dra upp dörren, det vill säga öppna dörren, ska vara högst 150 N.

Utöver ovanstående krav ska det dessutom vara lätt att manövrera dörrens öppningsanordningar och det ska vara lätt för personer som kan förväntas utrymma genom dörren att förstå hur den ska öppnas. 

Vad som krävs beror till viss del på om personer kan förväntas ha kännedom om dörren sedan tidigare. För att öppningsfunktionen ska anses vara lätt att manövrera får till exempel ett vred inte vara för trögt och eventuell kåpa ska kunna forceras med en hand. Vred som används för att också öppna dörren, det vill säga som även manövrerar tryckesfallet, bör normalt undvikas då de kan vara svåra att använda. Anordningar som är allmänt svåra att förstå uppfyller inte kravet. Det skulle till exempel kunna vara om flertalet moment ska utföras på ett visst sätt för att öppna dörren eller om det är så krångligt att öppna dörren att det krävs särskilda instruktioner.

Öppningen får inte vara fördröjd

Utrymningsdörrar ska alltid kunna öppnas och det ska alltid kunna ske utan fördröjning. Till exempel får låsta dörrar som öppnas genom styrning av brandlarm eller någon annan typ av fördröjd öppning inte förekomma. En dörr försedd med dörröppningsautomatik som ibland kan innebära viss fördröjning kan normalt accepteras om dörren också kan öppnas manuellt. 

Anledningen till att dörrar ska kunna öppnas utan fördröjning är att en fördröjning kan vara förvirrande och fördröja utrymningen. Det krävs därför alltid analytisk dimensionering för att verifiera utformning där utrymningsdörrar inte omedelbart kan öppnas vid utrymning.

Upplåsning med nyckel

Även om utgångspunkten är att dörrar ska kunna användas för utrymning utan att behöva låsas upp med nyckel, accepteras upplåsning med nyckel eller motsvarande i några specifika fall. Det handlar om utrymmen där personer har god lokalkännedom (verksamhetsklass 1, 3A, 3B och 3C) och om högst 10 personer kan förväntas visats i brandcellen som utrymningsdörren betjänar. Det förutsätter dock att samtliga personer kan förväntas ha tillgång till nyckel.

Upplåsning med vred

Låsta dörrar som behöver låsas upp med ett vred kan vara svårare att hantera än dörrar som kan öppnas och låsas upp enbart med trycket. Eftersom den typen av beslag kan fördröja utrymningen i viss utsträckning accepteras de endast på utrymningsdörrar som betjänar brandceller för högst 50 personer. Vred som används för att också öppna dörren, det vill säga som även manövrerar tryckesfallet, bör normalt undvikas då de kan vara svåra att använda.

Särskilda utrymningsbeslag vid stora personantal

I verksamhetsklass 2B och 2C ställs ytterligare krav för att öppningsanordningar ska vara anpassade för det stora personantalet och för att de ska ha särskilt hög tillförlitlighet. Särskilda krav på utrymningsbeslagen ställs enligt följande:

  • I verksamheter med högst 1000 personer ska nödutrymningsbeslag med trycke eller tryckplatta användas.
  • I verksamheter med fler än 1000 personer ska panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång användas.

Nödutrymningsbeslag

Nödutrymningsbeslag är en typ av beslag med säkerställd tillförlitlighet och som kan öppnas med ett handgrepp. Nödutrymningsbeslag kan utgöras antingen av trycke eller tryckplatta. 

