Barns rättigheter i översiktsplanering

Översiktsplanen är vägledande för efterföljande planering och prövning och har därmed möjlighet att skapa goda förutsättningar för barns livsmiljöer. I översiktsplaneringen handlar barns rättigheter bland annat om att ge tillräckligt utrymme i den fysiska miljön för barns intressen och behov och att barn ska få komma till tals. Även förutsättningarna för barns och ungas självständiga mobilitet är en angelägen fråga i översiktsplaneringen.

Översiktsplanering påverkar barns livsmiljöer över lång tid

Översiktsplanen lägger grunden för efterföljande skeden i samhällsbyggnadsprocessen och ger vägledning om vilken mark- eller vattenanvändning som kommunen anser är lämplig för en viss plats. I översiktsplanen anger kommunen därför inriktningen för en långsiktig hållbar utveckling och den är ett verktyg för att synliggöra kommunens prioriteringar för den fysiska miljön. Planen har stor påverkan på barns livsmiljöer eftersom planen skapar förutsättningar för strukturer som kan komma att gälla för lång tid framåt. Barns rättigheter är därför viktigt att beakta i översiktsplaneringen. Lokaliseringen av och sambanden mellan olika platser som barn och unga använder kan vara avgörande för hur de kan använda sin närmiljö.

Barns intressen skiljer sig åt i olika åldrar

Det är viktigt att kommunen tar hänsyn till att olika åldersgrupper inom gruppen barn har olika behov i planeringsarbetet. För yngre barn i förskoleåldern är närmiljön kring boende och förskola av stor betydelse eftersom det är i dessa miljöer de rör sig mest. Barn i förskoleåldern är känsliga för trafikbarriärer och leker främst på platser och grönytor nära hemmet. Plats för inspirerande och utforskande närmiljöer med mycket grönska är därför viktiga för de yngsta barnen.

Barn i låg- och mellanstadieåldern rör sig längre bort från hemmet än yngre barn. I den åldern är det viktigt för barn att kunna vara tillräckligt långt borta för att vara utom synhåll från föräldrarna men ändå tillräckligt nära för att få tillåtelse att gå till platsen. Det kan handla om platser som till exempel skola, fritidsgård, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och bibliotek, men även parker och grönområden.

I takt med ökad ålder utvidgas utforskandet av den fysiska omgivningen. Ungdomars användning och upplevelse av utemiljöer skiljer sig från de yngre barnens. För unga personer är miljöer som affärsområden, torg, gator och parker viktiga mötesplatser. Unga är oftast mycket rörliga och kan ta sig långa sträckor från hemmet för att söka efter både aktivitet och avskildhet. Unga personer dras även till platser som inte redan är funktionsbestämda, såsom övergivna eller överblivna platser i gränszoner mellan områden.  

Utemiljöer som mötesplatser

En god utemiljö är en miljö där barn och unga har tillgång till fysiska utmaningar, rörelsefrihet och tillgängliga mötesplatser. Det är en miljö som uppmuntrar både till spontan och styrd lek. En god utemiljö ger även möjlighet för barn och unga att skapa och forma sina egna platser och aktiviteter. En förutsättning för att uppnå en god utemiljö för barn och unga är att i översiktsplaneringen planera för tillräckligt med friyta som är lämplig för varierande lek och utevistelse. Det är en fördel om barn och unga själva kan nå dessa platser utan sällskap av vuxen.

Barn använder gator, torg, parker och skolgårdar inom en stad eller ett visst område på olika sätt. Vissa barn vill synas och ta plats, andra barn vill iaktta och delta ibland medan vissa barn helst vill observera. Dessa behov kan i översiktsplaneringen till exempel hanteras genom att planera ytor för olika typer av platser för möten och aktiviteter.

Parker och grönområden för hälsa och välbefinnande

Parker och grönområden runt om i kommunen är mötesplatser som ofta är av stor vikt för barn och unga. Gröna och naturliga miljöer erbjuder varierande och sinnrika platser som gynnar barns utveckling. Dessutom skapar grönstrukturer en god uppväxtmiljö för barn och unga eftersom vistelse i gröna miljöer som parker, grönområden och natur främjar hälsa och välbefinnande. Grönstruktur är ett viktigt stadsbyggnadselement och bidrar till att skapa förutsättningar för biodiversitet, ekosystemtjänster, klimatanpassning och god luft här och nu och för kommande generationer.

