Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Granskad: 12 maj 2021

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar innehåller krav och regler för utförande och installation, kontroll samt skötsel och underhåll.

Vilka anordningar omfattas?

Exempel på motordrivna anordningar som omfattas av Boverkets föreskrifter är:

  • Hissar
  • Linbaneanläggningar
  • Motordrivna portar och liknande anordningar
  • Rulltrappor och rullramper
  • Takmonterade persontransportanordningar
  • Anordningar för avfall

Preciseringar och undantag för vilka anordningar som omfattas av föreskrifterna finns beskrivna i särskilda avsnitt. Även det utrymme och den utrustning som krävs för att en anordning ska kunna drivas, skötas, underhållas och kontrolleras hör till den motordrivna anordningen.

1 §    Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338).

Författningen gäller sådana motordrivna anordningar som avses i 1 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) med de preciseringar och undantag som framgår av denna författning.

Till den motordrivna anordningen hör det utrymme och den utrustning som krävs för att anordningen ska kunna drivas, skötas, underhållas och kontrolleras.

Allmänt rådUtrymmen respektive utrustning som tillhör den motordrivna anordningen är exempelvis maskinrum, driftrum och utrustning för att frigöra och evakuera instängda personer. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om utförande och driftsinstruktioner, utformning, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning samt energihushållning och värmeisolering finns i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.Boverkets byggregler avsnitt 3:144 Hissar och andra lyftanordningar, 3:3 Rumshöjd, 3:4 Driftutrymmen, 5 Brandskydd, 6:25 Ventilation, 7 Bullerskydd, 8 Säkerhet vid användning och 9:6 Effektiv elanvändning kan vara av särskilt intresse.Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner samt bärförmåga vid brand finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).Föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1), Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (ELSÄK-FS 2016:3) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter om auktorisation som elinstallatör (ELSÄK-FS 2017:4). (BFS 2018:2).

Det finns även andra föreskrifter som kan vara tillämpliga för motordrivna anordningar, se "På andra webbplatser" under "Relaterad information".

  • Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd,(BFS 2011:6), BBR
  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10), EKS
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3)
  • Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1)
  • Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (ELSÄK-FS 2016:3)
  • Elsäkerhetsverkets föreskrifter om auktorisation som elinstallatör (ELSÄK-FS 2017:4)

Utförande och installation

För att en anordning ska få användas ska den vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredställande skydd för användarens säkerhet och hälsa. Detta gäller också vid skötsel, underhåll och tillsyn. Specifika krav för olika typer av anordningar fins beskrivna i särskilda avsnitt. Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, 2 kap 1 §, första stycket.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt rådFör att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar.Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler.Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden.Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder.För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

Ändring eller utbyte av viss del

Kraven i föreskrifterna gäller även om man utför en ändring eller byter ut en viss del av en anordning. Den ändrade eller utbytbara delen ska då uppfylla samma krav som för en ny anordning. Vissa ändringar eller byten av delar kan även medföra följdkrav som måste uppfyllas i samband med att ändringsarbetet eller utbytet görs. Se Hissföreskrifterna (2011:12) 2 kap. 1 §, andra stycket.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt rådFör att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar.Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler.Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden.Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder.För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

Mindre avsteg från föreskrifternas krav vid ändringen eller utbytet av viss del i anordningen kan vara möjliga i vissa fall om den motordrivna anordningen ändå ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa. Möjligheten för avsteg från föreskrifterna gäller om det antingen:

  • medför oskäliga kostnader på grund av byggnadsverkets eller den motordrivna anordningens förutsättningar, eller
  • är olämpligt av varsamhetsskäl med hänsyn till byggnadsverkets särdrag och värden att följa kraven.

2 §    Om det på grund av byggnadsverkets eller den motordrivna anordningens förutsättningar skulle medföra oskäliga kostnader, eller om det vid ändring av en anordning eller utbyte av viss del av anordningen skulle vara olämpligt av varsamhetsskäl med hänsyn till byggnadsverkets särdrag och värden att följa föreskrifterna i denna författning, får mindre avsteg göras om anordningen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. (BFS 2016:2).

Genomförda åtgärder ska noteras i en journal som ska hållas tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll. Om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten krävs en revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt rådExempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller transportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Kontroll

Ägaren eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att den kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan enligt fastställda intervall. Kontrollen delas i tre typer:

  • Första besiktning
  • Återkommande besiktning
  • Revisionsbesiktning

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

En lista över ackrediterade kontrollorgan som får utföra besiktning enligt Boverkets föreskrifter finns på Swedacs webbplats, se "På andra webbplatser" under "Relaterad information".

