Barn och unga möter och påverkar politiken

För att samla in ungdomars perspektiv jobbar flera kommuner med forum där barn och ungdomar på olika sätt får inflytande i kommunens olika processer och beslut. Ofta används flera olika sorters forum inom samma kommun för att fånga in en bredare målgrupp. På så sätt kan också de olika metoderna docka in i varandra, samma fråga kan lyftas på olika sätt i olika forum och ge ett mer förankrat resultat.

Ungdomsforum

Örnsköldsviks kommun jobbar med ungdomsforum, ett forum där unga får träffas två gånger om året och möta andra unga från kommunen för att diskutera olika teman tillsammans med kommunens tjänstepersoner och förtroendevalda. Alla unga i kommunen mellan 13–25 får lov att söka sig till forumet. Ungdomsforum bidrar med en viktig perspektivinsamling som hjälper till att skapa förståelse för ungas verklighet, vardag och önskemål. Till exempel kom det genom ungdomsforum fram att det behövs snöskoterparkering vid skolorna, för de ungdomar som bor i glesbygden och är beroende av att köra skotern till skolan. Detta är bara ett exempel av det viktiga kunskapsutbyte som ungdomsforumet har inneburit för kommunen.

Ungdomsfullmäktige

Skellefteå kommun jobbar med ungdomsfullmäktige, en fysisk och digital mötesplats som skapar möten och dialog mellan unga och förtroendevalda. Alla elever från årskurs sju och uppåt får möjlighet att medverka och syftet är att skapa aktiva och delaktiga invånare som upplever att det är meningsfullt att tycka till. Vid de fysiska träffarna utses tre elever per klass till ungdomsfullmäktigedagen, vid de digitala träffarna deltar hela klasser. Ungdomsfullmäktige sker en gång om året och det är de unga som sätter agendan medan förtroendevalda lyssnar. Detta leder till att vuxna går från att gissa vad unga tycker till att faktiskt få veta ungas åsikter, perspektiv och idéer. Ungdomsfullmäktige sker i samråd med samtliga skolor i kommunen och ungdomarnas idéer och förslag handlar om hur unga vill att nämndernas uppdrag och verksamhet kan förändras, förbättras och utvecklas. Alla idéer och förslag till nämnderna återkopplas till de unga.

Göteborgs Stad har också ungdomsfullmäktige men med ett annorlunda upplägg. I Göteborg består ungdomsfullmäktige av 81 ledamöter och 20 ersättare från hela Göteborg. Ledamöter och ersättare röstas fram i ett årligt val där jämnåriga deltar. Att ledamöter och ersättare är folkligt valda innebär bättre representation och legitimitet, något som anses särskilt viktigt. Alla unga som börjat årskurs sex men inte fyllt 18 år får kandidera. Valet sker i olika delar av staden och mandaten fördelas beroende på hur många barn som är bosatta i ett visst stadsområde som också utgör en valkrets. De frågor som ungdomsfullmäktige driver är de ungas egna frågor. Ungdomsfullmäktige har under åren drivit en mängd frågor och bland annat fått gehör för att utöka åktiden på skolkortet på kollektivtrafiken med ytterligare tre timmar och möjliggjort sommarlovskort. Framför allt har ungdomsfullmäktige bidragit till att allt fler vuxna och förtroendevalda tar barn och unga på allvar och frågar efter deras synpunkter.

Ungdomsråd

Strängnäs kommun använder sig av Ungdomsrådet SKUR, Strängnäs kommuns ungdomsråd. I Ungdomsrådet representerar de unga endast sig själva, inte en speciell grupp eller skola. Ungdomsrådet träffas regelbundet i storgrupp och har en verksamhetsbudget de ansvarar över. Ungdomsrådet planerar och genomför egna aktiviteter och fungerar som remissinstans. De unga sätter själva agendan och avgör när de ser värde i att tycka till om något och när de inte är intresserade av att göra det. De väljer själva vad de vill arbeta med och har stor rådighet över sin verksamhet. Ungdomsrådet har ett eget kontor i kommunhuset som ligger nära kommunstyrelsens rum, vilket bidrar till närhet och ökad förståelse för varandra. Ungdomsrådets arbete stöttas av en tjänsteperson som finns tillgänglig när behov finns, samt fungerar som länk mellan ungdomsrådet och övriga kommunen.

Feriejobb som ungdomsambassadör

Järfälla kommun anställer ungdomar som ungdomsambassadörer. Det finns möjlighet att jobba som ungdomsambassadör under sommaren som feriearbetare alternativt under terminerna. Ungdomsambassadörerna hjälper bland annat kommunen att föra dialog med andra unga om saker som sker eller är på gång i kommunen. De ungdomsambassadörerna som för dialog med andra unga i kommunen är ofta något äldre än målgruppen de riktar sig mot. Att unga leder dialogen med andra unga beskrivs vara en framgångsfaktor då det skapar god stämning, trygghet och förtroende. Unga beskrivs nå ut till andra unga på ett mer värdefullt sätt än om vuxna försökt. Kommunen rekryterar ungdomsambassadörer med målsättningen att få en god representation från hela kommunen.

Stockholms stad har också använt sig av feriearbetande ungdomar. I Fokus Hagsätra Rågsved anställdes unga från området för att bland annat hjälpa till med stadsutvecklingsprojektet och själva beskriva hur det är att leva och bo i Hagsätra och Rågsved. Även Hyresgästföreningen har anställt ungdomar i Rågsved för att föra dialog med andra unga.

