Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Byggnader ska utformas med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall så att det inte blir en oacceptabel risk för användarnas hygien, hälsa och miljö. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, samt det tekniska egenskapskravet om hushållning med vatten och avfall i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Du hittar samtliga undersidor till vägledningen i menyn.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Vägledningen vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna blir uppfyllda.

PBL och PBF ställer krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö

De grundläggande kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns i finns i PBL. Kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall utvecklas och förtydligas i PBF. I byggreglerna, i Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla de tekniska egenskapskraven.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

20 §
  För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.

Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.

Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.

20 a §
  För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
   1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
   2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).

20 b §
  För att uppfylla det krav på hållbar mobilitet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska byggnader ha den utrustning för laddning av elfordon och det antal cykelparkeringsplatser som krävs med hänsyn till
   1. hur många bilparkeringsplatser byggnaden har,
   2. byggnadens användning,
   3. de lokala förutsättningarna för cykelparkering, och
   4. möjligheten att nå byggnaden med cykel.

Första stycket gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2026:870).

20 c §
  Har upphävts genom förordning (2026:870).

/Rubriken upphör att gälla U:2027-01-01/

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Byggreglerna gäller vid uppförande och får anpassas vid ändring

Byggreglerna om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, som är preciseringar av kraven i PBL, gäller vid uppförande av byggnader. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader men om det finns skäl får man anpassa kraven.

2 §

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2–11 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 12–13 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Du kan läsa mer om anpassning av kraven vid ändring på sidan Anpassning av kraven vid ändring.

Anpassning av kraven vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
  Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
  Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
  Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
  Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

20 §
  Trots 19 § krävs det inte bygglov för en mur eller ett plank som omfattas av ett undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2025:974) .

44 §
  I ett område som inte omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva
   1. hela eller del av ett byggnadsverk som i områdesbestämmelser omfattas av ett krav på rivningslov eller ett förbud mot rivning,
   2. hela eller del av ett sådant byggnadsverk som avses i
8 kap. 13 §, eller
   3. hela eller del av en byggnad inom ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2025:974) .

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.

Startbesked ska ges om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 a §
  Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 b §
  När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

Tekniska egenskapskrav

De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd inför startbesked och vid slutsamråd inför slutbesked. Det gäller både om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Byggreglerna har delats upp i flera författningar 
I Boverkets äldre byggregler BFS 2011:6, BBR, hanterades både utformnings-, tomt- och tekniska egenskapskrav, från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu delas kraven i stället upp i olika författningar. De huvudsakliga anledningarna till detta är att 

  • tydligt kopplat en författning till respektive egenskapskrav, och
  • förenkla vid ändring av författning. 

Kraven i reglerna om energihushållning kommer fortfarande att finnas kvar oförändrade i BBR. När en ny författning med nya energiregler träder i kraft vid ett senare tillfälle kommer BBR att upphävas i sin helhet.

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2024:14 (i Boverkets författningssamling) 

Lovbeslut före och startbesked efter 1 juli 2026​

Om beslut om lov meddelas före 1 juli 2026, och man då har valt äldre regler, ska äldre regler tillämpas även vid startbeskedet. Detta gäller även om startbeskedet ges efter 1 juli​ 2026. 

Äldre vägledning om Boverkets byggregler (BBR)

Jämförelsetabeller för krav om hygien, hälsa och miljö

Konsekvensutredningar

När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag. Konsekvensutredningen är en bra informationskälla kring de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:8 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (i Boverkets författningssamling)

Filmer om hygien, hälsa och miljö

Vilka är skillnaderna mellan BBR och Hygien, hälsa och miljö

Den största skillnaderna mellan BBR och Boverkets nya byggregler är att föreskrifterna i huvudsak är utformade som funktionskrav. De allmänna råden samt måttsatta krav, bland annat avseende rumshöjd, har tagits bort. Dokumentation av luft-, fukt- och vattensäkerhet ska tas fram för den färdiga byggnaden, om det inte bedöms som obehövligt.

Rollen att projektera

Filmen handlar om vad byggreglerna omfattar i projekteringen men också ställer krav på riskvärdering i utvärderingsprocessen, samtidigt som filmen beskriver behovet av en drift och underhållsbeskrivning.

Hjälpmedel och stöd

Filmen beskriver var man kan hitta hjälp och stöd kring hantering om hygien, hälsa och miljöfrågor i byggreglerna.
Foto från höjden över nybyggt villakvarter.

Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö

För hela författningen om hygien, hälsa och miljö finns övergripande bestämmelser. Dessa bestämmelser är gemensamma för alla delar inom författningen. Bestämmelserna beskriver bland annat vilka krav som finns på projektering, val av byggprodukter och vilken dokumentation som ska tas fram. Här kan du läsa mer om krav relaterade till de övergripande bestämmelserna.

Foto på trä som byggmaterial.

Material i byggnader

Olika material som används i våra byggnader kan avge emissioner i form av exempelvis farliga partiklar eller gaser. Det är framför allt i inomhusmiljön som sådana emissioner kan leda till att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker. Det finns därför krav med hänsyn till val av material. Här kan du läsa mer om krav relaterade till material.