För barns välmående och goda hälsa är det fördelaktigt att kunna nå grönområden inom 300 meter från sin bostad. I översiktsplanen är det därför viktigt att säkerställa gröna samband som stärker barn och ungas hälsa och framtid, samtidigt som parker och gröna mötesplatser prioriteras i översiktsplaneringen.  Läs mer om detta i Boverkets vägledning om Grönplanering för människors hälsa och välbefinnande.

Mobilitet för att självständigt nå målpunkter

Kommunen kan i översiktsplanen skapa förutsättningar för att barn och unga ska kunna gå, cykla eller använda kollektivtrafik för att nå sina målpunkter. Det är lämpligt att gång- och cykelvägnät kopplas till kollektivtrafik för att skapa ett hållbart och effektivt resmönster även för de barn och unga som har längre resväg. Närhet och samband mellan barns olika målpunkter har betydelse för om barn på ett självständigt sätt ska kunna röra sig mellan dessa.

Även utformning och gestaltning av gång- och cykelvägnät, till exempel topografi och omgivningar, bör beaktas i översiktsplanen då det har betydelse för om barn väljer att gå och cykla. Med ett varierat nät av gång- respektive cykelvägar kan barn och unga välja en väg som känns trygg och säker oavsett tid på dygnet eller målpunkt.

Plats för förskolor och skolor

En bra förskolegård eller skolgård erbjuder barn en miljö som främjar en mångfald av möjligheter. Barn ska kunna vara fysiskt aktiva, vara sociala tillsammans med andra, få naturkontakt och hitta platser där de kan vara själva och finna återhämtning. En tillräckligt stor skolgård gör det möjligt för barn att få sina varierande behov och individuella önskemål tillgodosedda. Det är därför en fördel att redan i översiktsplanen lokalisera förskolor och skolor så att tillräcklig friyta kan tillgodoses.

Tillräcklig yta på gården ger förutsättning att bibehålla områden med naturkaraktär utan att de slits ned. Det gynnar barns lek och återhämtning, och ger samtidigt samhället ekosystemtjänster som biologisk mångfald och infiltrering av dagvatten.

När förskolor och skolor ska lokaliseras i översiktsplanen kan också hänsyn tas till att barn och unga självständigt ska kunna ta sig till och från skolan. Till exempel genom att undvika att placera förskola och skola i utkanten av en ort i närhet av stora trafikapparater, så att barn slipper korsa större trafikleder.

Platser för idrottsanläggningar och kulturverksamheter

Kulturverksamheter är ofta viktiga fritidsverksamheter för barn. Många barn har även olika idrotter som fritidsaktivitet och att vara fysisk aktiv är särskilt viktigt för barn. I översiktsplanen kan kommunen planera för områden som är lämpliga för idrottsanläggningar och kulturverksamheter av olika slag. Kommunen bör beakta att områdena passar för ändamålet och attraherar barn i olika åldrar och av olika kön.

Idrottsanläggningar och kulturverksamheter är viktiga målpunkter för barn. Det är därför viktigt att dessa målpunkter inte hamnar i otillgängliga och oattraktiva lägen. Om målpunkterna finns i anslutning till bostadsområden är det möjligt för barn att självständigt gå eller cykla till platsen. Anläggningar likt dessa bör försörjas med kollektivtrafik för de barn som bor på längre avstånd.

Variation och mångfald i boendemiljöer

Kommunen kan i översiktsplanen uttrycka viljeinriktning och ställningstagande om utformning av bostadsområden som vägledning till efterföljande planering och prövning.

Ett varierat bostadsbestånd kan skapa förutsättningar för olika typer av hushåll. En blandning av upplåtelseformer och boendeformer ger möjlighet till barn från olika socioekonomiska grupper att träffas. En omsorgsfull utformad och trygg boendemiljö är en viktig faktor för att barn och unga ska må bra, känna studiero och bli en aktiv del av sitt område och samhället.

Barn och jämlika livsmiljöer

Kommunens mål om barns livsmiljöer

I översiktsplanen kan kommunen ta fram policys, strategier eller liknande måldokument som har betydelse för den fysiska miljön och barns rättigheter. Det kan till exempel handla om en övergripande strategi som gäller för alla kommunens förvaltningar eller enskilda förvaltningars dokument som behöver beaktas i arbetet med översiktsplanen. Dialog med andra förvaltningar är betydelsefullt för att få kännedom och kunskap om det finns tidigare ställningstaganden om barns behov som kan kopplas i översiktsplanen.

