Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall
Byggnader ska utformas med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall så att det inte blir en oacceptabel risk för användarnas hygien, hälsa och miljö. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, samt det tekniska egenskapskravet om hushållning med vatten och avfall i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Dessa nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Vägledningen vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna blir uppfyllda.
PBL och PBF ställer krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
De grundläggande kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns i finns i PBL. Kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall utvecklas och förtydligas i PBF. I byggreglerna, i Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla de tekniska egenskapskraven.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
9 §
För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
1. utsläpp av giftig gas,
2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
3. farlig strålning,
4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.
20 §
För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.
Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.
Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.
20 a §
För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).
20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
20 c §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser alltid vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon, om platserna finns i eller på tomten till en annan byggnad än ett bostadshus och energi används för att påverka inomhusklimatet i byggnaden.
Första stycket gäller inte om byggnaden
1. är avsedd för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet, eller
2. ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den
6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Förordning (2024:1249).
Byggreglerna gäller vid uppförande och får anpassas vid ändring
Byggreglerna om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, som är preciseringar av kraven i PBL, gäller vid uppförande av byggnader. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader men om det finns skäl får man anpassa kraven.
2 §
Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.
Föreskrifterna i 2–11 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.
Föreskrifterna i 12–13 kap. gäller vid ändring av byggnader.
Du kan läsa mer om anpassning av kraven vid ändring på sidan Anpassning av kraven vid ändring.
Anpassning av kraven vid ändring
Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.
Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls
Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
Byggnadsnämndens roll
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven.
20 §
Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden.
44 §
En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. Lag (2018:1136) .
Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Tekniska egenskapskrav
De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd inför startbesked och vid slutsamråd inför slutbesked. Det gäller både om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Byggreglerna har delats upp i flera författningar
I Boverkets äldre byggregler BFS 2011:6, BBR, hanterades både utformnings-, tomt- och tekniska egenskapskrav, från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu delas kraven i stället upp i olika författningar. De huvudsakliga anledningarna till detta är att
- tydligt kopplat en författning till respektive egenskapskrav, och
- förenkla vid ändring av författning.
Kraven i reglerna om energihushållning kommer fortfarande att finnas kvar oförändrade i BBR. När en ny författning med nya energiregler träder i kraft vid ett senare tillfälle kommer BBR att upphävas i sin helhet.
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2024:14 (i Boverkets författningssamling)
De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025
De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025, och kan då börja användas. Under övergångsperioden, fram till den sista juni 2026, kan byggherren att välja att använda antingen BBR, eller de nya byggreglerna i författningen om skydd mot hygien, hälsa. Det går inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nya reglerna. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.
Möjligheten för byggherren att välja de äldre reglerna gäller för åtgärder som
- kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
- kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
- inte kräver vare sig bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Du kan läsa mer om de äldre kraven på skydd mot hygien, hälsa och miljö i vägledningen på sidan Boverkets äldre byggregler.
Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli
I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan den 1 juli 2025.
2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som
omfattas av bygglovet.
Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.
Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.
Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.
Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.
Skillnader mellan BBR och de nya byggreglerna
För att ta reda på hur en enskild bestämmelse i BBR hanteras i den nya författningen om skydd mot hygien, hälsa och miljö, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en bestämmelse eller ett allmänt råd i BBR motsvaras av någon eller några bestämmelser i den nya författningen. Tabellen visar även omvänt vad motsvarigheten var i BBR, för varje bestämmelse i den nya författningen. Det kan även vara så att en bestämmelse inte alltid har en motsvarande någon föreskrift, eller att den har flyttats till en annan författning.
Jämförelsetabeller för krav om hygien, hälsa och miljö
Konsekvensutredningar
När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag. Konsekvensutredningen är en bra informationskälla kring de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:8 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.
Övergripande bestämmelser
För hela författningen om hygien, hälsa och miljö finns övergripande bestämmelser. Dessa bestämmelser är gemensamma för alla delar inom författningen. Bestämmelserna beskriver bland annat vilka krav som finns på projektering, val av byggprodukter och vilken dokumentation som ska tas fram. Här kan du läsa mer om krav relaterade till de övergripande bestämmelserna.
