Luftföroreningar

För att kunna bedöma behovet av luftväxling behöver man ta hänsyn till vilka föroreningskällor som finns och hur mycketföroreningar som tillförs inomhusluften. Genom att beakta föroreningskällor redan vid utformning kan man begränsa tillförseln av luftföroreningar. Detta kan minska behovet av luftväxling.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig främst till dig som exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om luft i byggnader enligt Boverkets regler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnad och vill veta vilka krav som ställs.

Vad är luftföroreningar?

Byggreglerna ställer krav på att man ska ta hänsyn till luftföroreningar vid utformning av ventilation i byggnader. Luftföroreningar är partiklar och gaser i luften som kan påverka hälsan negativt. Dessa föroreningar kan komma från flera olika källor både i och utanför byggnaden. Vissa föroreningar tillförs tillfälligt medan andra förekommer hela tiden.

Vissa källor till luftföroreningar är koncentrerade till en speciell plats, som vid spisen när man lagar mat. Men de kan också vara utspridda, som när flera personer vistas på olika ställen i en bostad. Föroreningskällor kan vara tillfälliga, som när man använder toaletten. Men de kan också vara mer kontinuerliga, till exempel om material i byggnaden avger ämnen till luften. Typen av föroreningskälla påverkar hur kraven på luftkvalitet kan uppfyllas vid utformning av ventilation.

Hur snabbt föroreningar tillförs inomhusluften kallas källstyrka. Bedömning av källstyrkan hos de föroreningskällor som förekommer tillsammans med gränsvärden för aktuell förorening kan användas som dimensionerande förutsättningar vid bedömning av behov av luftväxling. Det finns standardiserade sätt att mäta och räkna på källstyrka för att bättre kunna värdera föroreningskällor.  

Du kan läsa mer om vad acceptabel luftkvalitet innebär på sidan om Luftkvalitet. Du kan läsa mer om hur luftföroreningar kan hanteras med ventilation på sidan om Utformning av ventilation.

Luftkvalitet

Utformning av ventilation

Partiklar

Partiklar är fasta föremål. Storleken på partiklar anges ofta som particulate matter, PM. Små partiklar, PM  mindre än 2,5 µm, kan ofta påverka hälsan mer eftersom de lättare tar sig djupt ned i lungorna. Mängden partiklar uttrycks ofta som vikten av alla partiklar under en viss storlek per volym luft.  

Gaser

Luftföroreningar som tillförs luften i gasform benämns ofta som emissioner. Emissioner kan ha många olika källor, alltifrån byggmaterial till de personer som vistas i byggnaden.

Emissioner delas ofta in efter molekylstorlek och kokpunkt. Små molekyler har lägre kokpunkt och avges därför enklare till inneluften från material. Begreppen VOC, volatile organic compounds och SVOC, semi volatile organic compounds, används ofta vid beskrivning av emissioners egenskaper och representerar två olika spann av kokpunkter.    

En högre koncentration av ämnet i materialet ger en högre emissionshastighet. Emissioner avtar därför normalt över tid efterhand som koncentration av ämnet i materialet minskar. Som ett exempel avger ytorna i ett nymålat rum mycket mer emissioner per timme första veckan än efter ett år. Man brukar då prata om en avklingningseffekt.

Det inre motståndet och koncentrationsskillnaden mot omgivande luft varierar beroende på olika faktorer som temperatur, luftfuktighet och koncentration i luften. Därför kan det vara en utmaning att jämföra emissionskontroller från laboratorieprovningar för enskilda material vid en viss ålder, med hur en sammansatt produkt släpper ut emissioner i en annan miljö över tid.         

För byggmaterial som påverkas av till exempel en fuktskada kan emissionshastigheten öka över tid.  

Lukt

Byggreglerna har krav på att lukter inte får vara besvärande.  

