Kraven om glassäkerhet syftar till att förebygga att människor får skärskador eller faller genom glas. Boverkets byggregler preciserar kravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som finns gällande glassäkerhet i en byggnad. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
Kraven på glassäkerhet preciseras i byggreglerna
Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Kraven på glas i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i PBF.
Kraven på glas syftar till att det ska vara säkert för människor att använda byggnader. Kraven gäller alltså inte skydd mot inbrott, eller annat egendomsskydd.
Kraven omfattar byggnadsdelar och fast inredning. De gäller glasytor som är oskyddade och placerade så att man kan komma i kontakt med dem.
4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
10 § För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska ha tydliga markeringar som avviker mot bakgrunden och som är synliga för både stående och sittande personer.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före den 1 juli 2026. En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Läs mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på säkerhet vid användning.
Kravet på att vissa glasytor ska förses med markeringar, syftar till att motverka risken att personer kolliderar med glas. Detta eftersom stora glasytor kan vara svåra att upptäcka, särskilt inomhus i publika miljöer som kan ha varierad belysning, bländande lampor, reflexer eller reflekterande material eller inredning. Markeringarna kan också förbättra orienterbarheten för personer med synnedsättningar.
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska ha tydliga markeringar som avviker mot bakgrunden och som är synliga för både stående och sittande personer.
Kravet på markering gäller för
stora glasytor i dörrar
glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar.
I sådana situationer finns särskild risk för kollision med glaset.
Glaset behöver inte markeras, om det finns ett skydd framför glaset, till exempel ett räcke, som förhindrar att man kolliderar eller förväxlar det med en dörr eller öppning.
Hur ska markeringarna utföras?
Markeringarna ska avvika från bakgrunden. De ska placeras så att de är synliga för personer i rörelse, både för gående och för personer som använder rullstol.
Det finns flera olika sätt att göra markeringar som blir tydliga både för vuxna, barn och personer som använder rullstol. Reglerna anger inget värde för markeringens ljushetskontrast, eftersom ljusförhållanden och bakgrund för glas varierar. Reglerna anger inte heller hur markeringen bör göras eller på vilken höjd.
Även i befintliga publika lokaler finns krav på markeringar
För befintliga publika lokaler finns ett retroaktivt krav på att avhjälpa bristande kontrastmarkeringar eller varningsmarkeringar. Detta krav gäller bland annat markering av stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar.
Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering ska avhjälpas.
Allmänt råd
Viktiga målpunkter, t.ex. entrédörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, dörrar till och i utrymningsvägar samt trapphus bör kontrastmarkeras så att personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare kan orientera sig. Kon-trastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.
Logiska ledstråk som leder till och mellan målpunkterna bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv bör anordnas med både ljushetskontrast och taktil kontrast för personer med kraftigare nedsatt syn. För personer med nedsatt kognitiv förmåga underlättas orienteringen av logiska färgsystem.
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar bör markeras, Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer.
Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden.
Bild 2. Exempel på kontrastmarkering av trappa
Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor eller kapphyllor, lägre än 2,00 m över golv, bör byggas in eller utmärkas så att de även kan upptäckas av personer med nedsatt syn som använder teknikkäpp.
Skydd mot fall genom glas
Kravet om att motverka risken för att falla genom glas syftar till att motverka både skärskador och skador till följd av ett fall från en hög höjd.
Antingen ska det finnas ett fast skydd mot kollision framför glaset, eller så ska själva glasytan ha egenskaper som gör att den förhindrar fall genom glaset, vid dynamisk påverkan av en människa. Dynamisk påverkan innebär kraften som kan uppkomma av personer i snabb, kraftig rörelse, som till exempel hoppar, springer eller faller.
Ett exempel på glas med egenskaper som skyddar mot fall genom glaset är laminerat säkerhetsglas, som håller ihop om glaset brister.