27 §

Nödutrymningsbeslag med trycke ska

  • 1. kunna manövreras med ett (1) handgrepp,
  • 2. vara minst 120 mm långt,
  • 3. vara utformade så att öppningskraften är högst 70 N, och
  • 4. ha hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

Nödutrymningsbeslag med trycke ska vara utformade enligt följande:

  • Trycket ska kunna manövreras med ett (1) handgrepp.
  • Trycket ska vara minst 120 mm långt.
  • Öppningskraften för att trycka ned trycket ska vara högst 70 N.
  • Beslaget ska vara utformat med hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

28 §

Nödutrymningsbeslag med tryckplatta ska

  • 1. kunna manövreras med ett (1) handgrepp,
  • 2. vara utformade så att öppningskraften är högst 150 N, och
  • 3. ha hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

Nödutrymningsbeslag med tryckplatta ska vara utformade enligt följande:

  • Trycket ska kunna manövreras med ett (1) handgrepp.
  • Öppningskraften för att trycka upp dörren ska vara högst 150 N.
  • Beslaget ska vara utformat med hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

Nödutrymningsbeslag omfattas av den harmoniserade standarden SS‑EN 179. Det innebär att sådana beslag enligt byggproduktförordningen behöver uppfylla kraven i standarden för att få säljas på EU:s inre marknad.

Panikutrymningsbeslag

Panikutrymningsbeslag är en typ av beslag med säkerställd tillförlitlighet och med säkerställd högsta öppningskraft även vid tryck mot dörren, vilket kan uppstå när många personer utrymmer samtidigt.

29 §

Panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång ska

  • 1. kunna manövreras med ett (1) handgrepp,
  • 2. ha en bredd som utgör minst 60 procent av bredden på dörren,
  • 3. vara utformade så att öppningskraften är högst 80 N,
  • 4. vara utformade så att öppningskraften är högst 220 N vid tryck mot dörren, och
  • 5. ha hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

Kravet innebär att panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång ska vara utformade enligt följande:

  • Beslaget ska kunna manövreras med ett (1) handgrepp,
  • Tryckstången ska ha en bredd som utgör minst 60 % av bredden på dörren.
  • Öppningskraften för att aktivera beslaget ska vara högst 80 N.
  • Öppningskraften ska vara högst 220 N vid tryck mot dörren.
  • Beslaget ska vara utformat med hög tillförlitlighet för avsedd funktion.

Panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång omfattas av den harmoniserade standarden SS‑EN 1125. Det innebär att sådana beslag enligt byggproduktförordningen behöver uppfylla kraven i standarden för att få säljas på EU:s inre marknad.

Elektrisk öppning

Elektrisk öppning av en annars låst dörr behöver verifieras genom analytisk dimensionering. Eftersom lösningen ställer relativt stora krav på utformningen för att fungera tillfredställande krävs att sådana utformningar verifieras genom analytisk dimensionering.

Återvändande vid utrymning

Vid utrymning kan det ibland vara nödvändigt att återvända genom en dörr för att utrymmande inte ska riskera att bli instängda av brand och brandgaser, till exempel då en utrymningspassage är rökfylld.

35 §

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar ska vara utformade med anordning som gör det möjligt att återvända efter passage. I verksamhetsklass 1, 3A, 3B och 3C kan sådan anordning utgöras av nyckel eller motsvarande som personer kan förväntas ha tillgång till.

Trots första stycket får utrymningsdörrar vara utformade utan sådan anordning i följande fall:

  • 1. Utrymningsdörr som leder till säker plats.
  • 2. Utrymningsdörr som leder till utrymningspassage som är överblickbar hela vägen till säker plats.
  • 3. Utrymningsdörr som leder till utrymningspassage varifrån utrymning via två oberoende utrymningsdörrar är möjlig.
  • 4. Utrymningsdörr från utrymmen där personer inte vistas varaktigt.

Syftet med kravet är att utrymmande ska kunna återvända och välja annan väg ut om de möts av brand eller brandgaser under förflyttning genom utrymningspassage eller annan lokal.

Som utgångspunkt ska alla utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar vara utformade med anordning som gör det möjligt för utrymmande att återvända efter passage genom dörren. Kravet gäller i alla verksamhetsklasser. Några undantag finns dock och dessa beskrivs i nästföljande avsnitt.

