Framkomlighet för räddningsfordon

Kravet på framkomlighet för räddningsfordon i PBL syftar till att möjliggöra räddningsinsatser. Byggreglerna preciserar tomtkravet om framkomlighet till byggnader på tomten för räddningsfordon, såsom räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens fordon. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för framkomligheten för räddningsfordon till byggnader på en tomt. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en eller flera byggnader på en obebyggd tomt och även till dig som arbetar med att pröva om kraven i reglerna är uppfyllda.

Kravet på framkomlighet för räddningsfordon preciseras i byggreglerna
De grundläggande kraven på att tomter ska vara framkomliga för räddningsfordon finns i plan- och bygglagen, PBL. Byggreglerna preciserar hur en tomt ska utformas för att uppfylla kravet på framkomlighet för räddningsfordon.

Kraven gäller när en byggnad uppförs på en obebyggd tomt. Kraven gäller alltså inte när en byggnad uppförs på en tomt där det redan finns en eller flera byggnader.

Kraven gäller inte för lovpliktiga ändringar av en byggnad och vissa åtgärder som kräver anmälan och som ska utföras på bebyggda tomter, utan dessa hanteras genom en annan bestämmelse i PBL. I de fallen ska tomtkraven bara tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.  De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.  

Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som 

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
• inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Tomter.

Tomter

Krav på framkomlighet för räddningsfordon

För att räddningsinsatser ska vara möjliga ska en tomt ordnas så att det finns anordningar som tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. Det är främst framkomligheten för räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens räddningsfordon som behöver säkerställas. Det är i dessa fall lämpligt att dimensionera anordningarna efter räddningstjänstens fordon eftersom dessa vanligen är störst.

Uppställningsplats för räddningsfordon längst 50 meter från en byggnads angreppspunkt

Avståndet mellan en uppställningsplats för räddningsfordon till en byggnads angreppspunkter ska inte vara längre än 50 meter, för att räddningspersonal ska kunna anses ha åtkomst till en byggnad på en tomt. Syftet är främst att räddningstjänsten ska kunna ställa upp ett släckfordon och sedan kunna nå byggnaden utan att det blir för långt avstånd att dra slang från släckbilen. Annan tung utrustning, såsom utskjutsstege, ska inte heller behöva bäras alltför långa sträckor. Om kravet på avstånd uppfylls behövs det ingen anordnad räddningsväg.

Hur ska avståndet mätas?

Avståndet bör mätas som det kortaste avståndet för räddningspersonal att ta sig mellan den tänkta uppställningsplatsen och till byggnadens angreppspunkt.

Det är det faktiska avståndet som ska mätas, det vill säga den närmsta väg som räddningspersonal kan förväntas ta sig fram. Det innebär att det inte är fågelvägen som räknas och att räddningspersonal inte ska behöva hoppa eller kliva över hinder såsom häckar, staket eller murar.

Vad är en uppställningsplats?

En uppställningsplats är en yta där räddningsfordon kan ställas upp under en räddningsinsats. En uppställningsplats är i de flesta fall på en väg eller en gata.

Uppställningsplatsen behöver inte vara en särskilt markerad eller skyltad yta. Det räcker att det finns en plats där man kan parkera en släckbil eller annat räddningsfordon, antingen utanför tomtgränsen eller inne på tomten.

Vilka ytor är lämpliga som uppställningsplats?

Lastzon, angöringsplats och köryta på parkeringsområden, till och från parkeringsplatser, borde kunna användas som uppställningsplats.

Som uppställningsplats får inte tillgodoräknas ytor som normalt är upptagna, till exempel parkeringsplatser eller utrymme för containrar.

Vad är en angreppspunkt?

Med en angreppspunkt avses byggnaders entréer eller andra ingångar som är avsedda att användas av räddningstjänsten.

Beroende på byggnadens utformning kan det finnas flera angreppspunkter som behöver kunna nås av räddningstjänsten vid en insats. Räddningstjänstens angreppspunkt utgörs oftast av byggnadens huvudentré, men kan även bestå av andra ingångar till byggnaden. För exempelvis ett flerbostadshus med flera trappuppgångar gäller kravet på 50 meter till varje entré, eftersom det oftast inte finns en rimlig möjlighet att komma åt lägenheterna för brandsläckning, annat än från respektive trapphus.

Särskilda skäl för ett längre avstånd

Avståndet från en uppställningsplats för räddningsfordon till en byggnads angreppspunkter får vara längre än 50 meter om det finns särskilda skäl.

