Luftkvalitet

Kraven på luftkvalitet är en dimensionerande förutsättning vid utformning av ventilation. Luftkvaliteten påverkar hur människor exponeras för föroreningar och vilka hälsorisker som kan uppstå. På denna sida beskrivs de faktorer som påverkar luftens kvalitet. Här finns också en översikt av gränsvärden och andra stöd för att bedöma vad som är en tillräckligt bra luftkvalitet.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig främst till dig som exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om luftkvalitet i byggnader enligt Boverkets regler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnad och vill veta vilka krav som ställs.

Söker du mer grundläggande kunskap om ventilation kan du läsa mer på sidorna under undvik fel brister och skador.

Risker med ventilation

Vad avses med en acceptabel luftkvalitet?

I Boverkets byggregler om hygien, hälsa och miljö ställs krav på att luftkvaliteten inomhus ska vara acceptabel.

Plan- och byggförordningen (2011:338), PBF har krav på att luft inte får innehålla partiklar och gaser som ger en oacceptabel risk för hälsan. Det innebär att människors exponering för luftföroreningar ska begränsas. Med oacceptabla hälsoeffekter menas en negativ påverkan på hälsan, som inte är ringa eller helt tillfällig. Formuleringen motsvarar miljöbalkens definition av olägenhet.

Luftföroreningar innefattar även besvärande lukter. Vad som ska anses som en besvärande lukt ska bedömas utifrån vad människor i allmänhet anser är en besvärande lukt.

Kravet i byggreglerna om acceptabel luftkvalitet vid avsedd användning handlar om acceptabel exponering för personer. Vad som är en acceptabel exponering ska bedömas utifrån typen av luftföroreningar, koncentrationen av luftföroreningar, den tid som personen utsätts för föroreningarna och aktivitetsnivån hos personer. En hög aktivitetsnivå ger en ger högre exponering än en låg aktivitetsnivå eftersom personer omsätter mer luft i lungorna under samma tid.

Det finns exponeringsmodeller som kan användas för att bedöma hur användare med olika aktivitetsnivåer kan bli exponerade för föroreningar i inomhusmiljön.

Om byggnaden är avsedd att användas av känsliga grupper som barn eller sjuka, ska luftkvaliteten anpassas till deras behov.

Byggreglernas minimikrav syftar till att vara ett grundläggande skydd för människors hälsa. Kravnivåerna räcker alltså inte nödvändigtvis för att uppnå en luftkvalitet som är optimal för människors komfort eller prestation.

Du kan läsa mer om faktorer i avsedd användning på sidan Avsedd användning .

Avsedd användning

Du kan läsa mer om hälsoeffekter på sidan Din hälsa kan påverkas av dålig luftkvalitet.

Din hälsa kan påverkas av dålig luftkvalitet

Luftdistribution

Hur luft distribueras i byggnaden påverkar luftkvaliteten och kan medföra att olika delar av rum och bostäder har olika luftkvalitet vid samma tidpunkt. Byggreglerna har inga specifika tekniska krav på hur luftdistributionen utformas. Så länge luftkvaliteten blir acceptabel där användningen sker i rummet kan olika tekniska lösningar användas.    

För att maximera nyttan med luftväxlingen kan man placera tilluftsdon där det finns höga krav på luftkvaliteten. I bostäder kan detta exempelvis vara vid sovplatsen, där kraven är höga eftersom människor vistas där under lång tid. På motsvarande sätt kan frånluftsdon placeras där luften kan förväntas ha sämre kvalitet, till exempel uppe vid taket och vid starka föroreningskällor, till exempel toaletter.

Även rummets geometri kan påverka luftdistributionen. Om rumshöjden är låg kan inte förorenad varm luft samlas ovanför användarna på samma sätt som i ett utrymme med hög rumshöjd, vilket ökar sannolikheten för dålig luftkvalitet i vistelsezonen.

Valet av teknik för luftdistribution kan även påverka möjligheten att uppfylla andra krav i byggreglerna, som den termisk komfort och buller. Du kan läsa mer på sidan Risker mer ventilation.

Risker med ventilation

Tilluftens kvalitet

Byggreglerna för hygien, hälsa och miljö har krav på att ta hänsyn till tilluftens kvalitet.

Tilluften behöver normalt vara av betydligt bättre kvalitet än rumsluften för att kunna åstadkomma en acceptabel luftkvalitet. Hur mycket bättre, beror på vilka föroreningskällor som finns, hur stor luftväxlingen är samt om det också finns annan luftbehandling som renar luften.

Tilluftens kvalitet beror på bland annat uteluftens kvalitet.

Du kan läsa mer om föroreningar som kan påverka tilluftens kvalitet på sidan Luftföroreningar.

Luftföroreningar

Styrning av ventilationssystem

Byggreglerna ställer krav på att projektera och dokumentera styrningen av ventilationen. Hur styrningen är utformad kommer att påverka om och så fall när luftkvaliteten kan bli oacceptabel i en byggnad. Luftkvaliteten får inte vara oacceptabel under tider då byggnaden används.  

Om tillskottet av luftföroreningar eller kravet på luftkvalitet varierar över tid är det möjligt att styra ventilationen utifrån det aktuella luftväxlingsbehovet.

När luftväxlingen är reducerad eller helt avstängd, ökar koncentrationen av luftföroreningar från byggnaden. Det innebär ofta luftväxlingen behöver ökas innan användningen återupptas för att luftkvaliteten ska bli acceptabel.   

Kravet på att dokumentera styrning av ventilationen kan anses obehövligt när det inte finns någon styrning, som vid självdragssystem, eller när det inte finns något ventilationssystem som vid en carport.

