Skydd mot fall i form av räcken och ledstänger

Kraven på räcken och ledstänger i byggnader ska minska risken att människor skadar sig till följd av fall i trappor och från höjder. Särskilda krav på utformningen av skyddet gäller i utrymmen där barn kan vistas. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som finns gällande räcken och ledstänger i byggnader. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på räcken och ledstänger preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet. Några krav preciserar skydd mot fall och i vilka situationer det behövs, till exempel räcken och ledstänger. Kraven preciserar också hur skyddet ska utformas för att vara barnsäkert.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.

Anpassning av krav på säkerhet vid användning vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

De nya byggreglerna börjar gälla 2025  

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod kan man tillämpa äldre byggregler för åtgärder som

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
• inte kräver varken bygglov eller anmälan, och arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser, på sidan Krav på säkerhet vid användning.

Krav på säkerhet vid användning

Varför behövs räcken och ledstänger?

Byggreglerna om skydd mot fall anger krav för att motverka risken att människor skadar sig genom halkning och snubbling eller fall från hög höjd i byggnader.

Räcken och ledstänger är viktiga för att undvika fall från höjder och som balansstöd vid nivåskillnader, eftersom även små nivåskillnader kan vara riskabla om de inte uppmärksammas. För den som har gång- eller balanssvårigheter är räcken och ledstänger mycket viktiga. För äldre personer är fall den vanligaste olycksorsaken, särskilt fall i trappor, som ofta leder till allvarliga följder.

Kraven på ledstänger avser balansstöd vid nivåskillnader mellan gångytor för att motverka risken för fall. Ledstänger erbjuder stöd och stabilitet samt ökar orienterbarheten för användaren av en trappa eller ramp. Ledstänger är därmed betydelsefulla även för tillgängligheten i en byggnad. Reglerna om ledstänger grundar sig i både säkerhets- och tillgänglighetskravet i PBL och PBF.

När behövs räcken eller annat skydd mot fall?

Det ska finnas skydd mot fall vid trappor, ramper, balkonger, loftgångar, takterrasser och andra vistelseytor i eller i anslutning till byggnader, där det finns särskild risk för personskador till följd av fall. Skyddet kan exempelvis vara ett räcke.

Kravet gäller för trappor (trapplopp och trapplan) och ramper, men även för ytor i eller i anslutning till byggnader där människor kan uppehålla sig och det finns särskild risk för fall på grund av en nivåskillnad. Det kan exempelvis handla om balkonger, takterrasser, entresolplan och loftgångar.

Kravet är generellt och omfattar alla vistelseytor där det finns en särskild risk för olyckor på grund av fallhöjden och omständigheterna i övrigt. Varje liten nivåskillnad utlöser inte krav på räcke eller annat skydd.

Ramper ska, utöver räcke eller annat skydd mot fall, även förses med skydd mot avåkning längs rampens sidor om det finns nivåskillnader mot omgivningen. Ett kantskydd på ramp förhindrar att en person som använder rullstol eller gånghjälpmedel ramlar av rampen i sidled.

Skyddets utformning och egenskaper

Ett räcke eller annat skydd mot fall ska vara utformat och ha sådan höjd att det begränsar risken för personskador till följd av fall, med hänsyn till ytans avsedda användning och fallhöjden. Regleringen anger inget specifikt mått för lägsta räckeshöjd, utan den ger uttryck för den riskbedömning som måste göras i den enskilda situationen. 

För att ett räcke ska vara säkert ställs krav på hållfastheten. Räcken, med räckesfyllningar och infästningar, ska tåla dynamisk påverkan av en människa. Dynamisk påverkan är de krafter som uppkommer av vuxna personer i snabb, kraftig rörelse som hopp, språng, fall eller liknande.

Utrymmen där yngre barn kan vistas

Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där den avsedda användningen gör att man kan förvänta sig att barn yngre än 6 år vistas utan ständig tillsyn av vuxna. Till sådan utrymmen räknas bostadslägenheter, det vill säga bostäder i både flerbostadshus och småhus, och gemensamma utrymmen i flerbostadshus som till exempel trapphus och tvättstugor. Andra exempel är hotellrum, förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. 

Barnsäkra skydd mot fall

I utrymmen där yngre barn kan vistas finns det en risk för att barnet skadas till följd av hur skydden mot fall är utformade. För att säkerställa barnsäkerheten anges därför vissa mått som gäller för dessa utrymmen. Räcken och andra skydd mot fall ska utformas så att barn förhindras att klättra på, falla igenom samt fastna med huvudet eller foten i skyddet. 

Om exempelvis ett räcke har öppningar, horisontella stänger eller stag finns risk för att ett barn klättrar över räcket. Därför ska 0,8 meter av skyddets höjd ska vara utformat så att det motverkar klättring. Måttet avser själva räckeskonstruktionen, det vill säga oavsett om räckesfronten går ända ner till golv eller om det finns en öppning mellan golv och räckesfront. Man behöver också ta hänsyn till fasta installationer intill räcket som går att klättra på, exempelvis planteringslådor.