Med särskilda skäl avses:

• skäl som beror på behovet av räddningsinsats utifrån byggnadens ändamål, eller
• skäl som beror på svårigheter att komma fram till byggnaden på tomten med räddningsfordon utifrån de geografiska förutsättningarna

Byggnadens ändamål

Med särskilda skäl utifrån byggnadens ändamål menas att alla byggnader inte medför lika stora risker vid brand. Exempelvis kan det handla om komplementbyggnader till en huvudbyggnad, som mindre förråd, friggebodar, sjöbodar, vedskjul eller andra liknande byggnader som kan ligga på ett relativt långt avstånd från huvudbyggnaden. Med hänsyn till att personer vistas där mer sällan, och att risken för brandspridning till andra byggnader inte är lika stor, kan man godta ett längre avstånd för exempelvis framdragning av slang och släckningsutrustning, så länge huvudbyggnadens angreppspunkter ligger längst 50 meter från en uppställningsplats.

Med särskilda skäl utifrån byggnadens ändamål menas även att byggnadens verksamhet eller syfte kan motivera att godta ett längre avstånd än 50 meter. Det kan handla om byggnader vars placering och otillgänglighet i sig utgör en del av byggnadens syfte, som för platsspecifik turist- eller museiverksamhet såsom naturrum, utsiktstorn och liknande verksamheter.

Geografiska förutsättningar

Med särskilda skäl utifrån de geografiska förutsättningarna menas byggnader som ligger i besvärlig terräng eller i delar av landet där man normalt sett inte kan förvänta sig en räddningsinsats med ordinarie räddningsfordon. Exempel på sådana geografiska förutsättningar är skärgård och fjällmiljö, eller annan svårtillgänglig terräng.

Det skulle i vissa fall även kunna röra sig om enstaka byggnader, exempelvis ett enbostadshus på en bergknalle eller liknande, där det kan vara motiverat med något längre slangdragning för räddningstjänsten. Då bör man också väga in om ambulanssjukvårdens mindre fordon kan komma tillräckligt nära byggnaden, även om det inte är möjligt att ta sig fram med större räddningsfordon.

Svårtillgänglig eller svårframkomlig terräng som begränsar framkomligheten för utryckningsfordon, men som beror på att tomten eller omgivningarna har planerats och utformats med hindrande växtlighet eller andra fysiska hinder, kan däremot normalt sett inte betraktas som sådana geografiska förutsättningar som utgör särskilda skäl för avsteg.

Ibland krävs en anordnad räddningsväg

Om ett avstånd på längst 50 meter från uppställningsplats för räddningsfordon till en byggnads angreppspunkter inte är möjligt att uppnå genom uppställningsplats inom gatunätet eller motsvarande, ska det anordnas en räddningsväg.

Om det finns särskilda skäl och ett längre avstånd än 50 meter tillämpas, och det avståndet inte är möjligt att uppnå genom uppställningsplats för räddningsfordon inom gatunätet eller motsvarande, ska det vid behov anordnas en räddningsväg för att uppnå det avstånd som tillämpas.

Med tillgänglighet inom gatunätet eller motsvarade avses förutom allmänna gator och vägar även torg och liknande som är tillgängliga för räddningsfordon.

Bedömning i det enskilda fallet

Om undantag från avståndet på 50 meter föreligger på grund av särskilda skäl behöver behovet av räddningsväg och möjligheterna att ordna en sådan avgöras i det enskilda fallet. Det handlar då om att utifrån behovet och förutsättningarna på platsen göra en bedömning av rimligheten i att anordna en räddningsväg en viss sträcka.

Om skälet till att 50 meter inte har kunnat uppnås exempelvis är att bebyggelse sker på en mindre skärgårdsö som bara är tillgänglig med båt, är det sannolikt inte heller rimligt att ha en särskilt anordnad räddningsväg på tomten. Om det däremot är ett fritidshus på ett berg kan det vara rimligt att ordna en räddningsväg på en del av tomten, för att komma så nära byggnaden som möjligt, även om det innebär att avståndet utifrån de geografiska förutsättningarna ändå blir längre än 50 meter.

Hur ska en anordnad räddningsväg utformas och dimensioneras?

En anordnad räddningsväg, inklusive in- och utfart och uppställningsplats för räddningsfordon, ska utformas och dimensioneras så att god framkomlighet uppnås.