Om en glasyta är placerad och utformad så att det finns risk att en person faller genom den, ska glasytan och infästningarna
1. vid dynamisk påverkan av en människa förhindra fall genom glasytan, eller
2. ha permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller om
1. glasytan sitter lägre än 0,6 meter över golvet, och
2. fallhöjden är mer än 2,0 meter, eller
3. det av andra skäl finns särskild risk för personskador till följd av fall genom glasytan.
När gäller kravet på skydd mot fall genom glas?
Kravet gäller glas där det finns en risk för att en människa ska kollidera med glasytan och falla genom den, ner till marken eller golvet nedanför, på grund av glasytans placering och storlek. Några exempel är glasräcken, stora glasytor i en vägg, eller fönster som sitter så lågt att det finns risk för att en människa kan falla ut. Kravet gäller om
glasytan sitter lägre än 0,6 meter över golvet, och fallhöjden är mer än 2,0 meter, eller
det av andra skäl finns särskild risk för fall genom glasytan.
Särskild risk för fallolyckor, även vid annan placering av glasytan än i första punkten ovan, kan exempelvis finnas där människor är i snabb rörelse.
Om en glasyta är placerad och utformad så att det finns risk att en person faller genom den, ska glasytan och infästningarna
1. vid dynamisk påverkan av en människa förhindra fall genom glasytan, eller
2. ha permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller om
1. glasytan sitter lägre än 0,6 meter över golvet, och
2. fallhöjden är mer än 2,0 meter, eller
3. det av andra skäl finns särskild risk för personskador till följd av fall genom glasytan.
Illustrationen visar när krav gäller för att motverka fall genom glas i byggnader. Illustration: Altefur Development / Boverket
Skydd mot skärskador
Kravet om att motverka risken för att människor får skärskador vid sammanstötning med glaset, innebär att
själva glasytan ska ha en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
det ska finnas ett fast skydd mot sammanstötning framför glaset.
Termiskt härdat säkerhetsglas har en brottkaraktär som innebär att glaset går sönder i ett stort antal små bitar som är relativt ofarliga. Laminerat säkerhetsglas håller ihop om glaset brister. Båda skyddar på så sätt mot skärskador. Laminerat säkerhetsglas skyddar dessutom mot att en människa faller genom glasytan.
Glasytor som är placerade och utformade så att det finns risk för skärskador ska ha
1. en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
2. permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller för glasytor som sitter lägre över golvet eller marken än
1. 1,5 meter i entréer och kommunikationsutrymmen,
2. 0,6 meter i bostadslägenheter,
3. 0,8 meter i andra utrymmen där yngre barn kan vistas, och
4. 1,5 meter i dörrar i skolor, förskolor och fritidshem.
Kravet i första stycket gäller även om det av andra skäl finns särskild risk för skärskador med hänsyn till glasets placering.
När gäller kravet på skydd mot skärskador?
Kravet gäller bara glasytor som personer kan komma i kontakt med. Kravet gäller bara om glasytan har en sådan placering och utformning att det finns en risk för sammanstötning som orsakar brott på glaset. Därmed kan till exempel små rutor i dörrar ofta bestå av annat glas än säkerhetsglas.
Det finns särskild risk för skärskador där barn vistas, och där människor är i rörelse. Därför gäller kravet på skydd mot skärskador för glasytor i
entréer och kommunikationsutrymmen
bostadslägenheter
andra utrymmen där yngre barn kan vistas
dörrar i skolor, förskolor och fritidshem
andra miljöer, om det finns särskild risk för skärskador.
Särskild risk för skärskador kan exempelvis finnas där människor är i snabb rörelse.
Hur högt upp glasytan sitter, alltså måttet till underkanten, räknas från både golvet innanför och marken utanför. Det finns situationer där man kan komma i kontakt med glaset både från utsidan och insidan och där kan det vara motiverat med säkerhetsglas ifrån båda håll.
