Öppningar i avfallsanordningar

Kraven på säkerhet vid användning syftar till att förhindra olika typer av olycksfall. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet på säkerhet vid användning i PBL och PBF och innehåller bestämmelser med krav gällande öppningar i avfallsanordningar, vid uppförande av sådana på en tomt. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för öppningar i avfallsanordningar på en tomt. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga avfallsanordningar och även till dig som arbetar med att bedöma om kraven i reglerna är uppfyllda.

Kravet på säkerhet vid användning preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Byggreglerna preciserar hur vissa andra anläggningar än byggnader ska vara projekterade och utförda, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet vid användning.

Kraven gäller vid uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader på en tomt. Vid ändring eller flyttning av en befintlig anläggning gäller andra regler.

Kraven gäller för anläggningar som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för anläggningar som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.  De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.  

Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som 

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
• inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Tomter.

Tomter

Krav på skyddsanordningar avseende öppningar i avfallsanordningar
Kravet på säkerhet vid användning omfattar ett krav på avfallsanordningar. Om det ska uppföras avfallsanordningar på en tomt, ska dess öppningar ha skyddsanordningar.

Vilka avfallsanordningar avses?

En avfallsanordning definieras vid tillämpningen av kravet i byggreglerna som en fast anordning för hantering av avfall.

För att omfattas av kravet ska den alltså vara fast förankrad i marken, väggar eller liknande. Det kan till exempel vara en mindre anläggning som har lösa behållare inuti eller en behållare försänkt i marken som har öppningar upptill eller på sidan. Kravet omfattar också avfallsinkast och liknande öppningar i en vägg, där det finns risk för att falla eller för att ett yngre barn fastnar i röret innanför.

Hur ska skyddsanordningarna utformas?

Lämpliga skyddsanordningar som utgör ett tillräckligt skydd mot riskerna som är förknippade med öppningar i avfallsanordningar kan till exempel vara lock, luckor, galler eller liknande. Även andra typer av skydd kan vara lämpliga, om utformningen uppfyller kravet och ger ett tillräckligt skydd.

Yngre barn ska inte kunna ta sig förbi skyddsanordningarna

På en tomt där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att yngre barn vistas utan ständig tillsyn av vuxna, ska skyddsanordningarna utformas så att yngre barn inte kan ta sig förbi dem.

Hur en sådan anordning ska utformas beror på typen av anordning. För till exempel lock, luckor eller galler, kan det vara lämpligt med en mekanisk fastsättning, en låsfunktion eller liknande.

Vilka är yngre barn?

Med yngre barn avses barn som är under 6 år. Skyddsanordningarnas utformning och dimensionering ska alltså hindra ett barn under 6 år. Om en skyddsanordning bedöms kunna forceras av vuxna, eller av barn som är 6 år eller äldre, strider den alltså inte mot kravet.

Tomter där det kan förväntas att yngre barn vistas

Yngre barn kan förväntas vistas på de flesta tomter, utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana tomter är de till bostäder, förskolor, skolor, barnvårdsverksamheter, bibliotek, hotell, köpcentrum och liknade användningar. Det gäller också tomter med användningen centrumändamål, alltså platser där det kan förekomma en blandning mellan olika användningar såsom handel, kontor och bostäder och liknande användningar.

Kravet gäller oavsett om det tidvis eller stundtals inte kan förväntas vistas yngre barn på tomten. Exempelvis vid bostadstomter så gäller kravet på skydd för yngre barn oavsett om personerna som ska bo där har yngre barn eller inte. Det är användningen i sig som avgör om yngre barn kan förväntas vistas där och om kravet kan ställas eller inte.

Tomter där det kan förväntas att yngre barn inte vistas

Yngre barn kan inte förväntas vistats utan ständig tillsyn av vuxna på industritomter och andra tomter med vissa användningar där det finns verksamheter med tyngre maskiner eller farliga verksamheter, exempelvis godsterminaler i hamnar och liknande verksamheter. På sådana tomter kan man med hänsyn till den avsedda användningen inte förvänta sig att yngre barn vistas och det krävs alltså inte att skyddsanordningar utformas så att yngre barn inte kan ta sig förbi dem.

Kraven ska alltid uppfyllas

Anläggningar i form av avfallsanordningar på en tomt kräver generellt varken bygglov eller anmälan. Byggherren är ändå ansvarig för att se till att kraven uppfylls. Byggnadsnämnden kan dock bli inblandad vid tillsyn i efterhand.