Kontrollorganen tar vid besiktningen ställning till hur allvarliga eventuella brister är.

9 §    Om kontrollen visar att anordningen har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 10 §.

Allmänt råd I 4 § anges när anordningen inte får tas i bruk.

21 §    Om kontrollen visar att anordningen har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 22 eller 23 §§. (BFS 2012:11).

27 §    Om kontrollen visar att en anordning har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Brister ska bedömas enligt 10 och 11 §§.

Allmänt rådFörbud mot att ta anordningen i bruk regleras i 4 §.

Om en anordning efter kontroll har kvarstående brister som utgör omedelbar risk för hälsa och säkerhet, eller om kontroll inte har utförts i rätt tid, medför det ett automatiskt användningsförbud.

12 §
  En motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk får användas endast för det ändamål och med den belastning och hastighet som anordningen är avsedd för och endast om den uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa.

13 §
  Om en motordriven anordning ska kontrolleras enligt 8 eller 9 § och kontrollen inte har gjorts inom föreskriven tid, får anordningen inte användas förrän kontrollen är gjord.

Brister som inte var för sig eller genom samverkan med andra brister bedöms utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa ska åtgärdas snarast. För återkommande besiktning gäller en fast tidsgräns på en månad. Kontroll av att det är gjort görs vid nästa besiktning.

11 §    Brister som kvarstår efter avslutad kontroll enligt 8 § 4, 7 eller 8 utgör inte var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Bristerna ska emellertid åtgärdas snarast och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning.

24 §    Brister som kvarstår efter avslutad kontroll och som avser det som ska kontrolleras enligt 20 § 2, 6, 7 eller 8 utgör inte var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Bristerna ska dock åtgärdas inom en månad och kontrolleras vid nästa besiktning. (BFS 2016:2).

27 §    Om kontrollen visar att en anordning har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Brister ska bedömas enligt 10 och 11 §§.

Allmänt rådFörbud mot att ta anordningen i bruk regleras i 4 §.

Första besiktning

Första besiktning ska göras innan anordningen tas i bruk om den inte omfattas av något av undantagen från kontrollen. Vid en första besiktning kontrolleras om en motordriven anordning uppfyller kraven på skydd för hälsa och säkerhet.

6 §    Innan en anordning tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning) såvida den inte omfattas av undantag enligt 28 §, 30 § eller 31§.

Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen uppfyller kraven i 2 kap.

Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll.

Återkommande besiktning

Återkommande besiktning ska göras i god tid före utgången av innevarande besiktningsintervall så länge en motordriven anordning är i bruk, om den inte omfattas av undantag från kontrollen. Det är ägaren eller den som annars ansvarar för anordningen som ska se till att besiktningen görs.

11 §    Brister som kvarstår efter avslutad kontroll enligt 8 § 4, 7 eller 8 utgör inte var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Bristerna ska emellertid åtgärdas snarast och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning.

12 §    Anordningar ska så länge de är i bruk underkastas återkommande besiktning, såvida de inte omfattas av undantag enligt 29–31 §§.

Intervallen för återkommande besiktning är olika för olika typer av motordrivna anordningar.

Byggnadsnämnden har möjlighet att bestämma längre besiktningsintervall i enskilda fall samt bevilja anstånd från kontroll i högst sex månader om det finns särskilda skäl.

16 §    Är en anordning genom sitt brukande i särskilt liten grad utsatt för minskning av driftsäkerheten, får byggnadsnämnden i varje enskilt fall bestämma längre besiktningsintervall än vad som anges i denna författning, dock längst den dubbla tiden.

17 §    Om det finns särskilda skäl, får byggnadsnämnden medge anstånd med kontroll i högst 6 månader. Därpå följande besiktningsintervall ska räknas från den tidpunkt till vilken anstånd medgetts.

Allmänt rådSärskilda skäl kan vara att besiktningen infaller under driftsäsong och att en besiktning då medför stora ekonomiska förluster.

Besiktningsintervallet räknas från den föregående besiktningen och ska finnas angivet på den besiktningsskylt som kontrollorganet tar fram. Ägaren ansvarar för att den senaste besiktningsskylten finns uppsatt på en väl synlig plats på anordningen.

14 §    Besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning eller med anmärkning om att anordningen enbart har sådana brister som sammanlagt inte bedöms ha omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa. Då första besiktning inte krävs, räknas besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen från den månad då anordningen togs i bruk.

