Taksäkerhet

Reglerna om taksäkerhet syftar till att förebygga att människor faller ner från taket, och gäller säkerheten under byggnadens användning eller drift. Det ska finnas taksäkerhetsutrustning om det finns ett fast arbetsställe på taket eller om det annars är nödvändigt för användningen eller driften av byggnaden att personer tar sig upp på taket eller förflyttar sig på taket. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för taksäkerhet. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på taksäkerhet preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Boverkets föreskrifter preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet.

Kraven om taksäkerhet syftar till att det ska vara säkert för människor att använda byggnader och utföra arbeten på taket för byggnadens drift. 

Det finns krav på

• tillträdesanordningar till tak
• fasta anordningar för förflyttning på tak
• skyddsanordningar mot fall från tak.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.

Anpassning av krav på säkerhet vid användning vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

De nya byggreglerna börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod kan man tillämpa äldre byggregler för åtgärder som

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
• inte kräver varken bygglov eller anmälan, och arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Läs mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på säkerhet vid användning. 

Krav på säkerhet vid användning

Krav på taksäkerhetsanordningar

Reglerna om taksäkerhet ska förebygga fall för personer som utför arbete på taket för byggnadens användning och drift. Det ska finnas

• tillträdesanordningar till taket
• fasta anordningar för att förflytta sig på taket
• skyddsanordningar mot fall från taket.

Kraven på fasta taksäkerhetsanordningar gäller om det finns ett fast arbetsställe på taket, eller om det av annat skäl är nödvändigt för byggnadens användning eller drift att man beträder taket. 

Fast utrustning krävs inte för att man ibland behöver inspektera eller reparera taket. Detta räknas inte som användning eller drift. Snöskottning betraktas normalt inte heller som en åtgärd som är nödvändig för byggnadens drift. (Se mer om detta nedan). Därför krävs inte fasta anordningar på alla tak som kan beträdas.

Kraven på taksäkerhet gäller även om taket, eller delar av det, används som exempelvis uteplats.

Vad menas med ett fast arbetsställe?

Om det finns ett fast arbetsställe på taket, ska det finnas fasta taksäkerhetsanordningar. Ett exempel på ett fast arbetsställe är en skorsten som måste sotas regelbundet, för att det ska vara tillåtet att elda i en kamin eller panna. Sotarna behöver på ett säkert sätt kunna ta sig upp på taket, förflytta sig på taket från uppstigningsstället till skorstenen och sota skorstenen.

Andra exempel kan vara ventilationsanläggningar där filter måste bytas regelbundet, vattengångar på tak som måste hållas rena för att säkerställa takavvattningen, solfångare som behöver inspekteras för att upprätthålla funktionen och andra installationer som kräver återkommande service för byggnadens drift. En frånluftsfläkt på ett yttertak betraktas dock inte som ett fast arbetsställe, om det inte finns ett särskilt behov av regelbundet underhåll. 

För tak som beträds i yrkesmässig verksamhet gäller dessutom Arbetsmiljöverkets regler om fallskydd.

När gäller inte kraven på fasta taksäkerhetsanordningar?

Det finns ett undantag från kraven på fasta taksäkerhetsanordningar. De gäller inte, om det är uppenbart obehövligt för personsäkerheten under byggnadens användning och drift. 

Till exempel kan det anses obehövligt med fasta anordningar, om taket är platt eller låglutande, och arbetet kommer att ske långt från takets kant.

Bärförmåga och styvhet

Anordningarna ska ha tillräcklig bärförmåga och styvhet samt vara gjorda av beständigt material. Installationer för att förankra fallskydd, och dess infästningar, ska klara en dynamisk last av en människa som faller.

Det finns standarder och handböcker som kan ge mer konkret stöd för att beräkna och prova beständigheten och dynamisk last för skyddsanordningarna.

Nyttiga laster

Tillträdesanordningar till taket

Om uppstigningshöjden vid uppstigningsstället motsvarar högst två normalvåningar kan tillträdesanordningen till taket vara en stege, som är fast monterad eller fällbar och har fallskydd. Om uppstigningshöjden är högre än två normalvåningar ska det i stället finnas en invändig uppstigningsanordning till taket.

En lös stege får användas vid små uppstigningshöjder. Det ska då finnas ett glidskydd, som förhindrar att stegen glider i sidled eller lossnar från fasaden. För att bedöma om det är säkert att använda en lös stege, kan byggherren använda standarder och handböcker. En fördel med att inte ha en fast stege, är att risken minskar att obehöriga tar sig upp på taket. 

Fasta stegar ska avslutas på ett sätt som förhindrar att barn eller obehöriga klättrar på dem och riskerar att falla eller skada sig. Stegar som leder upp till tak ska utformas så att barn inte kan nå stegen. Tak- och väggluckor ska kunna låsas, om de inte ingår i en utrymningsväg och därför måste hållas öppna.

Fasta anordningar för att förflytta sig på taket

Det ska finnas fasta anordningar för att förflytta sig, mellan uppstigningsställen och fasta arbetsställen på taket. Det kan vara takstegar för förflyttning i höjdled och gångbryggor för förflyttning i sidled. Vilka anordningar som behövs, ska bedömas med hänsyn till takets lutning, takmaterialets friktion med mera. Man ska dessutom kunna förankra sin personliga fallskyddsutrustning i dem. Det finns standarder för provning av att de klarar belastningen.

