Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Säkerhet vid användning
Regler om byggande

Krav på säkerhet vid användning

Granskad: 16 december 2024

Kraven om säkerhet vid användning syftar till att förhindra att det sker olyckor till följd av en olämplig utformning av byggnader. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring säkerhet vid användning och hur byggregelsystemet är uppbyggt, samt hur säkerhet vid användning är ett av flera krav som ska uppfyllas.  

PBL och PBF ställer krav på säkerhet vid användning 

De grundläggande kraven på säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Säkerhet vid användning är ett av elva tekniska egenskapskrav som ställs på ett byggnadsverk, det vill säga byggnader och andra anläggningar.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning utvecklas och förtydligas i PBF.

10 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Kraven på säkerhet vid användning preciseras i byggreglerna

I byggreglerna, Boverkets föreskrifter (BFS 2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader, preciseras hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet vid användning.

 Föreskrifterna innehåller krav om skydd mot:

  • fall
  • sammanstötning och klämning
  • brännskador
  • instängning
  • förgiftning.

Det handlar alltså om skydd mot olyckor på grund av snabba förlopp som ska skiljas från de risker för människors hälsa som regleras genom det tekniska egenskapskravet avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. BFS 2024:8 (i Boverkets författningssamling)

Kraven i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning gäller endast för byggnader. Krav om säkerhet vid användning av vissa andra anläggningar än byggnader på tomter, såsom fasta lekredskap och bassänger, finns i Boverkets föreskrifter (2024:13) om krav på tomter m.m. Tomtföreskrifterna innehåller också säkerhetskrav på själva tomten, exempelvis gällande utformning av gångytor.  

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m.. BFS 2024:13 (i Boverkets författningssamling)

För hissar, rulltrappor, rullramper, motordrivna portar och vissa motordrivna anordningar för avfall finns ytterligare säkerhetskrav i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. BFS 2011:12 (i Boverkets författningssamling)

Även om det saknas preciseringar i Boverkets föreskrifter, som exempelvis för olycksrisken elektriska stötar, gäller alltid de övergripande kraven i lagen och förordningen. Byggnadsverk ska vara projekterade och utförda så att det inte innebär en oacceptabel risk för olyckor.

Vissa krav gäller endast för utrymmen där yngre barn kan vistas

I vissa fall gäller kraven i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader endast för sådana utrymmen i byggnader där yngre barn kan vistas. Det handlar om rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna.

Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses exempelvis bostadslägenheter, det vill säga bostäder i både flerbostadshus och småhus, och gemensamma utrymmen i bostadshus som till exempel korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentra och andra liknande lokaler samt gästrum på hotell. Även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig är att betrakta som utrymmen där barn kan vistas. Däremot avses vanligtvis inte arbetsplatser, till exempel kontorslokaler.

Krav med koppling till både säkerhet och tillgänglighet

Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader innehåller vissa regler som har grund i två tekniska egenskapskrav. Vissa krav i föreskrifterna handlar om både säkerhet och tillgänglighet.

1 §

Denna författning innehåller föreskrifter till

  • 1. tekniska egenskapskrav avseende säkerhet vid användning enligt 3 kap. 10 § plan- och byggförordningen (2011:338), och
  • 2. tekniska egenskapskrav avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 3 kap. 18 § plan- och byggförordningen.

Författningen innehåller också föreskrifter om anpassning av de tekniska egenskapskraven vid ändring av byggnader enligt 8 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) och om kontroll enligt 10 kap. 5 § samma lag.

10 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

18 §
   För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Det handlar om krav på belysning, konstrastmarkeringar i trappor, avåkningsskydd i ramp, ledstänger, placering och markering av utskjutande byggnadsdelar och markering av glasytor. Motsvarigheter till dessa bestämmelser finns som retroaktiva tillgänglighetsregler för publika lokaler i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2011:13 (i Boverkets författningssamling)

Byggreglerna gäller vid uppförande och får anpassas vid ändring

Byggreglerna om säkerhet vid användning som är preciseringar av kraven i PBF, gäller vid uppförande av byggnader. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader men om det finns skäl får man anpassa kraven.