15 §    Nästföljande besiktningsintervall räknas från utgången av föregående besiktningsintervall, om inte annat föreskrivs i denna författning.

Kortare besiktningsintervall får väljas av den som äger eller annars ansvarar för anordningen. Därpå följande besiktningsintervall ska då räknas från utgången av det förkortade intervallet.

33 §    Om kontrollen slutförts utan anmärkning eller med anmärkning i protokollet som enbart avser sådana brister som inte ens sammanlagt bedöms ha omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på säkerhet och hälsa, ska kontrollorganet utfärda eller uppdatera en besiktningsskylt.

På skylten ska det finnas lättförståeliga och tydliga uppgifter om

  • 1.  anordningens identitet,
  • 2.  månad och år då en ny kontroll ska vara utförd,
  • 3.  kontrollorganets namn,
  • 4.  ackrediteringsnummer,
  • 5.  ackrediteringsmärke, och
  • 6.  tillåten maxlast (om det är en lastbärande anordning).

34 §    Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för anordningen ska se till att den senast utfärdade besiktningsskylten finns fast anbringad på anordningen på en väl synlig plats för användarna.

Allmänt rådI hissar för persontrafik bör skylten finnas i hisskorgen och vid släpliftar, bergbanor och linbanor vid den påstigningsplats som används mest frekvent.

Revisionsbesiktning

Revisionsbesiktning ska göras om en motordriven anordning har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för säkerheten. Besiktningen ska göras i nödvändig omfattning innan anordningen tas i bruk igen.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller transportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Undantag från kontroll

Undantag från hela eller delar av första besiktningen gäller för anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav. Detta gäller till exempel bestyrkande mot EU:s hissdirektiv (2014/33/EU) och EU:s maskindirektiv (2006/42/EG).

Om bestyrkandet omfattar installationen, och försäkran om överensstämmelse är utfärdad efter att anordningen har installerats, behöver det inte göras någon första besiktning. Därutöver finns det specifika undantagsregler för vissa produktgrupper.

28 §    Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Allmänt rådAnordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanläggningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar.Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2).

29 §    Småliftar vars motoreffekt inte överstiger 7 kW är undantagna från krav på återkommande besiktning.

30 §    Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till småhus är undantagna från krav på första, återkommande och revisionsbesiktning.

Efter ansökan kan Boverket medge undantag från krav på första och återkommande besiktning av porttyper med portblad som är mindre än 25 m 2 bestående av mjukt material, t.ex. plastduk och som saknar hårda förstyvningar.

Undantagna från krav på återkommande besiktning är hålldonsstyrda rullgaller som manövreras högst 2 gånger om dygnet, placerade i butiksentréer eller dylikt.

Undantagna från krav på första och återkommande besiktning är skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som har ett bestyrkande att de överensstämmer med samtliga tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning, i första hand Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner (2006/42/EG). Motsvarande undantag gäller för anordningar som är typgodkända enligt 8 kap. 22–23 §§ plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre bestämmelser. (BFS 2016:2).

31 §    Alla anordningar för avfall utom soptransporthissar är undantagna från krav på första, återkommande och revisionsbesiktning.

Om bestyrkande enligt 28 § kan visas behöver soptransporthissar inte genomgå hela eller delar av första besiktningen.

Drift, tillsyn, skötsel och underhåll

Ägaren eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning i ett byggnadsverk ska se till att den bland annat sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för hälsa och säkerhet. I första hand bör instruktionerna som tillhör anordningen följas. Om dessa saknas eller inte är aktuella finns det vägledning i föreskrifterna för framtagning eller uppdatering av instruktionerna. Skötsel och underhåll bör utföras av någon som har kompetens för uppgiften.

1 §    Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll, tillsyn och kontroll.

Allmänt rådAnordningens tillhörande instruktioner om drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll bör följas. Om dessa instruktioner saknas eller inte är aktuella, kan reglerna i 4 kap. 3–6 §§ och SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Underhåll av hissar och rulltrappor – Regler för underhållsinstruktioner vara vägledande vid framtagning eller uppdatering av instruktionerna.Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning bör se till att den som utför skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn har kompetens för uppgiften.Det företag eller den organisation som utför eller svarar för skötsel och underhåll bör kunna uppvisa följande:
  • 1.  Att det företag som kopplar in eller ur anordningen till elnätet är registrerat hos Elsäkerhetsverket.
  • 2.  Att den som utför arbetet har dokumenterad kunskap om den aktuella anordningen och har informerats om gällande föreskrifter.
  • 3.  Att den person som utför heta arbeten (svetsning) har den dokumenterade kunskap, behörighet och tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (exempelvis AFS 1992:9).
  • 4.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar sina arbetsinstruktioner inom företaget eller organisationen.
  • 5.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar upptäckta brister i utförandet av skötsel och underhåll och avvikelser från arbetsinstruktionerna inom företaget eller organisationen.
  • 6.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man för journaler inom företaget eller organisationen.
(BFS 2018:2).

