Helhetsgrepp för ett barnvänligt Rotterdam

Rotterdam har i drygt ett decennium arbetat efter en strategi kring barnvänlig stadsutveckling. Parallellt har de aktivt använt sig av verktyg för att mäta och utvärdera effekterna av stadens satsningar på den barnvänliga staden. Planeringsstrategin ”Building blocks for a child friendly Rotterdam” har erbjudit nya sätt att se och tänka kring staden. Visionen har varit att ta vara på ett områdes individuella styrka och peka ut var förbättringspotential finns.

Strategi för ett barnvänligt Rotterdam

Historia, ekonomi, demografi och byggd form är alla saker som påverkat Rotterdams satsning på den barnvänliga staden. Rotterdam har en bakgrund som industristad och har en bilcentrerad stadsplanering. Runt millenniumskiftet fanns ett stort behov av att utveckla staden för att få barnfamiljer att stanna och bo i staden, på sikt få högre skatteinkomster och därmed kunna öka livskvaliteten för barn under 18 år. 2006 utnämndes Rotterdam som den sämsta holländska staden för ett barn att växa upp i. Drivkraften har därför varit att bygga en stark ekonomi och en attraktiv stad, vilket har lett till att projektet från start haft en stark politisk förankring med en stor budget.

En barnvänlig stad är en stad där barn och unga ges möjlighet att växa upp i trivsamma, inkluderande, trygga och dynamiska miljöer. Strategin för ett barnvänligt Rotterdam utgår från fyra grundläggande byggstenar: barnvänligt bostadsbyggande, barnvänliga publika platser, barnvänlig service samt tryggt mobilitetsnät. Metoden är förvaltningsövergripande och är således ett stöd både för förtroendevalda, tjänstepersoner, byggaktörer, bostadsbolag och byggaktörer. När områden skannas genom de fyra byggstenarna ges en tydlig insyn och kunskap om exakt hur ett område funkar och/eller behöver utvecklas för att bli barnvänligt. Resultaten och effekterna i staden mäts upp av ett insynsråd speciellt utvecklat för programmet för ett barnvänligt Rotterdam.

Metoden särskiljer kortsiktiga högprioriterade projekt från långsiktiga lågprioriterade projekt för att kunna säkerställa att arbetet för en barnvänlig stad sker på olika plan samtidigt. Byggstenar för ett barnvänligt Rotterdam är en praktisk vägledning för hur urbana områden kan bli bättre och tryggare för barn att växa upp i genom att implementera de fyra byggstenarna.

Barnvänligt bostadsbyggande

Utgångspunkten för barnvänligt bostadsbyggande har för Rotterdam varit att skapa fler enfamiljshus med egen trädgård även i centrala lägen. Under vissa förhållanden anses även lägenheter med särskilda krav vara passande för barn. Kraven är att en barnvänlig lägenhet ska ha en yta på minst 85 kvadratmeter, entrén ska vara placerad längs gatan, varje barn ska ha tillgång till eget rum, byggnaden ska innefatta hiss och en väl gestaltad utemiljö för lek och rörelse. Utöver detta ska alla byggnader över fyra våningar även bygga en gemensam lekplats. Kraven för barnvänligt bostadsbyggande togs fram tillsammans med bostadsbolag och byggaktörer.

Barnvänliga offentliga platser

Hur offentliga platser möter barns och ungas specifika behov är avgörande för den barnvänliga staden. Denna byggsten kräver förutsättningar för lekmiljö, utemiljö gestaltad för lek och rörelse samt att området mellan entré och bilväg ska vara barnvänligt. Det kräver särskilda storlekskrav på sport- och lekområden, samt var och när det ska byggas nya sådana. Gatan beskrivs här som en viktig plats för barn och föräldrar, för möte och socialt umgänge samt för att skapa en buffert mellan byggnad och bilväg.

Utöver den hårdgjorda ytan ställs även krav på parkers omfattning och frekvens, på kvalitet och variation av grönska och dess skötsel samt skolgårdars utformning och storlek. För befintlig byggd miljö ställs krav på ökad vertikal grönska samt hur det publika rummet är organiserat i form av omsorgsfull gestaltning och möblering.

Barnvänlig service

Lokal service så som butiker, sportföreningar och skolor är generellt viktiga för barn och deras föräldrar. Denna typ av service bidrar till ett levande område med hög social sammanhållning. Här ställs det krav på hur stort upptagningsområde en skola får lov att ha samt att skolan ska erbjuda fritidsaktiviteter minst sex timmar i veckan. Att skolan ska omfattas av en trygg miljö, både gällande skolgårdens gestaltning samt tillgången till skolan. Skolgårdens gestaltning, storlek samt relation mellan hårdgjord och levande yta beskrivs. Grönska och odling beskrivs även som ett viktigt utbildande moment där odlingsbara skolgårdar, odlingslotter och urban odling uppmuntras.

Tryggt mobilitetsnät

Barnvänligt mobilitetsnät uppmuntrar barnen att upptäcka staden och ta del av stadslivet mer självständigt. Denna byggsten begränsar trafikens framkomlighet, ställer krav på hastighet samt var aktiviteter särskilt viktiga för barn (så som skola) är placerade i staden. Det ställs även krav på framkomlighet av mjuka transportmedel så som cykel och till fots samt hur trottoarer och gångvägar ska organiseras och gestaltas. ”Play streets” är något som Rotterdam utvecklat till följd av detta där det erbjuds extra uppmuntran och gestaltning för lek på gatan.

Hur barnvänligt är Rotterdam idag?

Rotterdam har gjort en stor förändring och har gått från att erbjuda Hollands sämsta uppväxtförhållanden till att idag vara barnvänligt och på ett omsorgsfullt sätt respektera barn och unga i stadsnätet. Internationellt har staden uppmärksammats och vunnit priser för arbetet för barns rättigheter som skett i staden. Den barnvänliga stadsutvecklingen har utvecklat staden ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt och idag är fokuset på barn en stor del av Rotterdams identitet.

Precis som många andra holländska städer utmanas dock Rotterdam av tydligt stigande markpriser. Det betyder att områden som tidigare erbjudit en billigare hyra stigit markant i pris och det har skett en statusförskjutning i många områden. Många menar att det tydliga utvecklingsfokuset inneburit en ökad segregation i staden där de områden som inte varit i fokus (främst söder om staden) halkat efter både ekonomiskt, kulturellt och fysiskt.