Glasytor som är placerade och utformade så att det finns risk för skärskador ska ha
1. en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
2. permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller för glasytor som sitter lägre över golvet eller marken än
1. 1,5 meter i entréer och kommunikationsutrymmen,
2. 0,6 meter i bostadslägenheter,
3. 0,8 meter i andra utrymmen där yngre barn kan vistas, och
4. 1,5 meter i dörrar i skolor, förskolor och fritidshem.
Kravet i första stycket gäller även om det av andra skäl finns särskild risk för skärskador med hänsyn till glasets placering.
Entréer, kommunikationsutrymmen, dörrar i skolor, förskolor och fritidshem
Kravet gäller alla glasytor där underkanten på glaset sitter lägre än 1,5 meter över golvet eller marken
i entréer och kommunikationsutrymmen, i alla byggnader
i alla dörrar i skolor, förskolor och fritidshem, i de utrymmen där elever eller barn kan vistas.
Med kommunikationsutrymme avses ett utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning. Kravet gäller alltså trapphus, loftgångar, vindfång med mera, som leder till bostäder, bostadskomplement eller lokaler för verksamheter, till exempel butiker, kontor eller klassrum.
driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,
publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,
utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och
värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.
Bostadslägenheter
I bostadslägenheter gäller kravet fönster och andra glaspartier som sitter lägre än 0,6 meter över golv eller mark. Med bostadslägenheter avses bostäder i både flerbostadshus och småhus.
Glasytor som är placerade och utformade så att det finns risk för skärskador ska ha
1. en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
2. permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller för glasytor som sitter lägre över golvet eller marken än
1. 1,5 meter i entréer och kommunikationsutrymmen,
2. 0,6 meter i bostadslägenheter,
3. 0,8 meter i andra utrymmen där yngre barn kan vistas, och
4. 1,5 meter i dörrar i skolor, förskolor och fritidshem.
Kravet i första stycket gäller även om det av andra skäl finns särskild risk för skärskador med hänsyn till glasets placering.
Andra utrymmen där yngre barn kan vistas
I andra utrymmen där yngre barn kan vistas än bostadslägenheter gäller kravet fönster och andra glaspartier som sitter lägre än 0,8 meter över golv eller mark. Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där den avsedda användningen gör att man kan förvänta sig att barn yngre än 6 år vistas utan ständig tillsyn av vuxna. Några exempel är tvättstugor, hotellrum, förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. För dörrar i förskolor och glasytor i entré- och kommunikationsutrymmen gäller dock krav redan om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter.
driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,
publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,
utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och
värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.
Märkning av säkerhetsglas
Laminerat eller härdat säkerhetsglas ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkt. Krav på märkning av själva glaset finns för härdat säkerhetsglas enligt standarden SS-EN 12150–2. Detta finns dock inte för laminerat säkerhetsglas enligt standarden SS-EN 14449.
Ett fönster, eller en sammansatt produkt där ett säkerhetsglas ingår, har inte alltid en märkning som visar att glaset är ett säkerhetsglas. Det finns inget krav på märkning av glaset i produktstandarden för fönster, SS-EN 14351–1. Den beskriver märkningen av den sammansatta produkten som säljs och inte att de ingående komponenterna ska märkas. Information om glaset kan dock finnas i fönstrets prestandadeklaration och CE-märkning.
Glas i äldre byggnader
Före den 1 juli 2009 var det godkänt med 4 mm tjockt planglas i fönster och dörrar i bostäder, oberoende av avståndet från glasytan till golvet, om glasets bredd var högst 1,0 meter. Det kan vara svårt att avgöra om en äldre glasruta är säkerhetsglas eller inte, om den inte är märkt. Äldre säkerhetsglas kan också vara av lägre kvalitet. En glasmästare kan kontrollera härdningen med polariserat ljus, men det tar inte hänsyn till kvaliteten på härdningen, som kan variera för äldre glas.
Illustrationen visar när krav gäller för att motverka fall genom glas i byggnader. Illustration: Altefur Development / Boverket