Foto på ventilationssystem.

Luft

Är luftkvaliteten inomhus inte tillräckligt bra kan det uppstå oacceptabla hälsoeffekter. Brister i luftkvalitet kan också påverka möjligheten att använda byggnaden som avsett. Det finns därför krav med hänsyn till luftkvalitet. Här kan du läsa mer om krav relaterade till luft.

Foto på fönster

Ljusförhållanden

Ljusförhållanden i inomhusmiljön påverkar vår hälsa på flera sätt. Ljuset gör inte bara att vi kan se och uppleva miljön omkring oss, den påverkar till exempel också vår dygnsrytm. Otillräckliga ljusförhållande kan ge oacceptabla hälsoeffekter som sömnproblem och migrän. Det ställs därför krav på ljusförhållande. Här kan du läsa mer om krav relaterade till ljusförhållande.

Foto på vårdcentral som påvisar rumshöjd.

Rumshöjd

Olägenhet för människors hälsa kan uppkomma i ett utrymme där rumshöjden inte är tillräcklig. Detta eftersom en alltför låg rumshöjd ger en upplevelse av instängdhet och trängsel vilket i sin tur kan innebära en oacceptabel påverkan på hälsan. Det ställs därför krav på rumshöjd. Här kan du läsa mer om krav relaterade till rumshöjd.

Foto på person framför kamin med brasa i.

Termisk komfort

När inomhusmiljön blir för kall eller för varm kan det uppstå oacceptabla hälsoeffekter. Det kan också minska möjligheten att använda byggnaden som avsett. Det ställs därför krav på termisk komfort. Här kan du läsa mer om krav relaterade till termisk komfort.

Foto på mätning av fukt i krypgrund

Fuktsäkerhet

Fuktskador kan resultera i luftföroreningar som kan skapa oacceptabla hälsoeffekter. Det finns därför krav med hänsyn till fukt. Här kan du läsa mer om krav relaterade till fukt.

Foto på vattenkran och vask.

Vatten- och avloppsinstallationer i byggnader

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, och det är av stor betydelse att dricksvattnet är av god kvalitet. Ett väl fungerande avloppssystem är viktigt för hälsan. Byggreglerna reglerar därför installationer för tappvatten, övrigt vatten och avloppsvatten. Det finns även regler om vattensäkerhetsdokumentation och ändringsåtgärder. Här kan du läsa mer om krav relaterade till vatten- och avloppsinstallationer.

Foto på två skorstenar på ett tak.

Utsläpp till omgivningen

Byggnader ger upphov till olika typer av utsläpp, som föroreningar till luft, spillvatten och förbränningsgaser. Dessa utsläpp kan ge upphov till hälsoeffekter och olägenheter om vi exponeras för dem. I byggreglerna finns därför krav om utsläpp och föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, så att det inte uppstår negativa effekter på hälsa och hygien för människor i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Här kan du läsa mer om krav relaterade till utsläpp till omgivningen.

En bild på en råtta.

Skadedjur

Skadedjur, det vill säga djur som på olika sätt kan orsaka skador, lukt, obehag eller liknande finns i vår omgivning. I inomhusmiljön kan deras påverkan leda till oacceptabla risker för människors hygien och hälsa. I delen av vägledningen som handlar om skadedjur finns därför krav med hänsyn till skydd mot skadedjur. Här kan du läsa mer om krav relaterade till skadedjur.

Foto på avfallssanordningar.

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen

Avfallsmängderna behöver minskas av resurs- och hushållningsskäl. Det är viktigt att källsorterings- och återvinningssystemen är tillgängliga och fungerar så bra som möjligt och att det finns lämpliga utrymmen och anordningar för detta vid våra bostäder. Hanteringen av avfall behöver dessutom ske på ett sätt som minimerar riskerna för människors hygien och hälsa. Läs mer om kraven i vägledningen med hänsyn till avfallshantering. Här kan du läsa mer om krav relaterade till avfallsanordningar och avfallsutrymmen.

Foto på renovering av lägenhet och kontor.

Ändring av byggnad - Hygien, hälsa och miljö

Vid ändring av byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Men eftersom kraven alltid får anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och hänsyn till byggnadens kulturvärden, så är nybyggnadskraven aldrig direkt tillämpbara vid ändring. Läs mer om vilka skäl det finns för att anpassa kraven och hur stort anpassningsutrymmet är. Här kan du läsa mer om kraven vid ändring av byggnader.

Illustration på dokument samt förstoringsglas.

Jämförelsetabeller för krav om hygien, hälsa och miljö

För att underlätta övergången till den nya författningen så finns jämförelsetabeller. I tabellerna kan du både se från BBR till den nya författningen, och från den nya författningen till BBR. Här hittar du specifikt hur respektive paragraf i den nya författningen förhåller sig till BBR.

Senast granskad 1 juli 2026 Senast ändrad 1 juli 2026 Publicerad 16 december 2024
Boverket (2026). Hygien, hälsa och miljö. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/ Hämtad 2026-07-06