Utformning av ventilation

Man kan bli sjuk av dålig luft. Därför ska byggnader vara utformade så att det går att uppnå en acceptabel luftkvalitet vid avsedd användning. Det sker via ventilation som byter ut och behandlar luften i byggnaden. Här kan du läsa mer om krav på utformning av ventilation.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig främst till dig som exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om luft i byggnader enligt Boverkets byggregler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnad och vill veta vilka krav som ställs.

Söker du mer grundläggande kunskap om ventilation kan du läsa mer på sidorna som finns till Risker med ventilation.

Risker med ventilation

Kraven till skydd för hygien, hälsa och miljö preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö  finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

En byggnad ska vara projekterad och utförd så att den inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, på grund av farliga partiklar eller gaser i luften. Boverket preciserar dessa krav ytterligare i Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan. I dessa fall får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Du kan läsa mer om andra luftrelaterade regler på sidan Regler om luft - översikt. 

Regler om luft-översikt

De nya byggreglerna börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. Du kan läsa mer om övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Har du ett bygglov som baseras på tidigare föreskrifter ska du inte läsa vidare här. Se tidigare vägledning för Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd (BBR) på sidan om ventilation.

Ventilation

Dokumenterad luftkvalitetsprojektering

I byggreglerna om hygien, hälsa och miljö finns det övergripande bestämmelser om att det ska utföras en dokumenterad och fackmässig projektering.

Syftet med luftkvalitetsprojektering är att risken för hälsan ska vara acceptabel för den avsedda användningen av byggnaden. Detta utförs genom att luftrelaterade hälsorisker identifieras och hanteras i projekteringen. En acceptabel luftkvalitet säkerställs i första hand genom ventilation som ger en tillräckligt låg exponering för föroreningar vid avsedd användning.

När man gör en luftkvalitetsprojektering bedömer man vilka föroreningskällor som kan förväntas uppkomma från material i byggnaden och från den avsedda användningen. Det ingår också en utformning av hur luftföroreningar förs bort via ventilation eller på andra sätt. Ventilation omfattar för det mesta även styrning, hur styrningen utformas påverkar också luftkvaliteten.

Projekteringen ska dokumenteras, om det inte är obehövligt. Exempel på när det är obehövligt att dokumentera projekteringen utifrån luft och hälsorisk kan vara att det inte finns någon ventilation, som i en carport.

Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR, ger råd om vilka handlingar som bör ligga till grund för funktionskontroll av ventilationssystem vid första besiktning.

OVK 

Föroreningskällor

Vid utformningen ska hänsyn tas till de föroreningskällor som finns i byggnaden.

Luftkvaliteten påverkas av vilka föroreningskällor som finns och hur snabbt föroreningar tillförs till inomhusluften. 

När man utformar en byggnad ska man välja byggnadsmaterial och byggnadsteknik med hänsyn till de föroreningar som tillförs från material och konstruktioner. Detta för att minska mängden luftföroreningar som behöver hanteras via ventilation.

Uteluftens kvalitet kan variera mycket, beroende på var byggnaden är placerad. Var uteluft tas in i byggnaden påverkar också tilluftens kvalitet. Därför ska uteluftsintagens placering beaktas vid utformningen.

Du kan läsa mer om gränsvärden för uteluftkvalitet på sidan Luftkvalitet och mer om föroreningar i utomhusluft på sidan Luftföroreningar. 

Luftkvalitet

Luftföroreningar

Avsedd användning

Vid utformning ska man ta hänsyn till byggnadens avsedda användning. Den avsedda användningen påverkar hur användare blir exponerade för luftföroreningar och bidrar även som föroreningskälla. Exponering är en dimensionerande förutsättning som påverkar vad som kan vara en acceptabel luftkvalitet. 

Byggnadens användning kan behöva begränsas med hänsyn till den kvalitet på tilluft och luftkvalitet i rummet som är möjlig att uppnå.

Avsedd användning

Luftkvalitet

Du kan även läsa mer under avsnittet ändring av ventilation och specifikt ändrad användning på denna sidan.

