Trappor och ramper i och i anslutning av byggnader ska vara utformade så att personer kan förflytta sig säkert. Boverkets byggregler preciserar kravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för att utforma och bygga säkra trappor och ramper i en byggnad. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
Kraven på säkra trappor och ramper preciseras i byggreglerna
Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Kraven om utformning av trappor och ramper i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i PBF.
Kraven på utformningen av trappor och ramper syftar till att de ska vara säkra för användarna.
4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Trappor och ramper ska vara utformade så att personer kan förflytta sig säkert.
6 §
Öppningar i trappor ska vara utformade så att yngre barn inte kan falla igenom eller fastna i dem. Öppningar mellan plansteg i trappor ska vara högst 100 mm.
7 §
Det ska finnas ett plan, mellan en dörr och en nedåtgående trappa, ramp eller enstaka trappsteg, om det inte är obehövligt. Planet ska vara tillräckligt stort med hänsyn till trappans eller rampens utformning och risken att falla vid den avsedda användningen.
I utrymningspassage ska avståndet mellan dörr och trappa eller ramp vara minst 0,8 meter.
8 §
I en trappa ska varje trapplopps början och slut tydligt markeras. Krav på tydlig markering gäller även för trappsteg med avvikande höjd där ett sådant inte kan undvikas.
Kraven på markering i första stycket gäller dock inte för en- och tvåbostadshus, i bostadslägenheter i flerbostadshus eller om det annars är obehövligt med hänsyn till trappans användning.
Markeringarna ska vara kontrasterande mot omgivande ytor och utformade så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna. De ska göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden.
9 §
Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska vara utformade så att transport med sjukbår blir säker.
Kravet i första stycket gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller annan lyftanordning.
Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före den 1 juli 2026. En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Läs mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på säkerhet vid användning.
Trappor och ramper ska ha en utformning avseende lutning, längd och bredd som gör dem säkra.
För trappor behöver även stegdjup och steghöjd, och måttförhållandet mellan dem, utformas på ett sätt så att trappan blir säker. Kravet anger inga mått, eftersom det behövs en riskanalys av det enskilda fallet. Utformningen ska anpassas till användningsområdet och hur frekvent trappan används. Exempelvis behöver en trappa i en publik lokal ha ett större stegdjup än en trappa till ett driftutrymme. Som vägledning finns standarder och handböcker om utformning av säkra trappor och ramper.
För ramper finns tillgänglighetskrav bland annat på en högsta lutning i Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
En ramp, som är till för att uppfylla kraven enligt 1 § och 2 § andra stycket, ska luta högst 1:12. Ett vilplan ska vara utformat med hänsyn till användningen. Längden på vilplanet ska minst medge plats för en rullstol som manövreras av hjälpare.
Utöver det allmänna funktionskravet finns säkerhetskrav om
öppningar i trappor
utrymme mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ramp
kontrastmarkeringar
transport av sjukbår
skydd mot fall
räcken och ledstänger
fri höjd i trappor.
Öppningar i trappor
Öppningar i trapplopp, och mellan trapplopp och begränsningsväggar, ska utformas så att barn inte riskerar att falla igenom eller fastna i öppningen. I trappor utan sättsteg ska öppningarna mellan planstegen också vara barnsäkra.
En öppning mindre än 100 mm förhindrar att ett barns huvud kan komma igenom, enligt antropocentriska data, det vill säga mått på människokroppens storlek, form och proportioner.
Öppningar i trappor ska vara utformade så att yngre barn inte kan falla igenom eller fastna i dem. Öppningar mellan plansteg i trappor ska vara högst 100 mm.
Utrymme mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ramp
För att minska risken för fall, ska det finnas ett utrymme mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ramp. Det ska ge utrymme att stanna upp innan man börjar gå nedför trappan eller rampen. Om dörren slår ut över trappan finns dessutom risk att den träffar en person som befinner sig i trappan.
Utrymmet ska vara tillräckligt stort utifrån användningen, utformningen och risken för fall. Avståndet mellan dörren och trappan eller rampen ska vara minst 0,8 meter, om trappan eller rampen är en del av en utrymningspassage. Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand avses med begreppet utrymningspassage förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång som leder till säker plats.
Det ska finnas ett plan, mellan en dörr och en nedåtgående trappa, ramp eller enstaka trappsteg, om det inte är obehövligt. Planet ska vara tillräckligt stort med hänsyn till trappans eller rampens utformning och risken att falla vid den avsedda användningen.