Mindre avvikelse går att göra i enskilda fall

En mindre avvikelse är ett mindre avsteg från ett krav i byggreglerna. Det innebär att kraven inte uppfylls i sin helhet, utan att ett avsteg får göras.

Möjligheten till mindre avvikelse finns, för att kraven som ställs på öppningar i avfallsanordningar kan vara orimliga i ett enskilt fall. Genom att göra en mindre avvikelse så är det möjligt att genomföra lösningar som uppfyller syftet med ett krav, trots att de strider mot kravet. Det kan numera finnas större behov av att göra mindre avvikelser från de nya byggreglerna, jämfört med Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, eftersom vissa delar som där var allmänna råd nu är bindande föreskrifter.

När får mindre avvikelser göras?

Det är bara undantagsvis, under speciella förhållanden, som mindre avvikelser från kraven i byggreglerna får göras. Alla följande förutsättningar ska vara uppfyllda:

• det är ett enskilt fall
• avvikelsen är mindre
• det finns särskilda skäl
• anläggningen kan antas bli tekniskt tillfredsställande trots avvikelsen, och
• det finns ingen avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Det är bara från krav i byggreglerna som det får göras avvikelser. Regeln om mindre avvikelser ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i PBL eller PBF.

Byggherrens och byggnadsnämndens roll kopplat till mindre avvikelser

Om byggherren vill göra mindre avvikelser från tekniska egenskapskrav ska byggnadsnämnden inte pröva om mindre avvikelser medges eller inte. Det är byggherren själv som har ansvaret för att avgöra om mindre avvikelser är lämpligt. Byggherren ska i samband med projekteringen ha dokumenterat skälen för avvikelserna, det kan ske genom en notering i en relevant handling. Det kan vara på en ritning eller likande underlag. I de fall anläggningen kräver lov eller anmälan kan byggherren också utveckla skälen för byggnadsnämnden på det tekniska samrådet. Om byggherren tillämpar regeln om mindre avvikelser felaktigt, kan byggnadsnämnden ytterst neka startbesked eller slutbesked.

Projektering är en förutsättning för att en avfallsanläggning ska kunna uppfylla kraven

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet av en avfallsanordning. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om anläggningen preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta handlingar såsom ritningar och tekniska beskrivningar med mera kan tas fram.

Byggreglerna preciserar kraven men trots detta behöver funktionskrav ofta brytas ned. Kravnedbrytning innebär att byggherren anger hur funktionskraven tillämpas i det enskilda fallet.

Vid uppförande av en anläggning ska projekteringen ske:

• på ett fackmässigt sätt
• så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. uppfylls
• så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras

Projekteringen ska även dokumenteras. Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. 

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggåtgärderna. Utifrån detta ska handlingar upprättas så att den färdiga anläggningen kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. uppfylls. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av avfallsanordningen som har gjorts inför uppförandet. Vid uppförande ställs det krav på att utförandet görs

• på ett fackmässigt sätt, och
• enligt gällande handlingar.

Vad menas med fackmässigt vid projektering och utförande?

Med fackmässigt menas att den person som projekterar och utför åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga. 

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur. 

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden. 

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta bygghandlingar utifrån att den färdiga avfallsanordningen ska uppfylla kraven i föreskrifterna.

Vad menas med förutsatt underhåll?

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa avfallsanordningens konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en anläggnings förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att avfallsanordningen ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas. 

Krav på kontroll av öppning i avfallsanordning 

Byggherren ska se till att det utförs kontroller, så att kraven som ställs på avfallsanordingen uppfylls. Samtliga krav som gäller enligt författningen ska kontrolleras. Det finns tre alternativ när kontrollerna kan göras:

• under projektering och utförande,
• i den färdiga anläggningen, eller
• en kombination av under projektering och utförande och i den färdiga anläggningen. 

För kontroll av kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) måste kontrollerna dock utföras under projektering och utförande.

