Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö

Byggnader ska utformas med hänsyn till hygien, hälsa och miljö så att det inte blir en oacceptabel risk för användarnas hygien, hälsa och miljö. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Dessa nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om de övergripande reglerna som gäller för skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna blir uppfyllda.

Kraven preciseras i Boverkets byggregler

Det tekniska egenskapskraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns i PBL. Kraven preciseras i PBF. Boverkets nya byggregler preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd för att uppfylla de tekniska egenskapskraven.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (i Boverkets författningssamling)

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets byggregler om hygien, hälsa och miljö börjar gälla den 1 juli 2025.  De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Övergripande bestämmelser

De övergripande bestämmelser för hygien, hälsa och miljö har regler om:

• Mindre avvikelse
• Definitioner
• Byggprodukter och material
• Projektering och utförande
• Ändring av byggnader
• Kontroll
• Luftkvalitets-, fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation
• Drift- och underhållsinstruktioner.

Dessa regler är övergripande och gäller för hela författningen.

Mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning

Det finns en möjlighet i enskilda fall att göra mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna. Det är dock flera förutsättningar som ska vara uppfyllda. Regeln om mindre avvikelser ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag och förordning, utan bara i föreskrifterna.

Vad är en mindre avvikelse?

En mindre avvikelse är ett mindre avsteg från en föreskrift. Det innebär att kravet i en föreskrift inte uppfylls i sin helhet, utan att ett avsteg får göras.

Möjligheten till mindre avvikelse finns, för att kraven i föreskrifterna kan vara orimliga i ett enskilt fall. Genom att göra en mindre avvikelse så är det möjligt att genomföra lösningar som uppfyller syftet med ett krav, trots att de strider mot kravet. Det kan numera finnas större behov av att göra mindre avvikelser från föreskrifterna, jämfört med från Boverkets byggregler, eftersom vissa delar som där var allmänna råd nu är bindande föreskrifter.

När får mindre avvikelser göras?

Det är bara undantagsvis, under speciella förhållanden, som mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får göras. Alla följande förutsättningar ska vara uppfyllda:

• det är ett enskilt fall
• avvikelsen är mindre
• det finns särskilda skäl
• byggnaden kan antas bli tekniskt tillfredsställande trots avvikelsen, och
• det finns ingen avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Det är bara från krav i Boverkets föreskrifter som det får göras avvikelser. Regeln om mindre avvikelser ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag eller förordning.

Byggherrens och byggnadsnämndens roll kopplat till mindre avvikelser

Om byggherren vill göra mindre avvikelser från tekniska egenskapskrav ska byggnadsnämnden inte pröva om mindre avvikelser medges eller inte. Det är byggherren själv som har ansvaret för att avgöra om mindre avvikelser är lämpligt. Byggherren ska i samband med projekteringen ha dokumenterat skälen för avvikelserna, det kan ske genom en notering i en relevant handling. Det kan vara på en ritning eller likande underlag. Byggherren kan också utveckla skälen för byggnadsnämnden på det tekniska samrådet. Om byggherren tillämpar regeln om mindre avvikelser felaktigt, kan byggnadsnämnden ytterst neka starbesked eller slutbesked.

Skillnad mellan mindre avvikelser och anpassning av krav vid ändring

Mindre avvikelser från föreskrifterna är inte samma sak som anpassning och avsteg från kraven vid ändring. Vid ändring av en byggnad ska byggnadsnämnden godta att man fastställer kravnivån med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kravnivån i det enskilda fallet fastställs utifrån den enskilda byggnaden och den aktuella åtgärden. Därför behöver regeln om mindre avvikelser sällan användas för att anpassa krav vid ändring.

Definitioner

Det finns ett antal ord och begrepp som Boverket definierar i denna författning. Dessa termer är väsentliga till författningen. Anledningen till att just dessa termer definieras är att de används i föreskrifterna och bedöms inte vara vedertagna. Detta för att föreskrifterna ska tillämpas på rätt sätt och får avsedd effekt.

Projektering och utförande

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att dimensionerande förutsättningar fastställs. Krav på funktioner via byggregler samt krav från byggherren om högre kvalitetsnivåer eller andra funktioner preciseras. Projektets specifika förutsättningar kartläggs. I projekteringen utformas sedan byggnadens funktioner via val av tekniska lösningar. Lösningarnas risker bedöms och får vid behov specifika krav på hantering under utförande eller i drift.