Styrning av ventilation

Det är möjligt att styra ventilation på flera olika sätt. Styrning är en av de tekniska lösningar som normalt behöver dokumenteras i en luftkvalitetsdokumentation. Boverkets nya byggregler har inga krav på hur styrningen utformas, så länge byggnaden uppfyller kravet på acceptabel luftkvalitet för avsedd användning. 

Hur styrning av ventilation fungerar behöver ofta även dokumenteras i driftinstruktioner.

I Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR anges vilket underlag som bör ligga till grund för kontroll och dokumentation vid den första besiktningen.

Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem

Du kan läsa mer om styrningens påverkan på sidan Luftkvalitet.

Luftkvalitet

Luftdistribution

Byggreglerna ställer krav på hur luften distribueras i byggnaden. Hur luft förs in i och ut ur rum, påverkar luftkvaliteten i olika delar av rummet. Kravet på acceptabel luftkvalitet finns där användningen sker.

Avluft och uteluftsintag

Byggreglerna har krav på att luft inte får släppas ut ur byggnaden så att det skapar olägenhet. Rätt placering och riktning av exempelvis avluftsdon är viktigt för att undvika att avluft påverkar byggnaden eller omgivningen.

Om det finns förbränningsgaser som släpps ut från byggnaden ska även dessa hanteras vid utformningen.

Uteluftsintagens placering kan även påverka tilluftens kvalitet om uteluftens kvalitet varierar kring byggnaden. 

Luftföroreningar

Tryckskillnader över byggnadsdelar

Ventilationssystem ska utformas så att det inte skapas tryckskillnader som ger problem med luftläckage. Övertryck mot vind kan exempelvis ge fuktrisker vintertid om fuktig luft från byggnaden tar sig upp på till ett kallt vindsutrymme. Tryckskillnader kan också orsaka att förorenad luft sugs in från mark. Oacceptabla tryckskillnader kan också orsaka att luften rör sig i fel riktning inom ventilationssystemet. Exempelvis luftläckage från frånluft till tilluft inne i ett ventilationsaggregat. 

Luftföroreningar

Luftdistribution och teknisk isolering

Kanaler för luftdistribution tillförs oftast teknisk isolering. Teknisk isolering kan utföras för att uppfylla krav med hänsyn till exempelvis ljud, brand, fuktsäkerhet eller energi. Det är viktigt att utformningen även tar hänsyn till behov av utrymme för att kunna montera teknisk isolering.

Luftdistribution och termisk komfort

Hur luftdistributionen utformas påverkar den termisk komforten. Du kan läsa mer om krav på termisk komfort på sidan Termisk komfort.

Termisk komfort

Luftdistribution och buller

Hur luftdistributionen utformas påverkar hur buller skapas och sprids av ventilationen. Detta avser både ljud i byggnaden och spridning av ljud från byggnaden.Du kan läsa mer om krav på buller på sidorna om Krav på skydd mot buller.

Krav på skydd mot buller

Luftdistribution och brand

Hur luftdistributionen utformas påverkar brandsäkerheten. Det finns exempelvis krav på hur brand ska hindras att spridas via ventilationssystem. Du kan läsa mer  om krav på brandsäkerhet på sidorna om Brandspridning inom byggnad.

Brandspridning inom byggnad

Luftdistribution och energi

Hur luftdistributionen utformas påverkar energianvändningen. Det finns bland annat krav på hur energieffektiva fläktar i ventilationsaggregat behöver vara. Du kan läsa mer om detta på sidorna om Energihushållning.

Energihushållning

Kapacitet för luftväxling

Byggnaders ventilation ska utformas med tillräcklig kapacitet för luftväxling och för att kunna åstadkomma en kontinuerlig luftväxling. Syftet med detta är att kunna späda ut de föroreningar som normalt förekommer i byggnaden så att en acceptabel luftkvalitet kan uppnås vid användning. 

