Barnkonsekvensanalys

Barnkonsekvensanalys ska vara en del av det ordinarie arbetet hos kommunen för att säkerställa barns rättigheter. Den kan användas på flera planeringsnivåer men måste anpassas efter rådande förutsättningar. Göteborgs stad har tagit fram ett processtöd för barnkonsekvensanalys som består av fem steg. 

Barnkonsekvensanalys

Det är kommunen som ansvarar för att ta fram en barnkonsekvensanalys. Syftet med BKA är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. En barnkonsekvensanalys (BKA) kan hjälpa till att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Analysen kan bidra med ett helhetsgrepp och synliggör de konsekvenser som planering, utformning, genomförande eller förvaltning av miljöer får för barn och unga. Underlaget bör innehålla vilka positiva och negativa konsekvenserna det får för barnet eller barnen. Barn som berörs ska också få komma till tals direkt eller genom företrädare.

BKA kan användas på flera planeringsnivåer, såväl regionalt som lokalt. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor. En BKA måste anpassas efter rådande förutsättningar och därför finns det inget facit på hur den bör utformas. Generellt innehåller en BKA ofta moment som berör lagstiftning, barnkonventionens artiklar, aktuell forskning, synpunkter från beprövad erfarenhet, barnets sociala nätverk och barnets eller barnens synpunkter. Även andra faktorer som rör den aktuella frågan ingår ofta, såsom ekonomi och intressekonflikter.

BKA används av bland annat kommuner och regioner. Modellen för BKA ser olika ut och utvecklas med tiden. BKA ska inte försvåra arbetet med barns rättigheter, utan förenkla det. Grundtanken med BKA är att det ska vara en del av det ordinarie arbetet.

Barnkonsekvensanalys i Göteborgs Stad

Göteborgs Stad arbetar sedan 2011 med att genomföra barnkonsekvensanalyser (BKA) och har tagit fram ett processtöd. Göteborgs Stads BKA-process består av fem steg. Stegen är inventering, målformulering, åtgärder, konsekvenser samt återkoppling och utvärdering. Processen har en tillhörande matris som fylls i. Matrisen består av fem teman som är av betydelse i barnrättsarbete i fysisk planering. Dessa teman är sammanhållen stad, samspel, vardagsliv, identitet samt hälsa och säkerhet. Varje tema beskrivs sedan på de skalnivåer som är aktuella. Det kan handla om såväl regional skala som en specifik plats. Det går att välja vilka skalnivåer som är aktuella för tillfället, men det är viktigt att minnas att en insats på en skala kan ha konsekvenser för en annan skala. BKA-matrisen används för att sortera och identifiera de aspekter som är av betydelse för barn i området, eller platsen, som är föremål för förändring. Analysverktyget är återkommande från inventering till förändringsförslag och konsekvensbedömning. Ramarna och strukturen för matrisen följer med, men frågeställningar är olika beroende på vilket steg processen befinner sig i. BKA kan fungera som modell för att bygga underlag för vilka metoder och verktyg som behöver användas i respektive skede.

Knutet till stadens verktyg finns en utvecklingsgrupp med representanter från flera olika förvaltningar. Gruppen arbetar med att fortsatt implementera och utveckla BKA som arbetssätt och verktyg. Gruppen har bland annat tagit fram en åtgärdsplan för att tydligare koppla den genomförda barnkonsekvensanalysen till genomförandeinsatser.

Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys (på Göteborgs Stads webbplats)