Metoder för att få kunskap om barns behov

I det inledande planarbetet är det lämpligt att kommunen undersöker hur barns bästa ska tas tillvara i översiktsplanen. Det finns olika tillvägagångssätt för att få information om hur den fysiska miljön kan utformas för att tillgodose barns behov. Ett första steg kan vara att använda sig av den erfarenhet som finns i den kommunala organisationen och ta hjälp av de förvaltningar som vanligtvis arbetar med frågor som rör barn. Det kan exempelvis vara skol-, social-, fritids-, idrotts-, trafik- eller parkförvaltningar. De lokala föreningsverksamheterna bär även på stor kunskap som är viktig att förvalta.

Forskning och tidigare insamlad information, till exempel enkätundersökningar, intervjuer eller liknande, kan också vara till stöd i översiktsplaneringen. Kommunen behöver vara uppmärksam på om den kunskap som är inhämtad från tidigare tillfällen fortfarande är aktuell men även vilka grupper av barn som deltagit. Om vissa grupper av barn inte finns med i det tidigare materialet, är det av vikt att göra kompletteringar för att inte osynliggöra dessa grupper i den fortsatta processen.

Kommunen kan även genomföra en dialog med barn och unga. Det underlättar arbetet om kommunen tidigt i processen planerar för barns delaktighet eftersom det kan kräva en del förarbete att hitta rätt forum och form för att inhämta barns kunskap och synpunkter.

Anordna dialog med barn och unga

Initiera arbetet med översiktsplanen

Avvägning mellan olika intressen i översiktsplanen

Utifrån de behov som finns i kommunen och de förutsättningar som råder växer ett förslag till översiktsplan successivt fram under planprocessen. Det kan krävas avvägning mellan olika allmänna intressen i bedömningen om vilket eller vilka ändamål ett område är lämpligt för. PBL framhåller inte särskilt barns intressen framför andra intressen, men enligt rekommendation från FN:s barnrättskommitté ska barnets bästa väga tungt.

FN:s barnrättskommitté rekommenderar att i de fall barnets bästa inte tillgodoses ska det motiveras varför och i översiktsplanen ska planförslagets väsentliga konsekvenser redovisas. Ett exempel på en väsentlig konsekvens för barn är om deras skolväg föreslås bebyggas med en korsande väg, vilket kan upplevas som en barriär och begränsar barns självständiga mobilitet. Ett annat exempel är om ett grönområde planeras att bebyggas med bostäder, vilket leder till att barn i grannskapet förlorar ett närområde för lek och stimulans. (Artikel 3, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.)

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (på Sveriges riksdags webbplats)

Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet

Barns rättigheter i samrådsskedet

Syftet med samråd i översiktsplaneprocessen är att få fram ett bra beslutsunderlag och ge möjlighet till insyn och påverkan. Barn och unga ingår i de grupper som ska ges tillfälle att delta i samrådet och det gäller både enskilda barn och grupper av barn. Likaså uttrycker barnkonventionen att barns åsikter ska ingå i frågor som rör barn. Det finns inte någon nedre åldersgräns för barns deltagande, men hänsyn ska tas till barns mognad och ålder enligt rekommendationer från FN:s barnrättskommitté. (Artikel 12, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.)

Tjänstepersoner och förtroendevalda har nyckelroller för att ge barn och unga möjlighet till inflytande i planeringen. Genom att inkludera barn och unga i samhällsbyggnadsprocessen kan kommunen höja sin kunskapsnivå om barns och ungas specifika behov och upplevelser av ett område eller en plats. Barn och unga får en ökad förståelse för de politiska processerna, blir lyssnade på samt ges möjlighet till att påverka sin vardag och sin närmiljö. Det kan leda till en ökad upplevelse av trygghet när en individ känner sig delaktig i sitt område.

Anpassa samråd till barns förutsättningar

Formen för samråd är inte reglerad, förutom vilka som ska och som kan delta. Kommunen har därför stora möjligheter att anpassa samrådet till barn i olika åldrar och med olika förutsättningar. Mycket små barn och barn med funktionsnedsättning, som kan ha svårigheter att uttrycka sig i formella samrådsprocesser, bör ges särskilda möjligheter att framföra sina åsikter enligt rekommendationer från FN:s barnrättskommitté. Det kan i vissa fall behövas riktade insatser mot utsatta och marginaliserade grupper av barn.

Barn ska fritt få uttrycka sina åsikter, vilket innebär att barn inte får utsättas för påtryckningar när de ska komma till tals och att det är barnets åsikt som ska komma fram och inte någon annans.

Det finns inte några regleringar kring hur länge samrådsprocessen ska pågå. Det innebär att kommunen har relativt stor möjlighet att anpassa samrådsförfarandet så att det passar barn och unga. Formen för hur synpunkter ska samlas in är inte heller reglerad, däremot ska synpunkter hanteras och beaktas oavsett i vilken form de kommer in. Det kan vara synpunkter som framförts vid möten, under promenader, genom teckningar, från webbtjänster eller på annat sätt. Kommunen ska redovisa alla synpunkter som framkommit under samrådet i en samrådsredogörelse och vilka förslag som framförda synpunkter har lett till.