Byggnadens kapacitet för luftväxling är inte samma sak som faktisk luftväxling i drift. Reglerna ger möjlighet att minska luftväxlingen i rummet när föroreningslasten är mindre. Detta kan exempelvis vara fallet när det är färre personer som visats i en byggnad eller ett rum. Det finns också möjlighet att minska luftväxlingen när kravet på luftkvalitet är lägre, till exempel när ett rum inte används.

Luft kan behöva behandlas för att tilluften ska få tillräckligt bra luftkvalitet. I bostäder är det exempelvis vanligt att uteluften filtreras och tillförs värme. Luften kan också behandlas på andra sätt än genom ventilationen. Om och i så fall hur luften behöver behandlas avgörs i projektering för det enskilda fallet.    

Om byggnaden uppförs där uteluften är mycket förorenad, kan uteluften behöva behandlas mer innan den tillförs inomhusmiljön. Byggnadens användning kan behöva begränsas med hänsyn till den kvalitet på tilluft och luftkvalitet i rummet som är möjlig att uppnå.

Hur stor kapacitet som behövs påverkas också av tilluftens kvalitet. Om tilluften innehåller den typ av föroreningar som ska spädas ut, minskar detta luftväxlingens effekt.

Luftföroreningar

Luftkvalitet

Lägsta uteluftsflöde för bostäder

För bostäder gäller kravet för uteluftsflödets lägsta tillåtna kapacitet. Kravet på uteluftsflöde ska uppfyllas med hänsyn till bostadens golvarea, samt med hänsyn till antalet personer i enskilda rum vid avsedd användning. Att byggnaden uppfyller kravet på lägsta uteluftsflöde innebär inte med nödvändighet att kravet på acceptabel luftkvalitet är uppfyllt. Det finns flera faktorer som påverkar luftkvaliteten i en byggnad. Samtliga dessa faktorer ska beaktas vid utformning. Exempel på sådana faktorer kan vara föroreningar från material i byggnaden samt tilluftens kvalitet. 

Du kan läsa mer om detaljer kring antaganden för typanvändning och typbostäder på sidan Avsedd användning.

Avsedd användning

Tillfälligt ökad luftväxling

Byggreglerna ställer krav på möjlighet till tillfälligt ökad luftväxling i bostäder, om detta inte är obehövligt. Kravet syftar till att hantera tillfälliga föroreningar som uppkommer i bostaden. I bostäder förorenas luften tidvis mer av matlagning, duschning med mera.

Matos från stekning har en stor potentiell hälsopåverkan och kan också ge dålig lukt. Dessa föroreningar ska därför kunna tas om hand. Matos ska tas om hand i anslutning till föroreningskällan, alltså där maten lagas, så att föroreningarna inte sprids i onödan.

När man avser att öka frånluftsflödet behöver oftast även tilluftsflödet kunna öka i motsvarande grad. Annars bildas lätt stora undertryck som gör att luftflödet in blir det avsedda i frånluften. Stora tryckskillnader kan även bidra till spridning av föroreningar.     

Behov av ökad luftväxling kan också uppstå om det tillfälligt vistas fler personer i bostaden än normalt eller att man målar om och då får tillfälligt ökade egenemissioner från material med mera. Även i dessa fall behöver luftväxlingen tillfälligt kunna ökas.

Behovet av kapacitet för luftväxling kan också öka om luftflödet används för att uppfylla andra tekniska egenskapskrav som krav på termisk komfort.   

Det är vanligt med kompletterande utformning som tillgång till vädring för att minska luftväxlingsbehovet via ventilationen.

Behovet av tillfälligt ökad luftväxling fastställs och dokumenteras vid projektering.  

Utformning av ventilation i kök påverkar även byggnadens brandsäkerhet. 

Risker med köksventilation

Luftkvalitetsdokumentation

Byggreglerna har krav på att en luftkvalitetsdokumentation ska upprättas. För att förstå hur byggnadens ventilation är utformad och fungerar behövs ofta handlingar utöver drifts- och underhållsinstruktioner. Dokumentationen förväntas till största del kunna bestå av den dokumenterade projekteringen.  