I utrymningspassage ska avståndet mellan dörr och trappa eller ramp vara minst 0,8 meter.
alternativ utrymningsdörr: dörr som leder till annan brandcell inom vilken tillgång till utrymningsdörr finns i samma plan,
angreppspunkt: byggnaders entréer eller andra ingångar som är avsedda att användas av räddningstjänsten,
boendeenhet: del av en bostad som är upplåten för enskilt bruk i bostäder där vissa bostadsfunktioner delas,
brandavskiljning: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med i huvudsak brandavskiljande förmåga,
brandcell: del av byggnad avgränsad med brandcellsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp utan att sprida sig till byggnaden i övrigt,
brandcellsgräns: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp,
brandsektion: del av byggnad avgränsad med brandsektionsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp med säkerhetsmarginal utan att sprida sig till byggnaden i övrigt,
brandsektionsgräns: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som med säkerhetsmarginal motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp,
brännbara byggnadsdelar: byggnadsdelar eller byggprodukter med lägre brandteknisk klass än A2-s1,d0, A2L-s1,d0 eller A2fl-s1,
bärverk: ordnad kombination av sammanfogade delar dimensionerad för att bära laster och ge tillräcklig styvhet,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
frångänglig: tillgänglig och användbar i händelse av brand för personer med nedsatt rörelseförmåga,
insatstid: tiden från att larmning har skett av kommunens räddningstjänst till dess att de resurser som krävs befinner sig på plats och räddningsarbetet kan påbörjas,
obrännbart material: material eller byggprodukt i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0, A2L-s1,d0 eller A2fl-s1,
publik lokal: en lokal dit allmänheten har tillträde,
säker plats: plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer och varifrån gata eller motsvarande kan nås,
tillträdesväg: dörr, fönster, lucka eller motsvarande samt förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång avsedd att ge åtkomst för räddningspersonalen vid en räddningsinsats,
tändskyddande beklädnad: beklädnad i lägst brandteknisk klass K210 och lägst brandteknisk klass B-s1,d0,
utrymningsdörr: dörr som leder till säker plats eller till utrymningspassage,
utrymningspassage: förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång som leder till säker plats, och
väg för utrymning: väg till utrymningsdörr, alternativ utrymningsdörr, fönster eller motsvarande för utrymning.
När gäller kravet på ett utrymme mellan dörr och trappa eller ramp?
Kravet på utrymme mellan dörr och nedåtgående trappa eller ramp gäller för alla dörrar, både utåtgående och inåtgående.
Kravet gäller om det inte är obehövligt med hänsyn till bland annat hur mycket trappan eller rampen används, och vilken sorts utrymme den går till. Exempelvis skulle utrymmet kunna vara obehövligt vid en intern trappa till källaren i ett småhus, eller vid en trappa till ett fläktrum på ett litet mellanplan.
För en dörr som ska vara tillgänglig och användbar finns också tillgänglighetskrav på tillräckligt utrymme framför den för att kunna öppna och stänga dörren från en rullstol.
Vid en dörr som ska vara tillgänglig och användbar ska det finnas tillräcklig plats för att kunna öppna och stänga dörren från en rullstol.
Kontrastmarkering
För att förhindra att människor faller i trappor, ska det finnas markeringar i varje trapplopp, som visar var trappan börjar och slutar. Markeringarna är särskilt viktiga i lokaler som användaren inte är bekant med, exempelvis publika lokaler. Trappor innebär också en särskild risk för personer med nedsatt syn.
Enstaka trappsteg med avvikande höjd innebär en risk för att snubbla. Om man inte kan undvika att enstaka trappsteg har avvikande höjd, behöver även sådana trappsteg vara tydligt markerade.
Det ska finnas ett plan, mellan en dörr och en nedåtgående trappa, ramp eller enstaka trappsteg, om det inte är obehövligt. Planet ska vara tillräckligt stort med hänsyn till trappans eller rampens utformning och risken att falla vid den avsedda användningen.
I utrymningspassage ska avståndet mellan dörr och trappa eller ramp vara minst 0,8 meter.
Hur ska markeringarna utföras?
Markeringarna ska finnas på det nedersta plansteget på det översta steget.
Markeringarna ska göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden. De ska ha tillräcklig ljushetskontrast och övrig utformning så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna. I övrigt finns inga krav på hur markeringarna ska utformas. De kan göras på olika sätt.
När gäller kravet på markeringar inte?
Kravet gäller inte trappor i småhus eller inom bostadslägenheter i flerbostadshus.
Även i andra fall kan markeringar anses vara obehövligt, utifrån trappans användning. Ett exempel kan vara en trappa inom industrin, eller en trappa till ett driftutrymme som endast används av en viss krets av personer.
Retroaktiva krav på kontrastmarkeringar i befintliga publika lokaler finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.
Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering ska avhjälpas.