Lukter kan komma från användare, verksamhet och byggnader men även från källor utanför byggnaden. Även nedbrytningsprocesser där byggmaterial skadas kan vara en källa till lukt.

Det är stor skillnad på olika typer av lukt, och om lukten är besvärande för användarna. En lukt som är onaturlig och avvikande i en typ av byggnad eller verksamhet kan vara förväntad och acceptabel i ett annat. Det finns också stor individuell variation i hur olika personer uppfattar lukter. Människan är mycket känslig för lukt, och vissa typer av lukter kan uppfattas även om ämnet förekommer i väldigt låg koncentration.

En vanligt förekommande risk är luktspridning mellan bostäder i flerbostadshus.

Du kan läsa mer om lukter på sidan om luftkvalitet.

Luftkvalitet

Källor till luftföroreningar inomhus

Det finns många olika möjliga källor till luftföroreningar inomhus som man kan behöva ta hänsyn till.

Föroreningar i ventilationssystemet

Många komponenter i ventilationssystemet som rörsystem, galler och filter kan smutsas ned över tid. Det är viktigt att ventilationssystemet är rent och inte bidrar till att sprida föroreningar. Är det fuktigt i smutsen kan det också förekomma mikrobiell växt som försämrar luftens kvalitet. Risken för nedsmutsning av ventilationssystem kan förebyggas genom åtgärder i underhåll och drift. Ofta smutsas frånluften ned snabbare än tilluften, vilket kan ge problem med flödesbalans och tryckbild i ventilationssystemet.  

Föroreningar från luftläckage inom ventilationssystemet.

I en del tekniska lösningar som rotorvärmeväxlare finns möjlighet till luftläckage mellan frånluft och tilluft. Storleken på luftläckaget beror på typen av aggregat och kan också påverkas av underhållsintervall för slitagedelar som borstlister.

Föroreningar från återluft 

Återluft kan innebära en risk för spridning av föroreningar inom byggnaden, om inte återluften enbart tillförs samma utrymme som frånluften togs ifrån.     

Föroreningar från överluft

I bostäder är det vanligt att luft tillförs ett rum och sugs ut ur ett annat. Detta innebär att föroreningar från ett rum kan påverka andra rum i bostaden.   

Föroreningar från luftbehandling

Luftbehandling kan bidra till luftföroreningar om den är bristfälligt utformad . Ibland genom sin direkta påverkan och ibland genom sekundära effekter som uppstår. Behandlingar som historiskt har visat sig kunna bidra till luftföroreningar är exempelvis dofttillsatser, ozonbehandling, befuktning och kylning.

Föroreningar från uteluft

Det är viktigt att ha kunskap om utomhusluftens kvalitet på platsen där byggnaden uppförs. Den uteluft som omger en byggnad kan variera i kvalitet. Exempelvis kan luftkvaliteten mot trafikerade vägar vara av sämre kvalitet än den uteluft som finns på en innergård. Hur uteluftsintag placeras kan därför påverka behovet av att behandla luften innan den tillförs innemiljön.

Ett specialfall är risken för att luft oavsiktligt återförs från avluft till uteluftsintag.

Luftläckage inom byggnaden

En ogynnsam tryckbild i kombination med brister i lufttäthet kan göra att det uppstår luftläckage. Luft som läcker in från exempelvis ett avloppssystem kan innebära en stor hälsorisk. Det kan även handla om luftläckage i eller från ventilationssystemet. Luftflödet kan bli en källa till föroreningar, om det luft transporteras från ett utrymme med lägre krav på luftkvalitet till ett utrymme med högre krav på luftkvalitet. Exempel på detta kan vara luftläckage från bilgarage till bostäder, från krypgrund till inomhus, från vind till inomhus eller från toalett till vardagsrum. Luftläckage kan också orsaka problem med lukter som sprids mellan bostäder. Utformningen ska därför ta hänsyn till risken för luftläckage inom byggnaden.