Material i byggnader
Olika material som används i våra byggnader kan avge emissioner i form av exempelvis farliga partiklar eller gaser. Det är framför allt i inomhusmiljön som sådana emissioner kan leda till att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker. Det finns därför krav med hänsyn till val av material. Här kan du läsa mer om krav relaterade till material.
Luft
Är luftkvaliteten inomhus inte tillräckligt bra kan det uppstå oacceptabla hälsoeffekter. Brister i luftkvalitet kan också påverka möjligheten att använda byggnaden som avsett. Det finns därför krav med hänsyn till luftkvalitet. Här kan du läsa mer om krav relaterade till luft.
Ljusförhållanden
Ljusförhållanden i inomhusmiljön påverkar vår hälsa på flera sätt. Ljuset gör inte bara att vi kan se och uppleva miljön omkring oss, den påverkar till exempel också vår dygnsrytm. Otillräckliga ljusförhållande kan ge oacceptabla hälsoeffekter som sömnproblem och migrän. Det ställs därför krav på ljusförhållande. Här kan du läsa mer om krav relaterade till ljusförhållande.
Rumshöjd
Olägenhet för människors hälsa kan uppkomma i ett utrymme där rumshöjden inte är tillräcklig. Detta eftersom en alltför låg rumshöjd ger en upplevelse av instängdhet och trängsel vilket i sin tur kan innebära en oacceptabel påverkan på hälsan. Det ställs därför krav på rumshöjd. Här kan du läsa mer om krav relaterade till rumshöjd.
Termisk komfort
När inomhusmiljön blir för kall eller för varm kan det uppstå oacceptabla hälsoeffekter. Det kan också minska möjligheten att använda byggnaden som avsett. Det ställs därför krav på termisk komfort. Här kan du läsa mer om krav relaterade till termisk komfort.
Vatten- och avloppsinstallationer
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, och det är av stor betydelse att dricksvattnet är av god kvalitet. Ett väl fungerande avloppssystem är viktigt för hälsan. Byggreglerna reglerar därför installationer för tappvatten, övrigt vatten och avloppsvatten. Det finns även regler om vattensäkerhetsdokumentation och ändringsåtgärder. Här kan du läsa mer om krav relaterade till vatten- och avloppsinstallationer.
Utsläpp till omgivningen
Byggnader ger upphov till olika typer av utsläpp, som föroreningar till luft, spillvatten och förbränningsgaser. Dessa utsläpp kan ge upphov till hälsoeffekter och olägenheter om vi exponeras för dem. I byggreglerna finns därför krav om utsläpp och föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, så att det inte uppstår negativa effekter på hälsa och hygien för människor i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Här kan du läsa mer om krav relaterade till utsläpp till omgivningen.
Skadedjur
Skadedjur, det vill säga djur som på olika sätt kan orsaka skador, lukt, obehag eller liknande finns i vår omgivning. I inomhusmiljön kan deras påverkan leda till oacceptabla risker för människors hygien och hälsa. I delen av vägledningen som handlar om skadedjur finns därför krav med hänsyn till skydd mot skadedjur. Här kan du läsa mer om krav relaterade till skadedjur.
Avfallsutrymmen
Avfallsmängderna behöver minskas av resurs- och hushållningsskäl. Det är viktigt att källsorterings- och återvinningssystemen är tillgängliga och fungerar så bra som möjligt och att det finns lämpliga utrymmen och anordningar för detta vid våra bostäder. Hanteringen av avfall behöver dessutom ske på ett sätt som minimerar riskerna för människors hygien och hälsa. Läs mer om kraven i vägledningen med hänsyn till avfallshantering. Här kan du läsa mer om krav relaterade till avfallsanordningar och avfallsutrymmen.
Ändring av byggnad
Vid ändring av byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Men eftersom kraven alltid får anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och hänsyn till byggnadens kulturvärden, så är nybyggnadskraven aldrig direkt tillämpbara vid ändring. Läs mer om vilka skäl det finns för att anpassa kraven och hur stort anpassningsutrymmet är. Här kan du läsa mer om kraven vid ändring av byggnader.
Jämförelsetabeller
För att underlätta övergången till den nya författningen så finns jämförelsetabeller. I tabellerna kan du både se från BBR till den nya författningen, och från den nya författningen till BBR. Här hittar du specifikt hur respektive paragraf i den nya författningen förhåller sig till BBR.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.