Allmänt råd
Viktiga målpunkter, t.ex. entrédörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, dörrar till och i utrymningsvägar samt trapphus bör kontrastmarkeras så att personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare kan orientera sig. Kon-trastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.
Logiska ledstråk som leder till och mellan målpunkterna bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv bör anordnas med både ljushetskontrast och taktil kontrast för personer med kraftigare nedsatt syn. För personer med nedsatt kognitiv förmåga underlättas orienteringen av logiska färgsystem.
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar bör markeras, Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer.
Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden.
Bild 2. Exempel på kontrastmarkering av trappa
Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor eller kapphyllor, lägre än 2,00 m över golv, bör byggas in eller utmärkas så att de även kan upptäckas av personer med nedsatt syn som använder teknikkäpp.
Kontrastmarkeringar är relevant även utifrån tillgänglighetssynpunkt, genom kravet att kommunikationsutrymmen ska vara projekterade och utförda så att de är tillgängliga och användbara. Det innebär att trappor och ramper ska fungera även för personer med nedsatt orienteringsförmåga.
Kommunikationsutrymmen ska vara projekterade och utförda så att de är tillgängliga och användbara.
Personer med nedsatt orienteringsförmåga ska kunna hitta fram till målpunkter i byggnaden.
Belysningen ska vara projekterad och utförd så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig.
Transport med sjukbår ska kunna ske från varje bostad. För bostäder med delade bostadsfunktioner enligt Boverkets föreskrifter (2024:11) om bostäders lämplighet för sitt ändamål gäller kravet från varje boendeenhet.
Transport med sjukbår
Trappor och ramper ska utformas så att säker bårtransport är möjlig. Detta gäller transport från enskilda bostäder, kontorslokaler och andra utrymmen där människor vistas under längre sammanhängande tid, när det inte finns hiss eller annan lyftanordning.
Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska vara utformade så att transport med sjukbår blir säker.
Kravet i första stycket gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller annan lyftanordning.
För svängda trappor måste utrymmesbehovet för bårtransport särskilt studeras. Den svängradie som behövs för bra framkomlighet beror på utformningen av hela trappan.
Det finns krav på att hissar, i bostadshus med fler än fyra plan, ska ha plats för sjukbår, i Boverkets föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet.
Hissar, som är till för att uppfylla kravet på att byggnader ska vara tillgängliga och användbara, ska vara projekterade och utförda så att de kan användas av
1. personer med nedsatt rörelseförmåga, och
2. personer med nedsatt orienteringsförmåga.
Transport med sjukbår ska kunna ske i hiss, i ett bostadshus som har fler än fyra plan.
Skydd mot fall
Vid trappor och ramper ska det finnas skydd mot fall, exempelvis räcken, väggar eller murar.
Ramper ska dessutom ha skydd mot avåkning längs sidorna, om det finns en nivåskillnad mot omgivningen. Skyddet förhindrar att en person som använder rullstol eller gånghjälpmedel glider av rampen.
Läs mer om räcken i trappor och ramper på sidan om räcken och ledstänger.
Trappor, ramper, balkonger, loftgångar, takterrasser och andra vistelseytor i eller i anslutning till byggnader, där det finns särskild risk för personskador till följd av fall, ska ha skydd mot fall. Ramper ska dessutom ha skydd som motverkar avåkning.
Ett skydd mot fall ska vara utformat och ha sådan höjd att det med hänsyn till ytans avsedda användning och fallhöjden begränsar risken för personskador till följd av fall. Skyddet ska tåla dynamisk påverkan av en människa.
Utöver kraven i första stycket gäller följande i utrymmen där yngre barn kan vistas:
1. 0,8 meter av skyddets höjd ska vara utformat så att det motverkar klättring.
2. Vertikala öppningar i skyddet ska vara högst 100 mm breda.
3. Fritt mått mellan ett balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, ska vara högst 50 mm.
4. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv ska vara högst 100 mm.
5. Horisontella öppningar ovanför skyddets front ska inte förekomma i storleksintervallet 110–230 mm.
Ledstänger
För att motverka risken att falla ska det också finnas ledstänger som balansstöd i trappor och ramper. Kravet bidrar också till tillgänglighet och användbarhet, eftersom ledstänger ger stöd och stabilitet och gör det lättare att orientera sig. Detta är särskilt viktigt för personer med nedsatt rörelseförmåga eller orienteringsförmåga.
Trappor och ramper ska ha ledstänger på båda sidor som stöd för balansen. Det räcker dock med en ledstång på ena sidan om det, med hänsyn till trappans eller rampens användning eller utformning, är obehövligt med ledstänger på båda sidor.
