Ljusförhållanden

Ljusförhållandena i en byggnad får inte leda till en oacceptabel risk för användarnas hygien och hälsa. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i PBL. Dessa nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för ljusförhållanden. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att pröva och bedöma om reglerna blir uppfyllda.

Kraven på ljusförhållanden preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö finns i plan- och bygglagen, PBL, och preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Boverkets byggregler preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, med hänsyn till ljusförhållanden, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnader får kraven anpassas om det finns skäl.

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler om hygien, hälsa och miljö börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre byggregler. Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav på ljusförhållanden i Boverkets byggregler

Byggreglernas krav på ljusförhållanden gäller

• lägsta tillåtna dagsljusfaktor för bostäder
• utblick för bostäder
• dagsljus och utblick för lokaler
• fast installerad elektrisk belysning
• särskilt krav på dagsljus vid ändring av byggnader.

Kraven om ljusförhållanden gäller tillsammans med de övergripande bestämmelserna i kapitel 1. I de övergripande bestämmelserna ställs bland annat krav på att ljusförhållande ska projekteras, utföras och kontrolleras fackmässigt. Projekteringen och kontrollerna ska också dokumenteras. 

Övergripande bestämmelser

Lägsta tillåtna dagsljusfaktor för bostäder

Dagsljuset får vara olika, i olika vistelserum i en bostad. Dagsljusfaktorn ska dock vara minst 1,0 procent, för minst halva den sammanlagda bedömda ytan av samtliga vistelserum i bostaden.

Vad menas med dagsljusfaktor?

Dagsljusfaktorn är ett mått på belysningsstyrkan inomhus, från en jämnmulen himmel, i förhållande till belysningsstyrkan utomhus samtidigt. Med dagsljusfaktorn 1 procent menas, att en hundradel av dagsljuset utomhus tar sig in i rummet

Vad menas med rum där människor vistas mer än tillfälligt?

”Vistelserum”, rum där människor vistas mer än tillfälligt, anses vara utrymmena för samvaro, matlagning, måltider samt sömn och vila. Kravet gäller alltså inte för toaletter, förråd eller andra utrymmen där man bara vistas tillfälligt.

Vilken yta ska bedömas?

För varje vistelserum ska man ange för vilken yta man har beräknat dagsljusfaktorn. Man ska använda en fackmässig metod. Till exempel utesluts ytan närmast väggar enligt en standard för dagsljusberäkning.

Vad menas med halva den bedömda ytan?  

Av den bedömda ytan ska halva ytan ha en dagsljusfaktor som är minst 1,0 procent. I de äldre byggreglerna gällde kravet i stället en viss punkt, ungefär mitt i rummet. I princip innebar även det, att kravet gällde halva ytan i rummet.

Den stora skillnaden är att det förra kravet skulle uppnås i varje vistelserum. Det nya kravet ställs på hela bostaden. Man räknar alltså ihop de bedömda ytorna för alla vistelserummen. Det innebär att ett rum kan tillåtas ha mindre dagsljus, om andra rum har mer dagsljus.  

Inget krav på direkt dagsljus

Det görs ingen skillnad på direkt eller indirekt dagsljus så länge kravet på dagsljusfaktor 1,0 procent för halva den bedömda ytan uppnås. Dagsljus får alltså passera genom flera glaspartier, till exempel balkonginglasning och fönster i fasad. Det kan också komma in reflekterat dagsljus genom fiberoptisk kabel eller med någon annan teknik.  Även om det inte finns krav på direkt dagsljus så ska dagsljuset som kommer in i byggnaden inte förvanskas så att de hälsosamma effekterna av dagsljuset går förlorade.

Krav på dagsljus för bostäder som har delade bostadsfunktioner

För bostäder med delade bostadsfunktioner, som en studentkorridor, ska kravet uppfyllas både för boendeenheten, som är för enskilt bruk, och för utrymmena för delade funktioner. Dagsljusfaktorn ska alltså vara minst 1,0 procent för halva den bedömda ytan av boendeenheten, och också för halva den bedömda ytan för utrymmena med delade funktioner.