Dörrar utan krav på möjlighet att återvända

Utrymningsdörrar får vara utformade utan att det finns möjlighet för utrymmande att återvända genom dörren i följande fall:

  • Dörr som leder direkt till säker plats, till exempel en dörr i fasad.
  • Dörr som leder till en utrymningspassage om utrymningspassagen är överblickbar för de utrymmande hela vägen fram till säker plats.
  • Dörr som leder till en utrymningspassage där utrymning från två oberoende utrymningsdörrar i sin tur är möjlig.
  • Dörr från utrymmen där personer inte vistas varaktigt.

Det finns inte några motsvarande undantag för alternativa utrymningsdörrar.

Krav ställs inte på en dörr som leder till en utrymningspassage som är överblickbar för utrymmande. Sannolikheten för att utrymmande ska behöva återvända i en sådan passage är liten, eftersom utrymmande på förhand kan göra en bedömning av om utrymningspassagen är säker eller inte innan de väljer att gå in i den. Exempel på sådana utrymningspassager är korta korridorer utan sektioneringar där utrymmande kan överblicka förflyttningssträckan fram till den dörr som leder till säker plats.

Kravet gäller inte heller för dörrar som leder till utrymningspassager där det i sin tur är möjligt för utrymmande att välja på två av varandra oberoende utrymningsdörrar från utrymmet. Det kan till exempel handla om dörr från ett hotellrum som leder till hotellkorridor med ett trapphus i varje ände. Anledningen till att kravet inte omfattar sådana utrymningsdörrar är att utrymmande ändå har möjlighet att vid behov välja en annan väg ut från utrymningspassagen.

Kravet gäller inte heller för utrymningsdörrar som betjänar utrymmen där personer inte vistas varaktigt. I sådana utrymmen finns det normalt inte någon alternativ utrymningsväg att återvända till.

Utformning av anordning för återvändande

Funktionen för att återvända kan aktiveras först efter att dörren passerats i utrymningsriktningen. Funktionen kan uppnås till exempel genom beslagning som låser upp dörren i samband med att den öppnas vid utrymning och därmed möjliggör att dörren går att återvända genom. En dörr som är olåst och försedd med beslagning på båda sidor och på så sätt möjlig att passera genom i båda riktningarna uppfyller kravet.

I verksamhetsklass 1, 3A, 3B och 3C kan personer normalt förväntas ha tillgång till de nycklar, nyckelbrickor, passerkort eller liknande som behövs för att ta sig runt i byggnaden. I de fallen är det acceptabelt att utrymmande behöver använda sin nyckel eller motsvarande också för att återvända genom en dörr vid utrymning.

Kraven på tillförlitlighet i tekniska system omfattar även anordningar för att återvända. De anordningar som krävs för att kunna återvända efter passage kan utformas med enbart skydd mot strömbortfall på grund av brand, och behöver inte utformas med ett generellt skydd mot strömbortfall.

Utformningar där möjligheten att återvända aktiveras genom brandlarm kan vara möjliga att använda i vissa situationer men utformningen behöver alltid verifieras genom analytisk dimensionering.

Mer information om kraven på tillförlitlighet i tekniska system finns på sidan Tillförlitlighet för möjlighet till utrymning. 

Tillförlitlighet för möjlighet till utrymning

Återvändande för assisterad utrymning

I utrymmen där personer inte kan förväntas utrymma på egen hand behöver det skapas förutsättningar för att personer kan bli assisterade vid utrymningen. Att möjliggöra återvändande i utrymningsdörrar är en åtgärd som möjliggör detta.

36 §

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar som betjänar verksamhetsklass 5A, 5B och 5C ska vara utformade med anordningar som gör det möjligt att återvända efter passage.

Syftet med kravet är att byggnadens utformning ska medge att personal eller motsvarande kan återvända in i byggnaden för att undsätta personer som inte kan förväntas utrymma själva, om det finns sådana personer i byggnaden.

Dörrar med krav på möjlighet att återvända

Det ska vara möjligt att återvända efter passage genom alla utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar som betjänar verksamhetsklass 5A, 5B eller 5C. Kravet gäller alltså även för utrymningsdörr i fasad som leder till säker plats. För dessa verksamhetsklasser är utrymningsstrategin sådan att personer förväntas bli utrymda med hjälp av personal eller motsvarande. Dörrar som kan vara låsta behöver därför förses med anordningar som gör att personalen kan återvända för att bistå med utrymningen av ytterligare personer. 