För att kunna utforma en lösning kan övergripande funktionskrav ibland behöva brytas ned till fler mer preciserade delkrav. Det ingår i projekteringen att utföra nödvändig kravnedbrytning. Det finns ofta branschverktyg och branschstandarder som ger stöd för hur nedbrytning kan ske.

Vid uppförande av nya byggnader samt vid ändring av byggnader ska projekteringen ske:

• på ett fackmässigt sätt
• så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
• så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras

Förutsättningarna för utformningen, riskbedömningen och utformningen ska dokumenteras i handlingar. Även drift och underhållsinstruktioner ska dokumenteras. Projekteringen tar även fram och dokumenterar underlag som behövs för att kunna sammanställa luftkvalitets-, fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation. Kraven på dokumentation vid projektering gäller inte om det är obehövligt. För byggreglerna om hygien, hälsa och miljö är det obehövligt om utformningen inte kan innebära en olägenhet för människors hälsa.  Vid ändring kan det vara obehövligt vid enkla åtgärder av begränsad omfattning. 

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att utförandet görs

• på ett fackmässigt sätt, och
• enligt gällande handlingar.

Vad menas med fackmässigt vid projektering?

Med fackmässigt menas att den person som projekterar åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet .

För projektering innebär det exempelvis att ha kunskap och färdigheter om:

• byggregler,
• kravnedbrytning,
• riskhantering inklusive riskbedömning,
• projekteringsmetoder,
• montagemetoder,
• kontrollmetoder, och
• redovisningsmetoder.

Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga. 

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna pröva eller bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden.

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet ska kunna utföras innebär att man i projektering även behöver ta hänsyn till byggmetoder så att byggnaden går att uppföra enligt handling. Det handlar exempelvis om hänsyn till byggtoleranser och utrymme att utföra montaget korrekt. Det handlar också om att välja material och produkter som fungerar i den produktionsmiljö som finns när de monteras.

För mer riskfyllda komplicerade lösningar kan det innebära behov av specifika montagehandlingar som i detalj visar hur montaget ska gå till. Ett exempel kan vara lufttätningsdetaljer i komplexa byggdelar.

Riskbedömning avgör behovet i det enskilda fallet.

Vad menas med förutsatt underhåll? 

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en byggnads förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas. Det kan exempelvis innebära att det ska finnas tillräcklig plats för förväntat underhåll och att delar som förväntas bytas, som till exempel filter i ett ventilationssystem eller kopplingar i en tapp-vatteninstallation, ska vara åtkomliga.

Vad menas med fackmässigt utförande?

Med fackmässigt menas att den person som utför åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på åtgärden och dess komplexitet.

För utförande innebär det exempelvis att ha kunskap och färdigheter om:

• byggregler för utförandeskedet,
• att läsa och förstå bygghandlingar och montageanvisningar,
• verktygshantering som krävs för utförandet, och
• verktygshantering som krävs för kontroller.

Förundersökning vid ändring av byggnad

För att kunna fastställa vilka krav som behöver uppfyllas vid ändring av en byggnad behöver byggherren ha kännedom om byggnaden. Kraven behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga om

• byggnaden har sådana brister i skyddet för hygien, hälsa och miljö som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden, och
• åtgärden kan försämra skyddet för hygien, hälsa och miljö i den befintliga byggnaden.

Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren också ha kännedom om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.

Syftet med en förundersökning enligt ovan är att tydliggöra byggherrens ansvar för att, som ett led i projekteringen, ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper. Genom förundersökningen får byggherren ett viktigt underlag vid projekteringen av ändringsarbetena.

Med brister som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden avses brister i den ändrade delen som kan få betydelse för om byggnaden kan komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven.

Det behöver också uppmärksammas om ändringar i en del av byggnaden leder till konsekvenser som behöver åtgärdas i andra delar av byggnaden.

Med förundersökningen som underlag kan sedan såväl byggherre som byggnadsnämnd bedöma vilka krav som kan ställas på den aktuella åtgärden.

Använd erfarenheterna från den befintliga byggnaden

Förutsättningarna skiljer sig åt vid ändringar jämfört med uppförande av nya byggnader. Vid uppförande av nya byggnader väljer man material och tekniker som kan antas medföra att den nya byggnaden får de eftersträvade egenskaperna. I en befintlig byggnad har val av material och teknik redan skett och inför en ändring går det att mäta vilka egenskaper dessa val har gett upphov till. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. En lösning kan godtas även framöver om

• den har fungerat tillfredsställande,
• byggnadens avsedda användning inte kommer ändras jämfört med den förra, och
• förutsättningarna i övrigt inte har ändrats.