2 §

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 3 kap. gäller vid ändring av byggnader.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2 kap. Kraven får dock anpassas om risken för människors säkerhet vid användning ändå blir godtagbar, och

  • 1. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 2. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 3. det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 4. byggnadens säkerhet vid användning bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. det krävs för att byggnaden ska få godtagbara egenskaper avseende hälsa och säkerhet eller avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

Du kan läsa mer om anpassning av kraven vid ändring på sidan om anpassning av kraven vid ändring.

Anpassning av krav av krav på säkerhet vid användning vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
   Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

20 §
   Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden.

44 §
   En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. Lag (2018:1136) .

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.     

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked. 

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan. 

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven inför startbeskedet.

3 §
   En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
   Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

De preciserade kraven i byggreglerna om säkerhet vid användning innehåller endast tekniska egenskapskrav. Det innebär att kraven som ställs i byggreglerna när det gäller säkerhet vid användning ska bedömas vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Kraven på säkerhet vid användning prövas alltså inte i lov eftersom de är tekniska egenskapskrav.

Byggprodukter och material

Kapitel 1 i byggreglerna om säkerhet vid användning av byggnader innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om byggprodukter och material.

7 §

Byggprodukter och material ska ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i denna författning.

Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda.

Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Kontroller av att kraven på säkerhet vid användning uppfylls

Projektering och utförande

Kapitel 1 i byggreglerna om säkerhet vid användning av byggnader innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om projektering och utförande.

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

9 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

Projektering och utförande av byggnader - säkerhet vid användning

Kontroll

Kapitel 1 i byggreglerna om säkerhet vid användning av byggnader innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om kontroll.

12 §

Kontroll av att kraven på säkerhet vid användning av byggnader uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 13–15 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 16 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

13 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

14 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

15 §

Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de förhandsbedömda egenskaperna.

16 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Kontroller av att kraven på säkerhet vid användning uppfylls

Mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen

Kapitel 1 i byggreglerna om säkerhet vid användning av byggnader innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen. Mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får i enskilda fall göras under vissa förutsättningar.

3 §

Mindre avvikelse får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om

  • 1. det finns särskilda skäl,
  • 2. byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande, och
  • 3. det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Om mindre avvikelse enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta dokumenteras i samband med den projektering som regleras i 8 §.

Mindre avvikelser från kraven på säkerhet vid användning

Byggreglerna har delats upp i flera författningar 

I Boverkets äldre byggregler, BBR, hanterades både utformnings-, tomt- och tekniska egenskapskrav, från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu delas kraven i stället upp i olika författningar. Kraven i reglerna om energihushållning kommer fortfarande att finnas kvar oförändrade i BBR. När en ny författning med nya energiregler träder i kraft vid ett senare tillfälle kommer tidigare BBR att upphävas i sin helhet.

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2024:14 (i Boverkets författningssamling)

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025  

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025, och kan då börja användas. Under övergångsperioden, fram till den sista juni 2026. Under den perioden kan byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, eller de nya byggreglerna i författningen om säkerhet vid användning ihop med de andra nya byggreglerna. Byggherren kan alltså välja att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nya. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.

Möjligheten för byggherren att välja de äldre reglerna gäller för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Illustration med tidslinje som visar när BBR och EKS ska följas och när de nya byggreglerna ska följas. Tidslinjen visar vilka tidpunkter de olika regelsystem gäller och när byggherren under övergångsperioden kan välja. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Du kan läsa mer om de äldre kraven på säkerhet vid användning i vägledningen på sidan Säkerhet vid användning

Säkerhet vid användning

Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli

I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.

2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre 
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som 
omfattas av bygglovet.

Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.

Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.

Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.

Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.

Säkerhet vid användning

Skillnad mellan BBR och de nya byggreglerna

För att ta reda på hur en enskild bestämmelse i BBR hanteras i den nya författningen om säkerhet vid användning, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en bestämmelse eller ett allmänt råd i BBR motsvaras av någon eller några bestämmelser i den nya författningen. Tabellen visar även omvänt vad motsvarigheten var i BBR, för varje bestämmelse i den nya författningen. Det kan även vara så att en bestämmelse inte alltid har en motsvarande någon föreskrift, eller att den har flyttats till en annan författning.

