Tomter

Granskad: 16 december 2024

Kraven på tomter och det tekniska egenskapskravet säkerhet vid användning i plan- och bygglagen, PBL, preciseras i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. Kraven gäller när obebyggda tomter ska bebyggas. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring krav på tomter m.m. och hur byggregelsystemet är uppbyggt, samt hur kraven om tomter, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

PBL och PBF ställer krav på tomter och säkerhet vid användning

De grundläggande kraven på tomter finns 8 kap. 9 § i plan- och bygglagen, PBL. De grundläggande kraven på säkerhet vid användning finns i PBL och preciseras i 3 kap. 10 § plan- och byggförordningen, PBF. I byggreglerna, i Boverkets föreskrifter (2024:13) om krav på tomter m.m. preciseras sedan hur en tomt ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla kraven på tomt och kraven på säkerhet vid användning preciseras även för vissa anläggningar.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Byggreglerna gäller vid uppförande

Byggreglerna om krav på tomter m.m. som är preciseringar av kraven i PBL och PBF, gäller för obebyggda tomter som ska bebyggas.

2 §

Föreskrifterna i 4–7 §§ och 2–4 kap. gäller för en obebyggd tomt som ska bebyggas.

Föreskrifterna i 3–14 §§ och 5 kap. gäller för uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader på en tomt.

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

8 §
  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025  

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025, och kan då börja användas. Under övergångsperioden, fram till den sista juni 2026. Under den perioden kan byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, eller de nya byggreglerna i författningen om Boverkets föreskrifter (2024:13) om krav på tomter m.m. ihop med de andra nya byggreglerna. Byggherren kan alltså välja att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nya. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.

Möjligheten för byggherren att välja de äldre reglerna gäller för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Illustration med tidslinje som visar när BBR och EKS ska följas och när de nya byggreglerna ska följas. Tidslinjen visar vilka tidpunkter de olika regelsystem gäller och när byggherren under övergångsperioden kan välja. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Du kan läsa mer om de äldre kraven på tomter i vägledningen på sidan Krav på tomter.

Krav på tomter

Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli

I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.

2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre 
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som 
omfattas av bygglovet.

Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.

Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.

Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.

Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.

Vad är en tomt?

Tomt definieras som ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. I vissa fall kan alltså tomten utgöras endast av den mark som byggnaden står på, men tomten är oftast större än så och det finns områden runt byggnaden som är tomten. En tomt kan till exempel vara en trädgård till ett småhus eller en gemensam innergård till ett flerbostadshus. Det kan också vara en skolgård till en skolbyggnad eller marken som finns runtomkring byggnader för verksamheter såsom vård och kontor.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Du kan läsa mer om vad en tomt är på sidan Tomt.

Tomt

Boverkets författning om Tomt innehåller olika kapitel

Tomtförfattningen är indelad i 5 olika kapitel. Kapitel 1 innehåller övergripande regler som är bra att ta del av för att kunna använda och förstå de andra kapitlen.  Kapitel 2–4 innehåller bestämmelser som behandlar de olika punkterna i tomkravet, det vill säga krav på tomter som prövas i lovprövningen. Du kan läsa om dessa krav under rubriken Vissa krav preciseras i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. I kapitel 5 finns bestämmelser med preciserade krav på säkerhet vid användning vid uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader. Kraven preciserar krav på säkerhet vid användning och inte krav på tomter och de omfattar endast vissa typer av anläggningar. Dessa åtgärder omfattas generellt inte av krav på lov men som oavsett innehåller krav som ska uppfyllas av byggherren vid uppförande.

Kapitelindelningen är följande:

  • Kapitel 1 Övergripande bestämmelser
  • Kapitel 2 Tillgänglighet och användbarhet
  • Kapitel 3 Framkomlighet för räddningsfordon
  • Kapitel 4 Skydd mot olyckor
  • Kapitel 5 Säkerhet vid användning vid uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader 

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på tomter utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

20 §
  Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden.

44 §
  En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. Lag (2018:1136) .

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.     

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked. 

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan. 

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven och tomtkraven inför startbeskedet.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
  Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Kraven i byggreglerna ställs på obebyggda tomter som ska bebyggas

Om det krävs bygglov ska kraven på tomter prövas i bygglovet. Kraven gäller för tomter som är obebyggda. För en sådan tomt finns ett flertal krav som ska uppfyllas i samband med att den bebyggs. Tomten ska ordnas så att

  • den blir lämplig med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen,
  • naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
  • risken för olycksfall begränsas.

Dessutom finns krav på friyta för lek och utevistelse på tomten eller i närheten. Detta gäller om det som ska byggas är bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Vissa krav preciseras i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m.

Kraven på tomter är inte preciserade i plan- och byggförordningen. Men enbart vissa punkter i tomtkravet i PBL preciseras i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. De krav som preciseras i byggreglerna är:

  • framkomlighet för utryckningsfordon,
  • tillgänglighet och användbarhet
  • skydd mot olyckor på tomter.

Hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen

Tomten ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. Det kan handla om att placera bygganden på ett sätt som minskar behovet av att spränga, göra omfattande utfyllnader eller ta ner värdefulla träd. Det finns inga preciserade krav om denna punkt.

Naturförutsättningar tas till vara

Tomten ska ordnas så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara.

Kravet innebär bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindförhållanden ska beaktas. Det finns inga preciserade krav om denna punkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 517). 

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Betydande olägenheter inte uppkommer

Tomten ska ordnas så att betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer.