Till exempel bör befintliga luftflöden kunna godtas om undersökningar av inomhusmiljön visar att byggnaden har en acceptabel luftkvalitet och om ändringen inte kan antas medföra förändrade förutsättningar.

Utnyttja befintliga kanaler

Ändring av ett system för luftväxling kan medföra stora ingrepp i en byggnad som kan påverka byggnadens kulturvärden. Vid ändring av en byggnads system för luftväxling ska det därför klarläggas vilka möjligheter det finns att utnyttja befintliga ventilationskanaler eller att på annat sätt minimera ingreppets omfattning. Utifrån en sådan undersökning kan det sedan fastställas hur åtgärden kan utformas så att PBL:s förvanskningsförbud och varsamhetskrav tillgodoses.

Kontroll

För att kvalitetssäkra byggprocessen ställs krav på att byggherren ska genomföra kontroller. Kontrollerna ska utföras fackmässigt och kraven gäller oberoende av de kontroller som tas upp i den kontrollplan som fastställs vid tekniskt samråd enligt PBL.

Allmänt om kontroll

Byggherren ska se till att det utförs kontroller av att kraven i författningen om hygien, hälsa och miljö uppfylls. Samtliga krav enligt författningen ska kontrolleras. Det finns tre alternativ när kontrollerna kan göras:

• under projektering och utförande,
• i den färdiga byggnaden eller anläggningen, eller
• en kombination av under projektering och utförande och i den färdiga byggnaden eller anläggningen.

Kontroll ska utföras fackmässigt

Med vilken regelbundenhet och hur ingående kontroller ska utföras bestäms genom en fackmässig bedömning av byggherren och dess organisation i varje enskilt fall. Vissa krav kan kontrolleras på ett enklare sätt, andra krav måste kontrolleras mer ingående och vid fler tillfällen under byggprocessen. Kravet om fackmässighet innebär att den som utför kontroller ska ha en kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en yrkesmässig person inom den aktuella professionen.

Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Det innebär också att kunna bedöma när kontrollen av ett visst krav ska äga rum. För kontroll där provning eller mätning ingår, innebär kravet på fackmässighet att den som utför kontrollen ska kunna hantera de instrument eller den utrustning som behövs för kontrollen.

Om byggherren själv inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra kontrollerna på ett fackmässigt sätt, ansvarar byggherren för att någon annan i organisationen har tillräcklig kompetens. Det kan vara en projektör, en arbetsledare eller en annan person som byggherren anlitar.

Kravet om fackmässighet är inte kopplat till någon specifik utbildning eller certifiering. Det måste alltid till en bedömning i det enskilda fallet av vilken kunskap och färdighet som krävs för att uppfylla kravet på fackmässighet.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras

För att kvalitetssäkra byggprocessen ska resultatet av kontrollen dokumenteras.

Det finns inga formkrav för hur dokumentationen av kontrollen ska se ut, men av dokumentationen ska det framgå att kraven kontrollerats och på vilket sätt de kontrollerats. Detta innebär normalt att det av dokumentationen ska framgå vilken kontrollmetod som användes, tidpunkten för kontrollen samt vem som utförde kontrollen. Dokumentationen av kontrollerna kan bestå av eller innehålla till exempel fotografier, protokoll eller intyg.

Kontroll under projekteringen

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

Kontroll under utförandet

Kontroll som genomförs under utförandet ska säkerställa att arbetet utförs enligt de handlingar som upprättats och kontrollerats under projekteringen. Syftet är att säkerställa att rätt byggprodukter används och att rätt arbetsmoment genomförs på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Byggprodukter

Byggherren ska välja byggprodukter vars väsentliga egenskaper är lämpliga för att den färdiga byggnaden ska uppfylla reglerna. Byggherren ska avgöra om produkterna är lämpliga att användas i projektet.

För att byggherren ska kunna bedöma lämpligheten ska byggprodukter ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i [aktuell författning]. Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda. Vilka slags byggprodukter som anses ha förhandsbedömda egenskaper framgår av aktuell bestämmelse i författningen. Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.

Du kan läsa mer om återvända byggprodukter och återbruk av bärverksdelar på sidorna CE-märkning och återbruk och Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar.