Jämföresletabell säkerhet vid användning

Konsekvensutredningar

När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.

Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:9 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader. BFS 2024:9 (i Boverkets författningssamling)

Säkerhet i befintliga byggnader

Byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att byggnadens egenskaper för personsäkerhet i huvudsak bevaras. Det innebär att det till exempel inte går att ta bort ett trappräcke eller ersätta ett säkerhetsglas, där sådant krävs, med vanligt planglas. Ett annat exempel är att en trasig barnsäkerhetsspärr i ett fönster måste bytas ut snarast.

14 §
   Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

För befintliga byggnader finns det även särskilda säkerhetskrav som gäller taksäkerhet, portar, avfallsutrymmen och hissar.

11 §
   För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli
1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om byggnaden huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om byggnaden inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och hissen inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a,
   5. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport senast den 1 oktober 2031 vara försedd med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet, och
   6. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad. Förordning (2023:533).

För publika lokaler finns krav på att åtgärda enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN, finns preciserade regler. Flera av reglerna i HIN handlar samtidigt om säkerhet vid användning. Bestämmelserna i HIN är retroaktiva, det vill säga kraven gäller även för redan uppförda byggnader utan att någon ändring av byggnaden görs.

2 §
   Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2011:13 (i Boverkets författningssamling)

Retroaktiva krav

Annan lagstiftning om säkerhet i byggnader

Regler om säkerhet i byggnader finns även i andra lagar till exempel i arbetsmiljölagen, produktsäkerhetslagen och elsäkerhetslagen.

Arbetsmiljölagen

I arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket ställs krav på arbetsmiljön som har betydelse för utformningen av byggnader.

Arbetsmiljöverket har skrivit föreskrifter om utformning av arbetsplatser. De innehåller säkerhetskrav för arbetsplatser som exempelvis regler om skydd mot skärskador, skyddsräcken och utformning av trappor.

Arbetsmiljöverket har också regler om säkerhet vid yrkesmässigt beträdande av tak. Det finns särskilda regler om fallskydd vid takarbete.

Skillnaden mellan plan- och bygglagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen är att plan- och bygglagstiftningen i huvudsak gäller vid uppförande och ändring av byggnader. Arbetsmiljölagstiftningen gäller alla byggnader som är arbetsplatser oavsett om de byggs nya eller om verksamheten inryms i befintliga byggnader. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet över arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljöverket skriver föreskrifter med produktkrav på vissa motordrivna anordningar (maskiner) och tryckbärande anordningar som bygger på EU-direktiv.

Arbetsmiljölag (1977:1160) (på Sveriges riksdags webbplats)

Arbetsmiljöförordning (1977:1166) (på Sveriges riksdags webbplats)

Föreskrifter (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Produktsäkerhetslagen

Produktsäkerhetslagen, PSL, kräver att varor och tjänster som tillhandahålls ska vara säkra. PSL gäller alla varor och tjänster som en näringsidkare tillhandahåller konsumenter. Som näringsidkare räknas i sådana fall även bostadsrättföreningar och samfälligheter. Med att tillhandahålla menas försäljning, uthyrning, upplåtelse med mera.

Produktsäkerhetslag (2004:451) (på Sveriges riksdags webbplats)

Konsumentverket är tillsynsmyndighet över PSL och utför kontroller av att produkter som tillhandahålls konsumenter också uppfyller gällande säkerhetskrav.

Konsumentverkets webbplats

Elsäkerhetslagen

För elinstallationer i byggnader och byggnadsverk gäller elsäkerhetslagen. För elinstallationer gäller krav på behörighet, dimensionering, utförande och säkerhet enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, som hänvisar till SEK Svensk Elstandard. I PBF anges att byggnadsverk ska projekteras och utföras så att det inte innebär oacceptabel risk för elektriska stötar.

10 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

Elsäkerhetslag (2016:732) (på Sveriges riksdags webbplats)

Elsäkerhetsverkets webbplats 

SEK Svensk Elstandards webbplats

Boverket (2024). Säkerhet vid användning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/sakerhet-anvandning/ Hämtad 2024-12-18