Journal ska föras över åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll. Ägaren eller den som annars ansvarar för anordningen ska se till att detta görs och att journalen hålls tillgänglig för kontrollorgan och tillsynsmyndigheten.

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt rådExempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

Förbättringskrav på befintliga motordrivna anordningar

Boverkets föreskrifter innehåller vissa förbättringskrav som ska vara uppfyllda för att höja säkerheten på befintliga motordrivna anordningar. Förbättringskrav finns för:

  • hissar med hisskorg
  • linbaneanläggningar

Av föreskrifterna framgår det vilka anordningar som kraven gäller för, vad som ska göras och när det ska vara gjort.

1 §    Med hissar avsedda för persontransport som enligt 3 kap. 11 § 4b plan- och byggförordningen (2011:338) ska vara försedda med en varningsskylt, avses befintliga hissar vilka saknar korgdörr eller korggrind vid åtminstone en korgöppning. Vidare har berörda hissar antingen ett hisschakt eller en hisskorg eller båda delarna samt är avsedda för transport av personer eller personer och gods. Skylten ska vara väl synligt placerad både i hisskorgen respektive på plattformen för plattformshissar och utanför hisschaktet vid varje stannplan.

Allmänt rådI bilaga 7 visas ett exempel på lämpligt utformad varningsskylt. Observera att kravet gäller alla persontransporterande hissar och oavsett om hissen är avsedd för godstransport eller inte. Således omfattas plattformhissar i hiss-schakt av kravet. Hissar med hisskorg som saknar både hisschakt och korgdörr eller korggrind omfattas också av kravet, eftersom dessa har åtminstone en schaktdörr vid stannplanen i vilken gods och andra föremål kan fastna. Föreskriften innebär att även hissar med fotocellanordning vid korgöppningen omfattas av kravet på varningsskylt. Skylten bör placeras i ögonhöjd på eller invid schaktdörren och i hisskorgen på den motsatta korgväggen till korgöppningen. I det fall hissen har fler korgöppningar bör det finnas lämpligt placerade skyltar för varje enskild korgöppning.

2 §3    Med hissar avsedda för persontransport enligt 3 kap. 11 § 4a plan- och byggförordningen (2011:338) vilka senast den 31 december 2012 ska vara försedda med skydd i korgöppningen, avses hissar med hisskorg avsedda för transport av personer eller personer och gods i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler. Dessa hissar får förses eller vara försedda med andra skydd än korgdörr om det är motiverat av kostnads- eller varsamhetsskäl enligt 2 kap. 2 § 2 denna författning.

Allmänt rådKorgdörrar som är utförda och installerade enligt kraven i avsnitt 5.3 i
SS-EN 81-20:2014 (1), uppfyller föreskriftens krav. Installation av annat skydd t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan med stöd av 2 kap. 2 § endast accepteras om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämpligt av varsamhetsskäl eller om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar försämras.
Även i de fall det finns flera hissar i byggnaden som betjänar samma lokaler, bör alla hissar ha ett sådant tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. Normalt bör man utgå ifrån att en hiss vid något tillfälle kommer att användas för transport av gods eller andra föremål, så fort den är till-gänglig och i drift. En skylt som förbjuder viss användning eller hänvisar till annan hiss är inte att betrakta som ett tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. (BFS 2018:2).
3Senaste lydelse BFS 2016:2.

3 §    Befintliga linbanor som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång.

Allmänt rådExempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 8.2, SS-EN 13223 (1).

4 §    Befintliga linbanor och släpliftar som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid slitage, brister eller haveri på driv- eller vändskivornas lagringar. Småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW är undantagna från detta krav.

Allmänt rådExempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 15.2 SS-EN 13223 (1). Begreppet smålift definieras i 1 kap. 4 §, denna författning.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli
1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om byggnaden huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om byggnaden inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och hissen inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a,
   5. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport senast den 1 oktober 2031 vara försedd med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet, och
   6. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad. Förordning (2023:533).

Boverket (2021). Boverkets föreskrifter. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/motordrivna-anordningar/boverkets-foreskrifter/ Hämtad 2024-12-22