Regler för laddning av elfordon

Vilka byggnader som ska ha utrustning för laddning av elfordon eller förberedelse för laddning genom så kallad ledningsinfrastruktur framgår av plan- och byggförordningen, PBF. Reglerna för uppförande av nya byggnader gäller från 2021, medan retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader att installera en laddningspunkt börjar att gälla från den 1 januari 2025. För att förenkla tillämpningen av reglerna har Boverket gett ut föreskrifter och allmänna råd om exempelvis vilken typ av ladduttag som ska användas.

Vad är laddinfrastruktur?

Laddinfrastruktur är ett övergripande begrepp för fast utrustning som behövs för laddning av elfordon. Laddinfrastruktur kan delas upp i ledningsinfrastruktur och laddningspunkter:

• Med ledningsinfrastruktur avses ett förberedande system bestående av kanaler, tomrör, kabelstegar eller liknande där kablar till laddningspunkter enkelt kan dras fram.
• Med laddningspunkt avses utrustning för laddning av ett elfordon.

Krav i samband med uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader

Kraven på laddinfrastruktur i samband med uppförande av byggnader ska tillämpas om man söker bygglov eller gör en anmälan efter den 10 mars 2021. Reglerna innebär i korthet:

• Nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur (förberedelse med tomrör eller liknande) till alla parkeringsplatser.
• Byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 % av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.

• För byggnader för vilka energi inte används för att påverka inomhusklimatet ställs inte några krav. 

• För byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet ställs inte något krav. 

Du kan läsa mer på sidan För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?

För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur

Observera att texten "/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/" i den grå utfällningsrutan ovan inte tillhör 20 b § utan 20 c §.

Samma regler som gäller vid uppförande av byggnader ska även tillämpas vid så kallad ombyggnad av en byggnad. För parkeringar inne i byggnaden gäller detta endast om ombyggnaden berör byggnadens elektriska infrastruktur. För parkeringar på byggnadens tomt gäller detta endast om det i samband med ombyggnaden även sker ändringsåtgärder på parkeringen.

Med ombyggnad avses i PBL påtaglig förnyelse av en byggnad.

Ombyggnad

Retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader

Utöver kraven vid ny- och ombyggnad ställs i vissa fall retroaktiva krav. Dessa krav omfattar befintliga byggnader även om några andra åtgärder inte vidtas och ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2025. De retroaktiva kraven innebär följande:

• Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha minst en laddningspunkt för elfordon.

• För byggnader för vilka energi inte används för att påverka inomhusklimatet ställs inte några krav.

• För byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet ställs inte något krav. 

Du kan läsa mer på sidan För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?

För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur

Krävs det bygglov eller anmälan för laddningspunkter?

I de flesta fall då krav på laddinfrastruktur gäller är det en följd av andra åtgärder som uppförande av nya byggnader med många tillhörande parkeringsplatser eller ombyggnad av en befintlig byggnad. Sådana åtgärder kräver normalt bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Att reglerna för laddinfrastruktur följs blir då en del av den ordinarie byggprocessen.

Vid uppfyllande av det retroaktiva kravet är det däremot mindre troligt att andra bygglovs- eller anmälningspliktiga åtgärder utförs samtidigt. Det finns då i sig inte något generellt krav på bygglov eller anmälan för själva laddningspunkten. Ändringen av byggnaden kan dock i sig innebära att andra anmälningspliktiga åtgärder görs, som ändring av byggnadens brandskydd, att fasaden påverkas eller något liknande. För exempelvis kommersiella laddningspunkter kan det även krävas bygglov om de har tak eller i övrigt påverkar omgivningen i form av stora skyltar och liknande. I det enskilda fallet är det kommunens byggnadsnämnd som avgör om bygglov eller anmälan ska göras.

När måste det retroaktiva kravet vara uppfyllt?

Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser börjar gälla den 1 januari 2025. Att bestämmelsen träder i kraft först då innebär att åtgärder kommer att behöva vidtas i rimligt god tid före det datumet eftersom man annars omedelbart kommer bryta mot regeln i samma stund som den börjar att gälla. Att från samhället utföra myndighetstillsyn eller ställa några krav på att utföra arbeten före januari 2025 är däremot inte möjligt då kravet då inte har börjat gälla.

Möjlighet att få bidrag

Det är normalt inte möjligt att få bidrag för installation av laddinfrastruktur som är obligatoriskt enligt Plan- och bygglagen. Däremot kan det vara möjligt att få bidrag för åtgärder som vidtas utöver de krav som följer av lagstiftningen.

Boverket ansvarar inte för något bidragssystem för installation av laddningsutrustning. För företag, bostadsrättsföreningar eller andra organisationer kan det finnas möjlighet att få bidrag via Naturvårdsverket. Det kan även som privatperson finnas möjlighet att få skattereduktion för så kallade grön teknik, se vidare under relaterad information.

Förslag på undantag för ideella organisationer

Regeringen har föreslagit att ideella organisationer ska undantas från det retroaktiva kravet på en laddningsplats som börjar gälla 1 januari 2025. I ett PM föreslår de en ändring i plan- och byggförordningen (PBF). PM:et är ute på remiss och en ändring i förordningen kan som tidigast beslutas i november.

Det föreslagna undantaget gäller ideella organisationer som uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer. Enligt regeringens PM avses med ideella organisationer även trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.