Om uppvärmd inomhusluft transporteras till kalla byggnadsdelar finns även en ökad risk för fuktskador.

Luftläckage utifrån

Föroreningar som kommer utifrån byggnaden kan ta sig in genom otätheter i byggnadsskalet. En vanlig typ av luftförorening är radongas från mark. En vanlig källa till luftföroreningar är avgaser från trafikerade gator. Detta är två exempel på sådant man behöver beakta. Du kan läsa mer om radonrisker och hur radonkällor kan hanteras i vägledningen om radon.

Radon

Luftbehandling i rummet

Luftbehandling utförs ofta i centralt i ventilationsaggregatet och påverkar därmed tilluftens kvalitet. Luftbehandling kan också utföras direkt i rummet. Vissa typer av luftbehandling, som befuktning och kylning, har visat sig kunna ge risk för föroreningar. Det behöver man beakta vid utformningen.

Byggmaterial

Byggmaterial kan vara en källa till luftföroreningar.

Nya byggmaterial

Olika typer av byggmaterial kan avge olika ohälsosamma gaser eller partiklar. Inom EU används nivåsättningen lowest concentration of interest, LCI, för ett antal ämnen i byggmaterial. Du kan läsa mer om LCI i Relaterad information.

Skadade byggmaterial

Skadade byggmaterial kan avge hälsopåverkande luftföroreningar, till exempel i samband med en fuktskada. Olika byggmaterial som kombineras eller monteras felaktigt kan också ge upphov till föroreningar.

Skador som ger upphov till luftföroreningar kan också uppstå när byggnaden uppförs.

Skadade byggmaterial ska inte finnas i nya byggnader. Vid ändring kan man behöva ta hänsyn till om det finns skadade material i byggnaden. Detta gäller särskilt om materialen inte går att sanera eller byta ut. Exempelvis på grund av kulturvärden.

Om byggmaterial återanvänds är risken större för att byggmaterial är exempelvis fuktskadat vid tidigare användning.

Nedsmutsat byggmaterial

Även om ett nytt byggmaterial i sig självt inte avger föroreningar, kan det genom hantering bli nedsmutsat av föroreningar som senare kan avges till inomhusmiljön. Risken är framför allt stor när man sanerar, och tar bort skadat material med metoder som skapar byggdamm. Risken ökar också när man återanvänder byggmaterial som har suttit ihop med annat material.

Föroreningar i porösa byggmaterial

Luftföroreningar kan lagras i porösa material. Detta gäller både byggmaterial och inredningsmaterial. Ett material som släpper ifrån sig föroreningar kan förorena ett annat poröst material. Material som påverkas på detta sett utgör sedan en egen källa till föroreningar. Risken ökar om ventilationen tidvis är reducerad eller avstängd, eftersom det ger förutsättningar för höga föroreningskoncentrationer i luften. Risken behöver också beaktas vid återanvändning av material.

Äldre byggmaterial

Vissa byggmaterial som använts i äldre byggnader har visat sig kunna påverka luftkvaliteten och hälsan negativt och är förbjudna idag. Ett exempel är ventilationskanaler av asbesthaltigt material. Ett annat exempel är ”blåbetong” som kan avge radongas. I många fall ökar riskerna om materialen bearbetas. I vissa fall är materialen saneringspliktiga. Ett exempel är härdplastgolv som kan innehålla PCB.

Även om dessa material inte används idag, kan de finnas i befintliga byggnader, vilket man behöver beakta vid ändring. Det kan även bli aktuellt vid återbruk.

Kontrollplan - rivningsavfall

Användning

Personbelastning

Användare tillför luftföroreningar från sig själva. Dessa emissioner är bland annat koldioxid, vattenånga och kolväten, vilka uppstår naturligt från vår ämnesomsättning. Det bidrar även till lukt. Människor lämnar även ifrån sig partiklar. Persontäthet och aktivitetsnivå är två viktiga faktorer för källstyrkan.