Metoder för att beräkna dagsljus

Om byggnaden har goda förutsättningar för dagsljus, kan det vara rimligt och fackmässigt att göra en kvalitativ bedömning eller enklare beräkning av hur mycket dagsljus som kommer in i rummen. Till exempel kan detta gälla bostäder där fönsterarean är stor i förhållande till rumsytan, och det inte finns andra byggnader som hindrar dagsljuset från att komma in i bostaden.

Annars kan man behöva göra en simulering eller beräkning av dagsljusfaktorn enligt en fackmässig metod. Det finns standarder med fackmässiga metoder för att beräkna dagsljusfaktorn.

Dagsljusfaktorn (D) har beräknats för punkter jämnt fördelade över den bedömda ytan i varje vistelserum, där varje punkt representerar lika stor yta.

• Dagsljusfaktorn är beräknad för 266 punkter.
• Hälften av punkterna,133, motsvarar alltså hälften av den bedömda ytan.
• 144 punkter har en dagsljusfaktor som är 1,0 procent eller högre.

Större delen av ytan, 54 procent, har alltså en dagsljusfaktor på 1,0 procent eller högre. Därmed uppfyller bostaden kravet att minst halva den bedömda ytan har en dagsljusfaktor på minst 1,0 procent.

Krav på utblick för bostäder

I bostäder ska det finnas utblick i utrymmen för samvaro och måltider. Byggreglerna anger inga krav på utblickens innehåll eller kvalitet. Det finns dock fackmässiga metoder för att värdera om utblick finns.

Krav för bostäder med delade bostadsfunktioner

Utblick krävs inte, i utrymmen för delade bostadsfunktioner för samvaro och måltider, i bostäder med boendeenheter avsedda för en person. Ett exempel är en studentkorridor.

Däremot gäller kravet, om boendeenheterna är avsedda för flera personer till exempel kollektivboende för familjer. Då krävs alltså utblick i delade utrymmen för samvaro och måltider.

Lokaler: krav på dagsljus och utblick

För lokaler är byggreglernas krav på dagsljus och utblick kvalitativt, och alltså inte närmre preciserat. Det ska finnas utblick och tillräckligt dagsljus i vistelserum i lokaler. Det gäller alla typer av lokaler, exempelvis kontorslokaler, vårdlokaler och rum för undervisning eller annan pedagogisk verksamhet.

Kravet innebär att vistelserum ska utformas med tillgång till dagsljus och att fönster ska placeras så att de kan erbjuda utblick för personer som vistas i lokalerna. I lokaler för förskolebarn kan därmed fönster behöva placeras med hänsyn till barnens längd, och i vårdlokaler anpassat till sängliggande patienter. Det finns fackmässiga metoder i standarder för att beräkna och värdera dagsljus och utblick i lokaler.

Kraven gäller inte om det är orimligt

Kraven gäller inte om det är orimligt. Till exempel kan kraven bedömas som orimliga för hotellrum, där man bara sover temporärt, och i arbetslokaler där dagsljus inte är möjligt, som i större industrilokaler eller i butiker i tunnelbanan. Det finns också lokaler där dagsljus är olämpligt, med hänsyn till den avsedda användningen, till exempel utställningslokaler och arkiv.

För lokaler finns krav om dagsljus och utblick även i Arbetsmiljöverkets regler, se rubriken ”Annan lagstiftning som reglerar ljusförhållanden” på denna sidan. 

Krav på fast installerad belysning

Om det finns fast installerad elektrisk belysning, ska den vara anpassad till den avsedda användningen och vara utformad så att miljöerna blir hälsosamma att vistas i. Kravet gäller för den fasta belysning som finns, men det finns inget krav på att det ska finnas fast belysning.