Att feriejobba åt kommunen kan ske på flera sätt och även beröra direkta stadsutvecklings- eller demokratiprojekt där unga får möjlighet att påverka sin närmiljö. Det finns flera olika namn för den här typ av feriearbete, till exempel kommunutvecklare. Oavsett är en avgörande faktor att ungdomarna får betalt för det arbete de utför, precis som en vuxen skulle få.

Advisory Board

Örnsköldsviks kommun rekryterar ungdomar varje år för att sitta med i Advisory Board. Advisory board är precis som det låter, en grupp dit vuxna vänder sig för att få experthjälp från ungdomar. Ungdomar 13–25 år söker till forumet och intervjuas av kommunen för att säkerställa en så bred mångfald som möjligt i gruppen. Rekryteringsprocessen visar också ungdomarna att deras arbete tas på allvar. En symbolisk ersättning betalas ut till ungdomarna för deras arbete. Advisory Board träffas en dag i månaden klockan 17.00-19.00, men det finns alltid möjlighet att komma från klockan 16.00 för att äta en lättare middag. Detta är ett sätt att visa respekt och gör att ungdomarna får ihop sin dag med skola, träningar och deltagande i Advisory Board. Genom att erbjuda en plats att umgås, fika och äta lär de unga känna varandra vilket skapar en trygg och säker stämning. Detta anses vara avgörande för det arbete som gruppen sedan utför.

Ungdomarna jobbar alltid med uppdrag från beställare, vilket kan vara olika förvaltningar inom kommunen eller externa företag. Innan det är dags för Advisory Board har kommunen och beställaren träffats för att tillsammans jobba fram hur de kan få ut så mycket som möjligt av sina två timmar med ungdomarna. Beställaren är alltid med under träffen och gruppen arbetar alltid utefter tre frågeställningar. Efter träffen går ansvarig på kommunen genom vad som sagts och bestämts för att ungdomarna ska kunna ändra och rätta anteckningarna innan de skickas vidare till beställaren. Återkoppling sker genom att beställaren kommer tillbaka och berättar för gruppen på vilket sätt deras hjälp tagits tillvara på.

Barnhearing

Barnhearing är dialogträff mellan barn och förtroendevalda för att prata om frågor som rör barn. I Järfälla kommun anordnas barnhearing för barn i åldersgruppen 6–12 år. Barn blir inbjudna att delta via skolan och på skoltid förbereder barnen frågor som de vill ställa till förtroendevalda och tjänstepersoner. Barnen får i samband med dialogträffen utbildning om barnkonventionen och sina rättigheter. Detta betyder att kommunen kan få värdefull kunskap om barns åsikter och behov, samtidigt som barnen får lära sig om demokratiska rättigheter. Barnhearingen har genom åren fokuserat på olika teman, exempel på olika teman som är skolmåltider, framtidens Järfälla och barns fritid.

Politikerlunch

Efter att ha bestämt med elevrådet på skolan kommer förtroendevalda för att äta lunch med eleverna i skolmatsalen. Detta ökar förståelsen mellan de båda grupperna, minskar glappet mellan ungdomar och förtroendevalda och skapar möjlighet för avslappnad dialog. Plattformen för detta möte är beroende av att skolorna ställer upp, deltar aktivt och anser att det är givande för deras elever. Politikerlunch kan ge kunskap och förståelse för vad ungdomarna tycker är viktigt just nu. Politikerluncher har genomförts i till exempel i Örnsköldsviks kommun.

Vimmerby kommun använder sig av ett liknande koncept där elevråd på högstadie- och gymnasieskolor samlar in frågor som diskuteras med förtroendevalda under en lunch. Förtroendevalda och elever delas upp vid småbord för att diskutera. Efter lunchen tas två frågor per skola vidare. Dessa utvalda frågor tas vidare och beslutsfattarna jobbar med dessa i arbetsgrupper. Under vårterminen sker ytterligare en lunch där återkoppling kring frågorna presenteras. Det finns möjlighet för elever att ställa frågor och förtroendevalda att motivera och förklara utfallet. Detta är en uppskattad metod från både förtroendevalda och elever som möjliggör avslappnade samtal. Elever och förtroendevalda blir bjudna på lunch.

Walk-and-talk

Dorotea kommun har anordnat walk-and-talk där en skolklass går en promenad tillsammans med en förtroendevalda eller tjänsteperson för att diskutera frågor. Förtroendevalda och tjänstepersoner får presentera sig själva och sina uppgifter, därefter får ungdomarna välja vem de vill promenera och diskutera tillsammans med. Samtalen förbereds av barnen själva och drivs helt utifrån vad de vill prata och diskutera om. Walk-and-talk metoden används på olika sätt i olika kommuner. Gemensamt är att metoden ökar förståelsen mellan de olika grupperna och ger kunskap om varandras behov. Barnen fångas upp i skolan och metoden kan vara värdefull för flera ämnen så som idrott, svenska och samhälle.

Hackaton

Från början handlade hackaton om att en grupp människor träffas och använder teknik för att förbättra eller skapa ny programvara. Hackaton används nu även utanför IT-sammanhang och det finns flera kommuner som använt sig av Hackaton som plattform för mötet mellan barn och förtroendevalda. Modellen bygger på att barn, unga, förtroendevalda och tjänstepersoner träffas för att tillsammans hacka ett problem. Ofta delas deltagarna in i mindre grupper för att prata och diskutera området som valts ut. Hackaton beskrivs bidra till att relationer mellan barn och förtroendevalda byggs, att det är ett forum för innovation och nytänkande samt att ny gemensam kunskap byggs upp. Hackaton kan genomföras såväl digitalt som fysiskt. Kommuner som använt hackaton tillsammans med barn och unga i frågor som berör fysisk planering och stadsutveckling är till exempel Dorotea kommun och Skellefteå kommun.