Samråda översiktsplanen

Dialog med barn och unga i översiktsplaneringen

En översiktsplan omfattar hela kommunen och har en övergripande planeringsskala som många människor kan ha svårt att läsa av och ta till sig. En dialog med barn behöver därför avgränsas till det barnet kan ha kännedom om och vara så konkret som möjligt. Dialogen bör handla om platser som är en del av barnets vardag, vilket kan innebära att kommunen behöver ha dialoger med barn på flera olika platser. Det är viktigt att kommunen är tydlig med syftet med dialogen och att sedan återkoppla hur kommunen har använt sig av det som framfördes.

Det kan vara en utmaning för kommunen att göra processen förståelig för barn eftersom den kan pågå under flera år och att genomförandet av planen kan sträcka sig decennier framåt. En introduktion om samhällsbyggnadsprocessen kan därför vara bra att inleda ett dialogförfarande med för att underlätta för barn att förstå hur de kan påverka planförslaget och vilka rättigheter de har.

PBL ställer krav på att översiktsplanen ska vara lätt att läsa. Det är viktigt för alla men kanske särskilt viktigt för barn och unga. Planförslaget behöver utformas på ett sätt som tydligt, både i skrift och bilder, visar hur kommunen ser på användningen av mark och vatten och på bebyggelseutvecklingen i kommunens olika delar. Att arbeta med fysiska eller digitala modeller är också en möjlighet för att skapa större förståelse och nå fler.

Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen

Återkoppling i granskningsskedet

Ett förslag till översiktsplan ska granskas under minst två månader. Under den tiden ska planförslaget vara tillgängligt för alla som har rätt att lämna synpunkter. Om barn från skola eller fritidshem varit delaktiga kan informationen exempelvis göras tillgänglig där men det är också viktigt att kommunen återkopplar direkt till de grupper och individer som har deltagit i att ta fram planförslaget.

I granskningsskedet finns det krav på att synpunkter på planförslaget ska framföras skriftligt. Det kan innebära begränsningar för barns möjligheter att lämna synpunkter, vilket kommunen bör beakta och ta hänsyn till. Barn kan ta hjälp av ombud, som till exempel föräldrar och lärare, och i dialog med vuxna på olika sätt säkerställa att även deras synpunkter kommer in skriftligt.

I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om hur kommunen kan återkoppla till barn och unga som varit delaktiga i planprocessen.

Återkoppling på olika sätt

Tydliga ställningstaganden ger bättre vägledning

Under planprocessen inhämtas en stor mängd information och kunskap för att skapa goda förutsättningar för barns och ungas behov. Det är viktigt att kommunen motiverar prioriteringarna i översiktsplanen för att den kunskapen inte ska förloras i efterföljande planering och prövning. Genom tydliga ställningstaganden kan informationen föras vidare och ge bättre vägledning för användare av översiktsplanen och andra aktörer.

Granska översiktsplanen

Laglighetsprövning av översiktsplan

Beslutet att anta en översiktsplan kan överklagas om översiktsplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt eller om beslutet har fattats av någon annan instans inom kommunen än kommunfullmäktige. PBL har inga särregler för barns rätt att överklaga.

Grundprincipen för laglighetsprövning är att varje medlem i en svensk kommun har rätt att överklaga kommunens beslut. I svensk rätt saknar dock barn under 18 år rätt att väcka talan vid domstol. (Jfr dir. 2022:35, s. 6.) Sverige har inte heller tillträtt tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barns rättigheter att klaga och kräva sin rätt ska ses över genom en utredning som regeringen har tillsatt (direktiv 2022:35).

Barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen, dir. 2022:35 (på regeringens webbplats)

Anta översiktsplanen

Uppföljning inför framtagande av planeringsstrategi

Kommunen ska anta en planeringsstrategi senast två år efter ett ordinarie val till kommunfullmäktige. Planeringsstrategin ska bland annat innehålla kommunens bedömning av hur aktuell översiktsplanen är, om planeringsförutsättningarna har ändrats och även ställningstagande om kommunens fortsatta arbete med översiktsplanering. Inför ett sådant arbete är det lämpligt att planen följs upp och utvärderas i vilken omfattning planen verkar för barns bästa genom att använda sig av forskning och den kunskap och erfarenhet som finns i organisationen.

Ta fram en planeringsstrategi