Luftföroreningar

Vid utformningen ska man ta hänsyn till de föroreningar som påverkar luftkvaliteten. Dessa kan komma från flera typer av källor, inklusive byggnadsmaterial, inredning, verksamheten samt användarna själva.

Tillfälliga föroreningar kan behöva hanteras genom möjlighet till vädring

Man ska också bedöma behovet av att kunna öka luftväxlingen tillfälligt, för att hantera tillfälliga kraftigare föroreningskällor. I bostäder kan det exempelvis bero på matlagning och dusch. Även om föroreningskällan är kortvarig kan exponeringen bli oacceptabel om den kontinuerliga luftväxlingen inte klarar av att upprätthålla luftkvalitetskraven eller snabbt återställa luftkvaliteten efteråt.

Du kan läsa mer om vilka föroreningar som finns och hur föroreningars källstyrka kan variera över tid på sidan om luftföroreningar.

Luftföroreningar

Spridning av luftföroreningar

Luftkvaliteten påverkas av spridning av luftföroreningar. Byggreglerna har därför krav på att motverka spridning av luftföroreningar som ger oacceptabel luftkvalitet.   

Det finns planerad och oplanerad spridning av luftföroreningar. Planerad spridning av luftföroreningar inomhus uppstår vid användning av vissa tekniska lösningar för luftdistribution, exempelvis genom överluft och återluft.

Lukt och föroreningshalter som är acceptabla i ett rum kan vara oacceptabla i ett annat rum på grund av skillnad i exponering. Oacceptabel spridning kan vara att föroreningar sprids från ett rum med lägre krav på luftkvalitet till ett rum med högre krav, till exempel spridning från hygienrum till sovrum.

Även oplanerade luftrörelser kan transportera luftföroreningar. Föroreningar kan exempelvis spridas från utemiljön in i byggnaden som luftläckage genom yttervägg. Oplanerad spridning kan också ske mellan rum och genom ventilationssystemet.  

Du kan läsa mer om risker med ventilation på sidan Risker med ventilation.

Risker med ventilation

Särskilda risker när man bygger om

Vid ändring av en byggnad kan risken för spridning påverkas av att äldre byggnader ofta har större sannolikhet för luftläckage. Äldre byggnader kan också innehålla skadat byggmaterial som ger upphov till luftföroreningar. Rivning och demontering kan dessutom skapa nya läckagevägar för spridning av luftföroreningar. Uteluftkvaliteten kan också ha förändrats över tid vilket kan påverka vilka föroreningar som kan spridas.

Gränsvärden för inneluftens kvalitet

Byggreglerna för hygien, hälsa och miljö har krav för koncentration av radon i luft.

Du kan läsa mer om radon på sidan Koll på radonhalten.

Koll på radonhalten?

För övriga luftföroreningar inomhus har byggreglerna inga fastställda gränsvärden. Det är upp till byggherren, att vid projektering fastställa relevanta gränsvärden utifrån de föroreningskällor som kan finnas, den exponering som kan uppstå och den risk för hälsan detta innebär. Det finns standarder och branschvägledning som kan ge stöd vid bestämmandet av gränsvärden.

Det finns även krav och vägledning från andra myndigheter. Exempelvis:

• WHO har rekommenderade gränsvärden för några luftföroreningar, baserade på det nuvarande kunskapsläget. WHO:s gränsvärden återges även i vissa inomhusmiljöstandarder.
• För kortare användningstider, med återhämtningstid mellan exponeringar, har Arbetsmiljöverket gränsvärden för ett antal föroreningar. Se mer i relaterad information.

Om ämnet luktar eller inte, påverkar kraven

Byggreglerna för hygien, hälsa och miljö har krav på att lukter inte får skapa oacceptabel hälsorisk eller besvärande lukt. För lukter finns en ”lukttröskel” – lukten kan inte uppfattas förrän ämnet har uppnått en viss koncentration.

EU har gränsvärden för ämnen i material

Koncentrationen av ett ämne i ett material påverkar hur snabbt ämnet kan avges till luften.

EU:s lista med ”lowest concentration of interest”, LCI, anger rekommenderade gränsvärden för många ämnen i material. Läs mer i relaterad information.

Gränsvärden för uteluftens kvalitet

Uteluftens kvalitet är ofta en avgörande förutsättning för tilluftens kvalitet  Vid utformning behöver man ta hänsyn till vilken kvalitet uteluften har vid den punkt där luft tas in i byggnaden.

Uteluftskvaliteten är inte en egenskap som byggnaden har, därför regleras den inte aktivt i byggreglerna. Däremot ställs det krav på att avluft från byggnader inte får förorena uteluften på ett sätt som ger risk för ohälsa för människor i byggnaden eller i omgivningen. Du kan läsa mer om utsläpp på sidan Utsläpp till omgivningen.  

Utsläpp till omgivningen

Gränsvärden för uteluftkvalitet finns i miljökvalitetsnormen. Denna ges ut av Naturvårdsverket och ställer bland annat krav på att kommuner ska mäta och redovisa uteluftskvaliteten. Naturvårdsverket ansvarar också för miljömålet frisk luft, som har lägre kravgränser på föroreningar i uteluften än miljökvalitetsnormen. Läs mer under relaterad information.

När kommuner upprättar detaljplaner kan de i vissa fall ställa mer specifika krav på uteluftens kvalitet. Detta kan påverka förutsättningarna för byggnader, både med hänsyn till uteluft och avluft.

Kontroller av luftkvaliteten

Det finns flera standardiserade sätt att kontrollera luftkvaliteten inomhus och utomhus.

För luktande ämnen är det svårt att bedöma vilka besvärande lukter som uppstår vid en viss uppmätt koncentration. För att bedöma lukter finns därför andra standardiserade kontrollmetoder.

Kontroll av inomhusmiljö