Fast installerad belysning ska bedömas utifrån den avsedda användningen, så att det inte uppstår en oacceptabel risk för människors hälsa, till exempel på grund av

• belysningens styrka
• färgåtergivning
• besvärande flimmer
• besvärande bländning
• ljusfördelning
• kontraster.

Vid bedömningen av om något är en oacceptabel hälsorisk ska hänsyn tas till sannolikheten för att olägenheten uppstår och hur allvarliga konsekvenserna kan bli för människors hälsa. Det finns metoder i standarder för att göra en fackmässig bedömning av elektrisk belysning.

Det finns regler om belysning för säker förflyttning i kommunikationsutrymmen, i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader.

För lokaler finns krav om dagsljus och utblick även i Arbetsmiljöverkets regler, se rubriken ”Annan lagstiftning som reglerar ljusförhållanden” på denna sidan. 

Särskilt krav på dagsljus vid ändring av byggnader

Utgångspunkten vid ändring är att de krav som gäller för ljusförhållande vid uppförande av nya byggnader även gäller vid ändring av byggnader. Men vid ändring av byggnader får byggherren anpassa de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader.

Allmänna krav vid ändringar

För att säkerställa att man inte gör bostäder i utrymmen där ljuset är undermåligt, till exempel i källare och andra mörka utrymmen finns ett särskilt krav på dagsljus vid ändring av byggnader. En dagsljusfaktor på 0,8 kan godtas men inte lägre och det måste fortfarande finnas skäl enligt 12 kap. 1 §.

Regeln gäller om en ny bostad inreds i en befintlig byggnad, det kan till exempel vara oinredda vindar eller butikslokaler i bostadshus. Kravet gäller även byggnader som har använts för andra ändamål än bostäder till exempel kontorsbyggnader.

Regeln gäller dock inte för en lokal som tidigare har varit en bostad, och som återigen görs om till en bostad. Om det inte har gjorts ingrepp när den omvandlades till lokal så ställs mycket begränsade krav om man vill ändra tillbaka användningen till bostad igen.

Ytterligare anpassning för byggnader med ett stort kulturhistoriskt värde

Bestämmelsens andra stycke ger ett ytterligare utrymme för viss anpassning av dagsljuskravet. Det gäller för enstaka byggnader med ett stort kulturhistoriskt värde, om en omvandling till bostäder är nödvändig för att byggnaden ska få en ny funktion samtidigt som det finns begränsad möjlighet att ta upp nya fönster. Det kan till exempel avse vattentorn och silos. En bedömning ska ändå göras av att utformningen inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa.

Annan lagstiftning som berör ljusförhållanden

Det finns krav som rör ljusförhållanden även i miljöbalken och arbetsmiljölagen. De ingår inte i den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför beslutet om startbesked, men de kan påverka möjligheten att använda byggnaden.

Miljöbalken

I miljöbalken finns krav om hälsoskydd som gäller för bostäder. I miljöbalken 9 kapitel 9 § anges att bruket av bostäder, och lokaler för allmänna ändamål, inte ska leda till olägenheter för människors hälsa.

Miljöbalken (på Sveriges riksdags webbplats) 

I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns krav på bostäder för att förebygga olägenheter för människors hälsa, bland annat att en bostad ska medge tillräckligt dagsljus.

Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (på Sveriges riksdags webbplats)

Hos Folkhälsomyndigheten kan du läsa mer om tillsynen enligt miljöbalken.

Tillsynsvägledning om inomhusmiljöer i bostäder (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Arbetsmiljölagen

I arbetsmiljölagen finns skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Arbetsmiljölagen (på Sveriges riksdags webbplats)

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser finns krav på dagsljus, utblick och belysning. Arbetsmiljöverket har också vägledning om ljus och belysning.

Utformning av arbetsplatser, föreskrifter (på arbetsmiljöverkets webbplats)

Ljus och belysning (på Arbetsmiljöverkets webbplats)