För en ny byggnad ska dokumentationen omfatta hela byggnaden. Vid ändring av en byggnad ska dokumentationen minst omfatta den ändrade delen. 

Syftet med luftkvalitetsdokumentationen är dels att underlätta för byggnadens ägare vid förvaltning, underhåll och ändring, dels att underlätta vid kontroll av den färdiga byggnaden. Exempelvis för en byggnadsnämnd eller vid funktionskontroll av ventilationen i drift. 

Dokumentation behöver inte utföras för byggnader där det är obehövligt, till exempel för en carport eller annan typ av byggnad där hälsorisken inte påverkas på ett avgörande sätt av att dokumentationen inte finns. Kravet är även begränsat till lov- eller anmälningspliktiga åtgärder. Läs mer om anmälningspliktiga ändringar av ventilation (väsentlig ändring, VÄS) i relaterad information.

Drifts- och underhållsinstruktioner

Det finns övergripande bestämmelser som ställer krav på att drifts- och underhållsinstruktioner ska upprättas.

Driftinstruktioner kan exempelvis ange hur styr- och reglerutrustning fungerar, hur till- och frånluftsdon ska rengöras och hur byte av luftfilter ska utföras. Driftsinstruktioner kan även innefatta nödvändiga kontroller för att säkerställa funktionen i drift. Ett exempel är kontroll av tryckfall över filter.   

I underhållsinstruktionerna kan det exempelvis stå hur ofta ventilationssystemet bör rengöras invändigt och hur olika komponenter ska kontrolleras eller bytas ut. Underhållsinstruktioner ger goda förutsättningar för både förebyggande och akut underhållsarbete. Utformning och omfattning av drifts- och underhållsinstruktioner ska styras av en riskbedömning. Om systemets utformning är komplex, och hälsoriskerna vid bristande funktion är stora, kan det vara nödvändigt med en mer omfattande dokumentation.

Du kan läsa mer om risker med drift och underhåll på sidorna om Risker med ventilation.

Risker med ventilation

Byggreglerna har även krav på att byggnaden ska utformas så att det är möjligt att utföra nödvändigt underhåll. Det ska exempelvis finnas tillträdesvägar och tillräckligt arbetsutrymme i anslutning till servicepunkt.

Kontroll av ventilation

Det finns övergripande bestämmelser som ställer krav på att kontroller ska utföras under projektering, utförande och i den färdiga byggnaden.

För ventilation finns det en stor mängd standardiserade kontroller som kan tillämpas för att verifiera olika funktioner. Det är upp till byggherren att göra en riskbedömning och avgöra vilka kontroller som är nödvändiga.

För väsentliga risker kan en byggnadsnämnd ställa ytterligare krav på specifik redovisning av kontroller enligt kontrollplanPBL. 

Kontrollplan

Kontroll under projektering

Byggherrens riskbedömning i det enskilda fallet avgör vilka kontroller som utförs vid projektering. Kontroller utförs för att bedöma att projekteringen utförs fackmässigt och enligt de krav som ställs på utformningen. Kontroller kan göras för processer

som att riskbedömning utförts på ett relevant sätt, och på färdiga resultat i handling, som granskningsprocesser innan färdig handling.

Vid en ändring kan det bli aktuellt att kontrollera att förutsättningarna för ändringen har blivit klarlagda.

Kontroll under utförande

Byggreglerna har krav på kontroll under utförande. Kontroller under utförandet syftar till att säkerställa att utförandet sker enligt handling.

Det finns krav på att kontrollera att rätt material och byggprodukter levereras till byggarbetsplatsen.

Kontroll i färdig byggnad

Byggreglerna har krav på kontroll i färdig byggnad.

Kontrollerna har till syfte verifiera att de funktioner som kravställs finns i byggnaden.

Injustering

För att luftdistributionen ska fungera behöver man ofta göra en slutlig injustering av det färdiga systemet. Det finns standardiserade sätt att utföra en injustering. Bedömning av redovisad injustering är en typ av kontroll som kan göras i den färdiga byggnaden.