Verksamhet i byggnaden

Verksamheten i byggnaden kan ge upphov till olika föroreningar. Ett exempel är badhusmiljöer, där både fukt och kemikalieanvändning vid vattenrening producerar specifika föroreningar. Se mer i relaterad information. Det här är också viktigt att ta hänsyn till om en byggnad ska användas på ett nytt sätt, om den nya verksamheten kan tillföra föroreningar som inte funnits tidigare.

Smittämnen

Bakterier och virus som sprids mellan personer kan innebära hälsorisker. Det finns begränsade möjligheter att helt utesluta risken för smittspridning genom ventilation. Boverkets byggregler har inte smittämnen med som en specifik förutsättning för krav på ventilation i bostäder, även om all ventialtion ger utspädning av smittämnen och därigenom ett visst skydd. För annan användning kan smittämnen behöva bedömas mer i detalj, exempelvis i sjukhusmiljöer.

Matlagning

Matlagning i bostäder kan ge upphov till luftföroreningar Det gäller framför allt när mat blir bränd och vid stekning, men även vattenånga från kokande grytor. Föroreningskällan är tillfällig och oftast koncentrerad tills spis och ugn.

Allergener

Allergiframkallande ämnen, allergener, kan framkalla reaktioner hos allergiker men ger inte samma reaktioner hos andra. Exempel på allergener som kan förekomma i luft är pollen och partiklar från pälsdjur 0ch kvalster. Hantering av allergiframkallande föroreningar kan inte lösas enbart via ventilation eller byggnadsutformning. Även faktorer som städning påverkar mycket.

Byggdamm

När man uppför en byggnad finns det en risk för att man smutsar ned ventilationssystemet. Risken ökar om det pågår nedsmutsande verksamhet som avger förorenande damm. Byggdamm som lämnas kvar i rum kan också innebära en hälsorisk både under uppförande och i drift. Eftersom byggdamm inte är en teknisk egenskap för byggnaden regleras det inte i byggreglerna om hygien., hälsa och miljö.

Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR, ger råd om att renheten i ventilationssystemet ska kontrolleras vid första besiktning.

Arbetsmiljöverket har vägledningar kring byggdamm och skydd vid saneringar av exempelvis asbest. Läs mer i relaterad information.  

Du kan läsa mer på sidan Regler om ventilation - en överblick.  

Regler om ventilation - en överblick

Hantering av avfall

Avfallshantering inom bostäder och i soprum i byggnader Kan vara en källa till luftföroreningar och lukt.

Om fuktinnehållet i luften blir för högt ökar risken för fuktskador. Det kan i sin tur ge upphov till andra luftföroreningar. I bostäder är det framför allt dusch och matlagning som ger stora och snabba tillskott av fukt.

Om fuktinnehållet blir för lågt finns mer direkta hälsoeffekter. Lågt fuktinnehåll kan till exempel påverka slemhinnor och ge besvär med ögon och luftvägar. Lågt fuktinnehåll i luft är vanligast förekommande under vintertid.

Förbränning inomhus

Förbränning i form av eldning i öppen spis eller kamin kan påverka hälsan om eldningsgaser når inomhusmiljön. Detta eftersom det bildas små partiklar i stor mängd vid förbränning. Det bildas mer föroreningar om elden inte får tillräckligt med syre vid förbränning.

Sot som sitter kvar i rökkanaler påverka inomhusmiljön, om det finns en risk för att rökkanalen fungerar som tilluftskälla.  

Ett specialfall är installationer för att bränna gas där ett läckage av gas kan innebära en hälsorisk även utan förbränning.     

Tobaksrökning inomhus är en föroreningskälla med stor potentiell hälsopåverkan.

Detta regleras inte genom flödeskraven för uteluft i bostäder. I de flesta offentliga inomhusmiljöer är tobaksrökning idag förbjuden. Läs mer i relaterad information.   