Det får heller inte finnas öppningar i räcket så att barn kan falla igenom räcket eller fastna i det. Alltför stora vertikala öppningar (över 100 mm) och mått mellan räcke och golv innebär risk för att ett barn faller igenom eller fastnar. Exempelvis kan en öppning mellan ett balkongräckes underkant och balkonggolv som är större än 50 mm innebära risk för att ett barn fastnar med foten och skadar sig. Horisontella öppningar i storleksintervallet 110–230 mm, mellan exempelvis en balkongfront och en överliggare, innebär risk för allvarliga olyckor om barn fastnar med huvudet. Därför ska dessa inte förekomma. 

För att undvika olyckor måste följande mått tillämpas i utrymmen där yngre barn kan vistas:

• 0,8 meter av skyddets höjd ska vara utformat så att det motverkar klättring.
• För att förhindra att ett yngre barn faller igenom skyddet ska vertikala öppningar i skyddet vara högst 100 mm breda. Det fria måttet i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv ska därför också vara högst 100 mm. 
• För att förhindra allvarliga skador till följd av att ett yngre barn fastnar med foten ska fritt mått vara högst 50 mm mellan ett balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos.
• För att förhindra att ett yngre barn skadas allvarligt till följd av att fastna med huvudet ska det inte förekomma horisontella öppningar ovanför skyddets front i storleksintervallet 110–230 mm. 

Större ytor kan tänkas få en användning och medge aktiviteter som kräver annan hänsyn i räckesutformningen än för exempelvis en lägenhetsbalkong som ofta har en mer begränsad yta. Därför är det extra viktigt att barnperspektivet beaktas. Stora ytor kan bli spontana lekytor för barn med de särskilda risker som det innebär. Ett tydligt exempel då särskilda lösningar krävs för utformningen av räcke/skydd är takterrasser som används av skolor eller förskolor. Viktigt att tänka på när det gäller räckesutformningen för förskolegårdar och lekplatser på tak är också risken för att barn kastar saker över eller petar saker genom räcken.

När behövs ledstänger? 

Trappor och ramper i och i anslutning till byggnader ska ha ledstänger på båda sidor som stöd för balansen. Det räcker dock med en ledstång på ena sidan om det är obehövligt med ledstänger på båda sidor, med hänsyn till trappans eller rampens användning eller utformning.

Utgångspunkten är alltså att det ska finnas ledstänger på båda sidor om trappan eller rampen, för en säker förflyttning. Ledstänger på båda sidor om trappan eller rampen ger stöd åt både höger- och vänsterhänta och har särskild betydelse för personer som har nedsatt rörlighet och styrka i ena armen. Det är också viktigt för att man inte ska tvingas förflytta sig utan att komma åt en ledstång, särskilt när flera personer använder trappan samtidigt. Bredare trappor kan därför dessutom behöva delas av med ledstänger i två eller flera lopp. I publika lokaler är det viktigt att det finns ledstänger på båda sidor om en trappa eller ramp. 

Krav på ledstänger på båda sidor gäller inte om det är obehövligt. Det ska dock alltid finnas minst en ledstång. Man får göra en bedömning av behovet av ledstänger på båda sidor utifrån trappans eller rampens avsedda användning och utformning. I trappor med endast några få trappsteg kan det vara tillräckligt med en ledstång. Ett annat exempel när det kan räcka med en ledstång är svängda eller vinklade trappor i bostadslägenheter. Sådana trappor kan utformas utan en inre ledstång, om det i stället finns annat balansstöd som går lätt att gripa om, exempelvis en spaljé eller mittstolpe.

Ledstängers utformning och egenskaper

Ledstänger ska

• vara placerade och utformade så att de är lätta att gripa om
• löpa kontinuerligt längs med trappan eller rampen, om det inte skulle motverka utrymmets avsedda användning
• vara utformade så att de ger stöd innan man påbörjar och när man avslutar förflyttningen i trappan eller rampen
• i lokaler dit allmänheten har tillträde och i trapphus i flerbostadshus vara utformade med en kontrast gentemot omgivande ytor så att de lätt kan uppfattas. Exempelvis kan ledstången ha en mörk färg om väggen bakom är ljus.

Kraven på ledstänger eller balansstöd avser alla läktare, också de läktare som är exempelvis hopskjutbara, hopfällbara eller möjliga att ställa i ordning efter behov. I vissa fall kan kontinuerliga ledstänger skapa problem både för användbarheten och för brandutrymningen. Det gäller exempelvis trappor som löper längs med åskådarläktare. I sådana fall kan en alternativ utformning av balansstödet göras med en serie kortare stöd som inte hindrar tillträdet till platserna på läktaren.

Även i befintliga publika lokaler finns krav på balansstöd

För befintliga publika lokaler finns ett retroaktivt krav på att avhjälpa bristande tillgänglighet. Det innebär en skyldighet att i efterhand exempelvis sätta upp ledstänger, om det bedöms som ett enkelt avhjälpt hinder mot tillgänglighet.

Enkelt avhjälpta hinder

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2011:13 (i Boverkets författningssamling)