Kravet gäller inte för dörrar mellan boendeenheter och gemensamhetsutrymme i verksamhetsklass 5B. En sådan dörr omfattas inte av begreppet utrymningsdörr. För att personal i verksamhetsklass 5B ska kunna bistå vid utrymning av de boende krävs andra åtgärder än just möjligheten att kunna återvända in i boenderummen efter utrymning. Det går normalt inte att förvänta sig att personer kan utrymma boendeenheterna själva och personal kan inte alltid förväntas befinnas sig i boendeenheterna. Utformningen behöver därför anpassas efter den utrymningsstrategi som tillämpas i verksamheten.

Utformning av anordning för återvändande i verksamhetsklass 5

Möjligheten att återvända kan aktiveras först efter att dörren passerats i utrymningsriktningen. Funktionen kan uppnås till exempel genom beslagning som låser upp dörren i samband med att den öppnas vid utrymning och därmed möjliggör att dörren går att återvända genom. En dörr som är olåst och försedd med beslagning på båda sidor och på så sätt möjlig att passera genom i båda riktningarna uppfyller kravet.

Kraven på tillförlitlighet i tekniska system omfattar även anordningar för att återvända. De anordningar som krävs för att personal eller motsvarande ska kunna återvända efter passage behöver utformas med ett skydd mot strömbortfall inklusive strömbortfall på grund av brand eftersom de är väsentliga för utrymningen av byggnaden.

Mer information om kraven på tillförlitlighet i tekniska system finns på sidan Tillförlitlighet i tekniska system. 

Tillförlitlighet för möjlighet till utrymning

Förregling mot väsentlig funktion

Ibland kan det vara önskvärt med till exempel nattlåsning av utrymningsdörrar. För att säkerställa att dörrar alltid är tillgängliga för utrymning när personer befinner sig i lokalerna ställs i så fall krav på förregling mot väsentlig funktion.

37 §

Utrymningsdörrar och alternativa utrymningsdörrar som kan vara låsta eller blockerade på ett sådant sätt att de inte går att använda för utrymning när personer kan behöva nyttja dem ska vara försedda med förregling mot en funktion som är väsentlig för utrymmets användning.

Syftet med kravet är att utrymningsvägarna med mycket stor sannolikhet ska vara möjliga att använda under den tid som personer vistas i lokalerna.

Om utrymningsvägar under vissa tider ska blockeras av jalusier, hållas låsta eller på annat sätt blockeras så att de inte kan användas av utrymmande är sannolikheten stor att utrymningsvägarna inte alltid görs brukbara när verksamhet ska bedrivas. 

Risken är särskilt stor för dörrar som enbart är utrymningsdörrar och inte har någon funktion i den dagliga användningen av byggnaden. Därför behöver det finnas en teknisk lösning som säkerställer att utrymningsdörrar som görs oanvändbara under vissa tider faktiskt går att använda när personer vistas i lokalen.

Dörrarna eller motsvarande ska förses med förregling mot en väsentlig funktion för utrymmets användning. Med det avses en funktion som verksamheten svårligen kan bedrivas utan. Det kan till exempel vara huvudbelysningen eller betalningssystemet i en butik. Det kan även vara ett larmsystem eller motsvarande som omöjliggör passage in i byggnaden om det inte avaktiverats.

Krav kan till exempel behöva ställas på dörrar i utrymningsväg som förses med nattlåsning. Förregling krävs då för att säkerställa att lokalen inte kan användas innan nattlåset låsts upp. Däremot kan till exempel jalusier som blockerar huvudentrén till en mindre butik utföras utan förregling mot väsentlig funktion. Det är mycket osannolikt att det går att bedriva verksamhet i lokalen och samtidigt av misstag inte öppna jalusierna framför huvudentrén.

Boverket (2024). Krav på utrymningsdörrar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/utrymning/utrymningsdorrar/ Hämtad 2024-12-18