Kontroll i drift

Byggreglerna har krav på att ventilationssystem ska utformas så att det är möjligt att kontrollera funktionen i drift.

Funktionskontroll av ventilationssystem

Funktionskontroll av ventilationssystem –första besiktning, ska utföras för flera typer av byggnader enligt PBF.  

Funktionskontroll av ventilationssystem – återkommande besiktning ska utföras med jämna intervall i drift för många byggnader enligt PBF.

Fastighetsägaren har ansvaret att funktionskontroller utförs. Den certifierade kontrollanten ska skicka en kopia av rapporten till byggnadsnämnden.  

Boverket har preciserat kraven avseende funktionskontroll av ventilationssystem i andra författningar än byggreglerna för hygien, hälsa och miljö. 

OVK

Kontroll av luftkvalitet

Det finns flera sätt att kontrollera luftkvalitet i drift. Du kan läsa mer på sidan om kontroll av inomhusmiljö.

Kontroll av inomhusmiljö

Kontroll vid ändring

Vid en ändring kan det bli aktuellt att kontrollera att förutsättningarna för ändringen har blivit klarlagda.

Ändring av ventilation

Byggreglerna har specifika krav som gäller vid ändring av ventilation. När man ändrar i byggnadens ventilation ska det klarläggas att byggnaden fungerar som avsett med hänsyn till krav på hygien, hälsa och miljö. Detta kan exempelvis vara aktuellt om det förekommer fuktskador byggnaden, om ventilationen har bristfällig funktion eller att den nya användningen ställer högre krav på luftkvalitet. 

Att kraven avseende luft är uppfyllda ska också klarläggas om ändringen indirekt påverkar den befintliga ventilationen. Exempel på detta kan vara när man bygger till och ansluter nya rum till ett ventilationssystem.  

Renovering av ventilation

Det är vanligt att ventilationssystem ändras, exempelvis av energieffektiviseringsskäl. Ändringar i ventilationen som kan påverka luftkvaliteten är ofta anmälningspliktiga till byggnadsnämnden, även om de inte innebär fysiska ingrepp i byggnaden. Om anmälan krävs för åtgärden får åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har lämnat ett startbesked.

Uppdaterad luftkvalitetsdokumentation

Luftkvalitetsdokumentationen ska revideras vid ändring. Detta gäller för den ändrade delen, om ändringen är lov- eller anmälningspliktig.

Uppdaterade drift och underhållsinstruktioner

Drift och underhållsinstruktioner ska revideras vid ändring. Detta gäller för den ändrade delen, om ändringen är lov- eller anmälningspliktig.

Uppdaterad funktionskontroll av ventilationssystemet

Vid större ändringar i ventilationen kan även en ny första besiktning enligt krav på funktionskontroll i PBF bli aktuell. Då kan det också bli aktuellt med ett förändrat besiktningsintervall om anläggningen förändrats.

OVK

Varsamhet vid ändring

Att dra fram nya system för luftdistribution innebär ofta stora ingrepp i den befintliga byggnaden. Det kan påverka byggnadens karaktär negativt och därför behöver man ta hänsyn till detta vid ändring av ventilation.

För särskilt värdefulla byggnader finns även förbud mot förvanskning.

Ändrad användning

Att ändra på avsedd användning i drift kan innebära krav på andra ändringar. I vissa fall kan ändrad användning innebära att ventilationssystemet behöver uppgraderas för att kunna uppnå acceptabel luftkvalitet för den nya avsedda användningen.

Ändrad användning som påverkar ventilationen bedöms ofta som en väsentlig ändring. Det är anmälningspliktigt till byggnadsnämnden.

Demontera eller tillsluta oanvända kanaler

Byggreglerna har krav vid ändring på att ventilationskanaler som inte ska användas ska demonteras eller tillslutas. Kanaler som blir kvar i byggnaden kan exempelvis bidra till spridning av brand och ljud om de inte tätas. De kan även bidra till spridning av luftföroreningar och försvåra injustering av ventilationen.