Lös inredning, städmetoder med mera

Lös inredning och hur man städar kommer att påverka mängden luftföroreningar. Det är dock ingen teknisk egenskap hos byggnaden och regleras därför inte i byggreglerna om hygien hälsa och miljö. För verksamheter ställs det krav på städning utifrån annan lagstiftning.

Du kan läsa mer i relaterad information.

Det finns standarder för städkvalitet.  

Vattenånga

Det finns många olika fuktkällor som tillför fukt till inomhusluften. Vattenånga är inget hälsofarligt ämne i sig självt, men kan ändå påverka hälsan via följdeffekter.

Om fuktinnehållet i luften blir för högt ökar sannolikheten för fuktskador i byggnaden. Det kan i sin tur bidra till andra luftföroreningar. Om fuktinnehållet blir för lågt finns mer direkta hälsoeffekter. Ett exempel är uttorkning av slemhinnor på grund av dammpartiklar som svävar längre i miljön. I bostäder är det framför allt dusch och matlagning som ger stora och snabba tillskott av fukt.

Temperatur

Temperatur i luft och i material påverkar föroreningar. Dels påverkar temperatur den relativa luftfuktigheten som i sin tur påverkar hur partiklar svävar i luften. Dels påverkar temperaturen hur snabbt ett ämne emitterar från ett material Vid bedömningar av luftföroreningar behöver man därför även ta hänsyn till temperaturen i byggnaden.

Brandgaser

Brandgaser innehåller skadliga luftföroreningar. Detta  regleras dock inte i byggreglerna om hygien hälsa och miljö utan i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2025:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader.

Du kan läsa mer om brandskydd i ventilation, brandgaser och krav på utrymningsvägar i Boverkets vägledning om säkerhet vid brand.

Säkerhet i händelse av brand

Källor till luftföroreningar utomhus

Om föroreningskällan finns utanför byggnaden kan inte luftväxling med uteluft användas som metod för att förbättra inomhusmiljön. Detta ska beaktas när man bedömer tilluftens kvalitet.

Det finns flera olika källor till luftföroreningar utomhus. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning kring uteluftskvalitet. Se relaterad information.  

Precis som inomhus kan det finnas tillfälliga föroreningskällor utanför byggnaden som kan påverka uteluftskvaliteten. Ett exempel är om det börjar vid brand eller utsläpp i byggnadens omgivning.

Kyltorn och legionella

Tillväxt av legionella i kyltorn har vid flera tillfällen lett till legionellasjukdom. Det är anmälningspliktig verksamhet att ha kyltorn via annan lagstiftning.

Regler om luft - en överblick

Kontroll av föroreningskällor

Det finns flera standardiserade metoder för att kontrollera föroreningskällor. Kontroller kan utföras både vid tillverkning av nya byggprodukter och genom mätning av materialytor i rum.

Det finns också förstörande provningsmetoder där man med uttagna prov kontrollerar om det finns föroreningar i byggnadsdelar eller material.

En del indirekta verifieringstekniker går ut på att samla ihop och analysera damm eller att samla upp föroreningar ur rumsluften via luftprovtagning. Man kan också utföra kontinuerlig kontrollera förekomsten av luftföroreningar för att styra luftväxlingen i drift. Om man vet vilka flöden som används blir det också en indirekt indikation på föroreningarnas källstyrka för de parametrar som mäts.

För kontroll av radon finns detaljerad vägledning hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Se mer i Relaterad information.  

Föroreningar i uteluft spåras genom ett nationellt kontrollprogram som samordnas av Naturvårdsverket. Mer detaljerade data för uteluftskvalitet kring byggnaden finns ofta tillgänglig hos kommunen. Se mer i Relaterad information.

Det finns specifik standardisering som hanterar emissionsklassning av byggmaterial och byggprodukter.

Du kan läsa mer om kontroller av ventilation på sidan Utformning av ventilation.

Utformning av ventilation