Vid utformning och dimensionering av räddningsvägen finns det många olika aspekter som behöver tas i beaktande, exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet, så att räddningstjänstens större höjd- eller släckfordon kan ta sig fram. In- och utfart ska kunna ske på ett lämpligt sätt utan att exempelvis behöva forcera eller flytta på trafikskyltar, parkerade bilar eller liknande. Om en räddningsväg eller dess uppställningsplats går över eller är placerad på ett gårdsbjälklag eller en annan konstruktion kan även bärförmågan i gårdsbjälklaget behöva tas i beaktande.

Kommunala handlingsprogram kan vara ett stöd vid utformning

Eftersom olika räddningsfordon kan användas i olika kommuner kan dessa krav variera. Vilka förutsättningar, mått och detaljkrav som krävs i en viss kommun bör framgå av räddningstjänstens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Det ska också gå att få information om kraven av den lokala räddningstjänsten.

Vissa anknytande krav som är tekniska egenskapskrav
Vissa krav på byggnadsverk är så kallade tekniska egenskapskrav, till exempel avseende brandsäkerhet. Dessa prövas inte i bygglovet, utan det bedöms inför startbeskedet om kraven kan antas komma att uppfyllas. Det är därmed viktigt att vara medveten om den här uppdelningen redan vid lovprövningen.

Utrymning med hjälp av stegfordon

Om räddningstjänsten förutsätts utgöra en del av utrymningsstrategin från byggnaden, genom att räddningstjänstens stegutrustning används som alternativ utrymningsväg, måste tomten ordnas så att det är möjligt att komma fram till uppställningsplats för stege eller höjdfordon intill byggnaden. Utrymning från fönster, balkonger eller motsvarande med hjälp av räddningstjänsten via stegutrustning utgör en del av det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

Skyltning av räddningsväg

En anordnad räddningsväg ska vara skyltad för att vägleda räddningspersonal samt förses med skyltning som förhindrar att bilar eller andra hinder står i vägen och försvårar framkomligheten för räddningsfordon. Skyltning kan även behöva göras för att förebygga att räddningsvägen inte byggs över med fasta hinder och för att markera att vinterväghållning ska utföras. Kravet på skyltning av räddningsväg är ett tekniskt egenskapskrav.

Prövning av ansökan om lov

Räddningspersonals åtkomlighet till en byggnad på en tomt från gatunätet eller motsvarande, eller från en särskilt anordnad räddningsväg, innebär ett krav som omfattar utformningen av tomten, ett så kallat tomtkrav. Det ska prövas som ett led i byggnadsnämndens prövning av ansökan om lov.

Att gatunätet eller motsvarande fram till en tomt har tillräcklig fri bredd och höjd med mera för räddningsfordon bör ha planerats och säkerställts i ett tidigt skede av plan- och byggprocessen, i samband med beslut om detaljplan. Om förutsättningarna kan ha ändrats sedan en detaljplan antogs, eller att det inte finns någon detaljplan över det aktuella området, behöver även lämpligheten för framkomlighet på vägar fram till tomten prövas i lovet.

De ritningar och andra handlingar som lämnas in till byggnadsnämnden ska vara tillräckligt utförliga och av tillräckligt bra kvalitet för att nämnden ska kunna pröva om kraven uppfylls. Det finns inget krav på att ritningarna ska utföras av någon med speciellt utbildning, men det är lämpligt att de är fackmässigt utförda. Om en ansökan är bristfällig i dessa avseenden, kan det vara skäl för byggnadsnämnden att betrakta ansökan som ofullständig.

Eventuella uppställningsplatser för utrymning från fönster, balkonger eller motsvarande via stegutrustning, och framkomligheten till dessa, prövas däremot inte i lovet eftersom det hör till ett tekniskt egenskapskrav. Uppställningsplatser avsedda för sådan utrymning med hjälp av räddningstjänsten ska i stället hanteras i det tekniska samrådet inför startbeskedet där uppfyllandet av tekniska egenskapskrav bedöms.

Du kan läsa mer på sidan Antal utrymningsvägar och utrymning via fönster.

Antal utrymningsvägar och utrymning via fönster 

Det är inte möjligt att använda mindre avvikelse

En mindre avvikelse är ett mindre avsteg från ett krav. Det är inte möjligt att tillämpa mindre avvikelse från kraven på framkomlighet för räddningsfordon, vilket innebär att kraven ska uppfyllas i sin helhet och att avsteg inte får göras.