Bedömning av betydande olägenheter för omgivningen måste göras med bland annat hänsyn till de förhållanden som råder på platsen. Att tomten ska anordnas så att betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer innebär bland annat att planteringar inte får anordnas så att de skymmer sikten för trafiken. Det finns inga preciserade krav om denna punkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 517–518).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Lämpligt belägen utgång från tomt och framkomlighet för utryckningsfordon

Tomten ska ordnas så att det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser krav på framkomlighet för utryckningsfordon. Kravet kan ha prövats vid upprättande av detaljplanen i vilken till exempel in- och utfart reglerats till specifik plats eller att särskilda ytor för rundkörning och räddningstjänstens framkomlighet bestämts.

I kapitel 3 i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. finns reglerna med preciserade krav på framkomlighet för räddningsfordon.

Framkomlighet för räddningsfordon

Lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon

På tomten eller i närheten av den ska det i skälig utsträckning finnas lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Parkering ska finnas i den utsträckning som kan anses vara skälig med hänsyn till det behov av parkering som byggnaden ger upphov till. Kommunens parkeringspolicy kan vara ett stöd i en skälighetsbedömning. Med lämpligt utrymme avses att utrymmet ska vara lämpligt beläget och tillräckligt stort. Det finns inga preciserade krav om denna punkt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 518–519).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Du kan läsa mer om hur parkering tas om hand i hela PBL-kedjan på sidan Parkering i PBL-processen.   

Parkering i PBL-processen

Kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Tomten ska anordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten. Detta gäller under förutsättning att det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt.

I kapitel 2 i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. finns regler med mer preciserade krav på tillgänglighet och användbarhet på tomter. 

Gångvägar

Risken för olycksfall ska begränsas

Tomten ska anordnas så att risken för olycksfall begränsas.

Vid branta slänter på tomter kan staket fungera som skydd mot olycksfall. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 518)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

I kapitel 4 Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. finns regler med preciserade krav på skydd mot olyckor på tomter.

Gångvägar

Öppningar i mark

Krav på anläggningar på tomt

Byggnadsverk ska enligt PBL och PBF uppfylla krav på säkerhet vid användning. I definitionen av byggnadsverk ingår både byggnader och andra anläggningar. I kapitel 5 i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. finns bestämmelser med preciserade krav på säkerhet vid användning vid uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader. Kraven preciserar krav på säkerhet vid användning och inte krav på tomter och de omfattar endast vissa typer av anläggningar. För övriga anläggningar gäller de generella kraven i PBL och PBF.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

Öppningar i avfallsanordningar

Dammar, brunnar och fasta behållare

Fasta bassänger och pooler

Lekplatser

Allmänna råd om krav på friyta finns för stöd

Om tomten ska bebyggas med byggnader som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet ska det finnas friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det vid en sådan situation finns svårigheter att uppfylla både kraven på parkering och på friyta som är lämplig för lek och utevistelse ska det senare lämnas företräde. 

Boverket har gett ut allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.

Friyta

Krav på redan bebyggda tomter

På redan bebyggda tomter ställs det krav på lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning och friyta för lek och utevistelse. Men kraven ställs endast i skälig utsträckning. Detta gäller även om inte någon lov- eller anmälningspliktig åtgärd är tänkt att genomföras.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

Om det på en bebyggd tomt vidtas sådana ändringar av en byggnad som kräver lov eller åtgärder som kräver anmälan ska tomtkraven tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Det innebär att tomtkraven ska tillämpas vid till exempel tillbyggnad av en byggnad med hänsyn till kostnaderna för tillbyggnaden och tomtens förutsättning till att uppfylla kraven. Tomtkrav ska tillämpas eftersom tillbyggnad är en form av ändring av byggnad. För att bedöma detta kan man dock ta ledning av det som anges i kraven för obebyggda tomter.

11 §
  I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .

Om det finns byggnader på en tomt, men dessa ska rivas för att ge plats för en eller flera nya byggnader är tomten vid prövningen att jämställa med en obebyggd tomt och kraven ska tillämpas rakt av.

Prövning av tomtkrav i marklov

Vid ansökan om marklov inom detaljplanerat område ska åtgärden prövas mot tomtkraven, förutsatt att åtgärden ska företas inom en tomt. Vid ansökan om marklov utanför detaljplanerat område ska tomtkraven prövas i de delar som kommunen inte redan prövat i områdesbestämmelser.

35 §
  Marklov ska ges för en åtgärd som
   1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
   2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
   3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
   4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
   5. uppfyller de krav som
      a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
      b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.

Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) .

Byggreglerna har delats upp i flera författningar

I Boverkets äldre byggregler, BBR, hanterades både utformnings-, tomt- och tekniska egenskapskrav, från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu delas kraven i stället upp i olika författningar. Kraven i reglerna om energihushållning kommer fortfarande att finnas kvar oförändrade i BBR. När en ny författning med nya energiregler träder i kraft vid ett senare tillfälle kommer tidigare BBR att upphävas i sin helhet.

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2024:14 (i Boverkets författningssamling)

Skillnader mellan BBR och de nya byggreglerna  

För att ta reda på hur en enskild bestämmelse i BBR hanteras i den nya författningen om krav på tomter, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en bestämmelse eller ett allmänt råd i BBR motsvaras av någon eller några bestämmelser i den nya författningen. Tabellen visar även omvänt vad motsvarigheten var i BBR, för varje bestämmelse i den nya författningen. Det kan även vara så att en bestämmelse inte alltid har en motsvarande någon föreskrift.

Jämförelsetabell Tomt

Konsekvensutredningar ger ytterligare information

När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.

Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:13 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. BFS 2024:13 (i Boverkets författningsamling)

Boverket (2024). Tomter. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/tomter/ Hämtad 2024-12-18