Det ska finnas en avlastningsyta om det behövs för att säkert kunna transportera arbetsmaterial och utrustning till arbetsstället. Det kan behövas till exempel vid tillträdesluckor och andra övergångar, särskilt om taklutningen överstiger 1:10. Avlastningsytan kan vara en vanlig gångbrygga.  

Snöskottning räknas inte som nödvändigt för driften

Snöskottning behövs inte i de allra flesta fall för byggnadens drift. Om takkonstruktionen har dimensionerats och utförts korrekt, samt underhållits så att den inte har försämrats, finns det ingen anledning att skotta taket på grund av risk för kollaps. Detta gäller särskilt för småhus, där risken för skador vid snöskottning ofta är högre än risken för att taket ska kollapsa.

De flesta tak tål den snölast som kan förväntas, även under en mycket snörik vinter. Tak ska dimensioneras för den snölast som återkommer i genomsnitt en gång per 50 år, tillsammans med ett stort säkerhetspåslag. 

Om det ändå blir nödvändigt att skotta taket bör det göras enligt en skottningsplan. Den kan visa var taket har starka respektive svagare områden, för att förhindra att själva skottningen orsakar takets kollaps. Stora tak med bärande korrugerad plåt kan vara särskilt känsliga för hur skottningen utförs. Många har gerberskarvar, som kräver en viss lastfördelning. Vid snöskottning kan lastfördelningen förändras på ett sätt som kan öka risken för kollaps.  

Läs mer i vägledningen om snölaster. 

Snölaster

Förankringsanordningar för personlig fallskyddsutrustning

Det ska finnas anordningar där man kan förankra sin personliga fallskyddsutrustning, till exempel i nockräcken, takstegar, gångbryggor eller förankringsöglor. Förankringspunkterna ska vara tillräckligt många, och så placerade, att man kan vara kontinuerligt förankrad när man förflyttar sig på taket, och så att risken för pendlingsfall minimeras, särskilt vid ytterhörn och gavelkanter.

Ett pendlingsfall är ett typ av fall som kan inträffa när en person som använder fallskyddsutrustning rör sig i sidled från sin förankringspunkt. Om en person faller, kan personen svinga som en pendel, eftersom säkerhetslinan gör att man svingar åt sidan i stället för att falla rakt ner. Det kan vara farligt eftersom personen riskerar att slå i något hårt, som en vägg eller ett föremål, under pendelrörelsen.

Fotfästen vid takfot och takbrott

Det ska finnas fotfästen vid takfot och takbrott, för personsäkerheten vid arbeten som rensning av vattengångar. Skydd mot snöras kan ofta fungera även som fotfäste.

Vilka typer av fotfästen som behövs, och hur många, ska bedömas utifrån fallhöjd, takutformning, vilken typ av arbete som behöver utföras med mera.

Utformning av fasta arbetsställen på tak

Fasta arbetsställen på taket, exempelvis skorstenar, ska utformas på ett säkert sätt, med hänsyn till fallhöjden, arbetets art och riskerna på arbetsplatsen. Till exempel kan man behöva ordna skyddsräcken, eller tillräckligt stora arbetsytor, som arbetsplattformar, stegplattor eller liknade.

Det finns krav på att fasta arbetsställen ska ha en uppstigningsanordning och skydd mot fall om det behövs för personsäkerheten. Skorstenar behöver till exempel ha en uppstigningsanordning om de är så höga att arbetet annars inte kan genomföras på ett säkert och ergonomiskt sätt. Nödvändiga uppstigningsanordningar och skydd mot fall får inte försvåra transporter av arbetsmaterial och utrustning.

Skydd mot genomtrampning

Yttertak, och anordningar på taket som kan beträdas, ska utformas eller skyddas på ett sätt som förhindrar risken för att en människa trampar igenom takytan eller anordningen. Risken kan finnas vid takfönster eller andra ytor som inte klarar av vikten av en människa. Risken för genomtrampning kan förhindras genom skyddsräcken eller galler under ytan.

Skydd mot fallande is och snö

Vid alla entréer till byggnader, ska det finnas skyddsanordningar på taket mot fallande is och snö. För att hantera snölasten på taket kan det behövas ett snörasskydd som är längre än bara sträckan över entrén.  

Kravet gäller när byggnaden är utformad på ett sätt som medför särskilda risker för personskador på grund av att is eller snö kan falla ner från taket. Det kan till exempel vara fasadens höjd, takets lutning eller friktionen i takmaterialet som innebär en särskild risk.

Enligt ordningslagen ska man, utan oskäligt dröjsmål, avlägsna snö och is, som kan falla ner och skada personer eller egendom på offentlig plats, från tak, rännor och liknande. Kraven i byggreglerna kan ses som ett komplement till ordningslagen. Om en entré ligger nära en offentlig plats, till exempel en trottoar, kan krav på skydd mot fallande is och snö vid entréer bidra till ökad säkerhet för dem som vistas där.