Kontroll ska utföras fackmässigt

Med vilken regelbundenhet och hur ingående kontroller ska utföras bestäms genom en fackmässig bedömning av byggherren och dess organisation i varje enskilt fall. Vissa krav kan kontrolleras på ett enklare sätt, andra krav måste kontrolleras mer ingående och vid fler tillfällen under byggprocessen. Kravet om fackmässighet innebär att den som utför kontroller ska ha en kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en yrkesmässig person inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Det innebär också att kunna bedöma när kontrollen av ett visst krav ska äga rum. För kontroll där provning eller mätning ingår, innebär kravet på fackmässighet att den som utför kontrollen ska kunna hantera de instrument eller den utrustning som behövs för kontrollen.

Om byggherren själv inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra kontrollerna på ett fackmässigt sätt, ansvarar byggherren för att någon annan i organisationen har tillräcklig kompetens. Det kan vara en projektör, en arbetsledare eller en annan person som byggherren anlitar.

Kravet om fackmässighet är inte kopplat till någon specifik utbildning eller certifiering. Det måste alltid till en bedömning i det enskilda fallet av vilken kunskap och färdighet som krävs för att uppfylla kravet på fackmässighet.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras 

För att kvalitetssäkra byggprocessen ska resultatet av kontrollen dokumenteras.

Det finns inga formkrav för hur dokumentationen av kontrollen ska se ut, men av dokumentationen ska det framgå att kraven kontrollerats och på vilket sätt de kontrollerats. Detta innebär normalt att det av dokumentationen ska framgå vilken kontrollmetod som användes, tidpunkten för kontrollen samt vem som utförde kontrollen. Dokumentationen av kontrollerna kan bestå av eller innehålla till exempel fotografier, protokoll eller intyg.

Kontroll under projekteringen

För kontroll av kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) måste kontrollerna utföras under projektering och utförande. Även vid kontroll av andra författningskrav kan det, utifrån vad som följer av en fackmässig bedömning, bli aktuellt att utföra kontroll i projekteringsskedet. 

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna. 

Kontroll under utförandet

Kontroll som genomförs under utförandet ska säkerställa att arbetet utförs enligt de handlingar som upprättats och kontrollerats under projekteringen. Syftet är att säkerställa att rätt byggprodukter används och att rätt arbetsmoment genomförs på rätt plats och vid rätt tidpunkt. 

Byggprodukter

Byggherren ska välja byggprodukter vars väsentliga egenskaper är lämpliga för att den färdiga anläggningen ska uppfylla reglerna. Byggherren ska avgöra om produkterna är lämpliga att användas i projektet.

För att byggherren ska kunna bedöma lämpligheten ska byggprodukter ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för anläggningens förmåga att uppfylla de ställda kraven. Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda. Vilka slags byggprodukter som anses ha förhandsbedömda egenskaper framgår av. Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns. 

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.

Du kan läsa mer om återvända byggprodukter och återbruk av bärverksdelar på sidorna CE-märkning och återbruk och Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar.

CE-märkning och återbruk

Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar

Byggprodukter ska kontrolleras när de levereras

Byggherren ansvarar för att byggprodukterna kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen för att säkerställa att de har de egenskaper som förutsatts under projekteringen. Denna mottagningskontroll är en viktig del av kontrollen under utförandet. När man tar emot byggprodukterna ska man verifiera och dokumentera att leveransen motsvarar de byggprodukter som framgår av handlingarna. 

Mottagningskontrollen ska göras för alla byggprodukter, oavsett säkerhetsklassen på den del av anläggningen där byggprodukten ska ingå. Syftet är att säkerställa att det som levereras till byggarbetsplatsen, och byggs in i anläggningen, faktiskt är det som förutsatts och dokumenterats under projekteringen.

Kontroll i den färdiga anläggningen

I den färdiga anläggningen ska kontroll göras genom:

• mätning: en fysisk bestämning, enligt en tillförlitlig metod, av ett siffervärde för en viss egenskap,
• provning: ett praktiskt försök för att utreda om en viss funktion har uppnåtts, eller 
• besiktning: en visuell kontroll av att ett visst utförande överensstämmer med dokumentationen av projekteringen.

Krav på kontroll gäller oberoende av kontrollplan enligt PBL

Krav på kontroll gäller oberoende av de kontroller som tas upp i kontrollplan enligt PBL. Det innebär att kontrollplanen sannolikt endast omfattar en liten del av alla kontroller som byggherren måste genomföra för att uppfylla kraven på kontroll enligt Boverkets föreskrifter; detta eftersom kontrollplanen endast ska avse så kallade kritiska moment.

Kontrollplan