Projektering och utförande av byggnader - säkerhet vid användning

Nya byggnader och ändring av byggnader ska projekteras och utföras så att kraven i byggreglerna om säkerhet vid användning kan uppfyllas. Byggnader ska projekteras och utföras på ett fackmässigt sätt.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller projektering och utförande av en byggnad när det gäller krav på säkerhet vid användning. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda. 

Projektering är en förutsättning för att en byggnad ska kunna uppfylla kraven

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta bygghandlingar såsom ritningar, rumsbeskrivningar med mera kan tas fram.

Byggreglerna preciserar kraven men trots detta behöver funktionskrav ofta brytas ned. Kravnedbrytning innebär att byggherren anger hur funktionskraven tillämpas i det enskilda fallet.

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader ska projekteringen ske

• på ett fackmässigt sätt
• så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
• så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras

Projekteringen ska även dokumenteras. Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Vid ändring kan det vara obehövligt vid enkla åtgärder av begränsad omfattning. 

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggnadsåtgärderna. Det är vid utförandet som det faktiska genomförandet av uppförandeåtgärderna sker. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av byggnaden som har gjorts inför uppförandet. Utifrån detta ska bygghandlingar upprättas så att den färdiga byggnaden kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter (2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader uppfylls. Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att utförandet görs

• på ett fackmässigt sätt, och
• enligt gällande handlingar.

De bygghandlingar som ligger till grund för utförandet ska vara projekterade på ett fackmässigt sätt, uppfylla de krav som gäller för åtgärden men även önskemål och behov som byggherren har för byggnaden. Vid utförandet så ska sedan dessa handlingar följas.

Vad menas med fackmässigt vid projektering och utförande?

Med fackmässigt menas att den person som projekterar och utför åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga. 

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur. 

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna pröva eller bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden. 

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter (2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta bygghandlingar utifrån att den färdiga byggnaden ska uppfylla kraven i föreskrifterna.

Vad menas med förutsatt underhåll?

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en byggnads förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas. 

Förundersökning vid ändring av byggnad

För att kunna fastställa vilka krav som behöver uppfyllas vid ändring av en byggnad behöver byggherren ha kännedom om byggnaden. Kraven behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga om

• byggnaden har sådana brister i avseende kraven på säkerhet vid användning som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden, och
• åtgärden kan försämra egenskaperna i fråga om säkerhet vid användning i den befintliga byggnaden.

Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren också ha kännedom om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.

Syftet med en förundersökning enligt ovan är att tydliggöra byggherrens ansvar för att som ett led i projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper. Genom förundersökningen får byggherren ett viktigt underlag vid projekteringen av ändringsarbetena.

Med brister som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden avses brister i den ändrade delen som kan få betydelse för om byggnaden kan komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven.

Det behöver också uppmärksammas om ändringar i en del av byggnaden leder till konsekvenser som behöver åtgärdas i andra delar av byggnaden.

Med förundersökningen som underlag kan sedan såväl byggherre som byggnadsnämnd bedöma vilka krav som kan ställas på den aktuella åtgärden.

Använd erfarenheterna från den befintliga byggnaden

Förutsättningarna skiljer sig åt vid ändringar jämfört med uppförande av nya byggnader. Vid uppförande av nya byggnader väljer man material och tekniker som kan antas medföra att den nya byggnaden får de eftersträvade egenskaperna. I en befintlig byggnad har val av material och teknik redan skett och inför en ändring går det att mäta vilka egenskaper dessa val har gett upphov till. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. Om en lösning har fungerat tillfredsställande och byggnadens avsedda användning inte kommer ändras jämfört med den förra samt att förutsättningarna i övrigt inte har ändrats så bör den lösningen kunna godtas även framöver.

Riskbedömning vid anpassning av kraven

Vid ändring av byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav avseende säkerhet vid användning som nya byggnader. Vid ändring finns det dock ett visst utrymme att anpassa kraven. Finns det skäl att anpassa kraven ska det inom ramen för projekteringen göras en riskbedömning. Riskbedömningen ska säkerställa att risken för människors säkerhet ändå blir godtagbar trots anpassning av kraven. Därmed blir riskbedömningen ett underlag för att fastställa hur stort anpassningsutrymmet är i det enskilda ärendet.

Riskbedömningens innehåll

I riskbedömningen ska byggherren redovisa 

• vilka anpassningar som görs 
• skälen för anpassningarna
• vilka åtgärder som ska vidtas för att risken för människors säkerhet ändå ska bli godtagbar
• vilka konsekvenser anpassningen kan ge upphov till. 

I bedömningen av vad som är en godtagbar säkerhet kan den tänkta användningen vägas in. Det kan till exempel gälla om ett visst utrymme enbart är tillgängligt för personal eller om allmänheten har tillträde dit. 

Riskbedömning ska alltid göras och ska dokumenteras

Behovet av projektering kan variera och i vissa fall vara obehövligt men vid en anpassning av kraven, ska en riskbedömning alltid göras. En riskbedömning ska alltid dokumenteras. Riskbedömningen kan även begäras in av byggnadsnämnden som ett underlag inför startbesked. Då handlar det om ärenden där byggnadsnämnden anser att den behövs inför bedömningen om de tekniska egenskapskraven kan antas bli uppfyllda. 

Avsikten är inte att dokumentationen av riskbedömningen ska innebära en betydande arbetsbörda för byggherren. Det handlar endast om att dokumentera de resonemang och skäl som legat till grund för anpassningen av säkerhetsnivån.