Återanvända byggprodukter på PBL kunskapsbanken

Återbruka bärverksdelar på PBL kunskapsbanken

Byggprodukter ska kontrolleras när de levereras

Byggherren ansvarar för att byggprodukterna kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen för att säkerställa att de har de egenskaper som förutsatts under projekteringen. Denna mottagningskontroll är en viktig del av kontrollen under utförandet. När man tar emot byggprodukterna ska man verifiera och dokumentera att leveransen motsvarar de byggprodukter som framgår av handlingarna.

Mottagningskontrollen ska göras för alla byggprodukter, oavsett säkerhetsklassen på den byggnadsdel där byggprodukten ska ingå. Syftet är att säkerställa att det som levereras till byggarbetsplatsen, och byggs in i byggnaden, faktiskt är det som förutsatts och dokumenterats under projekteringen.

Kontroll i den färdiga byggnaden

I den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom:

• mätning: en fysisk bestämning, enligt en tillförlitlig metod, av ett siffervärde för en viss egenskap,
• provning: ett praktiskt försök för att utreda om en viss funktion har uppnåtts, eller 
• besiktning: en visuell kontroll av att ett visst utförande överensstämmer med dokumentationen av projekteringen.

Krav på kontroll gäller oberoende av kontrollplan PBL

Krav på kontroll gäller oberoende av de kontroller som tas upp i kontrollplan PBL. Det innebär att kontrollplan PBL sannolikt endast omfattar en liten del av alla kontroller som byggherren måste genomföra för att uppfylla kraven på kontroll enligt Boverkets föreskrifter; detta eftersom kontrollplan PBL endast ska avse så kallat kritiska moment.

Kontrollplan

Dokumentationen av kontrollerna av projekteringen kan vara ett lämpligt underlag för riskbedömningen inför förslaget till kontrollplan PBL. Byggnadsnämnden kan också begära att få se dokumentationen vid det tekniska samrådet.

Tekniskt samråd 

Kontroll av fuktsäkerheten

Luftkvalitets-, fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation

Syftet med bestämmelsen är att dokumentera luftkvalitets, fuktsäkerhets-, och vattensäkerhet i den färdiga byggnaden. Dokumentationen ska följa med den färdiga byggnaden, vara till nytta under bruksskedet och underlätta kunskapsöverföring vid ägarbyten. Den kan även användas som underlag vid kontroll av den färdiga byggnaden, exempelvis att vid obligatorisk ventilationskontroll (OVK) eller vid kommunens tillsyn med stöd av miljöbalken.

Listan om vad dokumentationen av den färdiga byggnaden ska innehålla har samordnats med motsvarande beskrivning av projekteringsdokumentationen.

Vad ska dokumenteras?

Dokumentationen förväntas huvudsakligen bestå av delar från projekteringsdokumentationen samt resultat från åtgärder som beskrivs i den dokumenterade projekteringen.

Begränsning av kravet och när dokumentationen inte behövs

Syftet med att begränsa kravet till åtgärder som kräver lov eller anmälan är både att undvika att byggherren belastas med administrativa kostnader vid mindre åtgärder, samt att dessa är mindre komplicerade.

Dokumentation av luftkvalitén, fuktsäkerheten och vattensäkerheten behöver inte göras vid uppförande av en ny byggnad inte medför några hälsorisker på dessa områden. Ett exempel är skärmtak över en uteplats. För byggnader där människor vistas tillfälligt behöver ingen dokumentation av luftkvalitén tas fram. Om en ändring av en byggnad inte påverkar de tekniska egenskapskraven märkbart så behöver inte luftkvalitets-, fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation tas fram.

Mer om dokumentationskraven

Läs vidare under den delen av vägledningen som handlar om respektive Luft, fuktsäkerhet och vatten- och avloppsinstallationer.

Luft

Fuktsäkerhet

Vaten- och avloppsinstallationer

Drift- och underhållsinstruktioner

Drift- och underhållsinstruktioner är viktiga för att byggnadens funktioner ska garanteras över tid och för att de som ska sköta byggnaden ska förstå hur drift och underhåll ska utföras. Bestämmelsen reglerar att nödvändiga drift- och underhållsinstruktioner ska tas fram och dokumenteras.

Behovet av instruktioner kan variera stort utifrån byggnadens komplexitet och avsedda användning. Behovet av instruktioner bedöms genom byggherrens riskarbete. Brister i drift och underhåll är en stor källa till fel brister och skador i byggnader.

Vid ändring av byggnad behövs det inte tas fram, eller modifieras, drift- och underhållsinstruktioner om ändringen inte märkbart påverkar förutsättningarna för byggnadens drift och underhåll.