Metod för att integrera ekosystemtjänster i förvaltning av grönska

Den längsta fasen i den byggda miljön är förvaltningsfasen. Under förvaltningsfasen kan användarna dra nytta av de ekosystemtjänster som finns på platsen. Grönska och gröna lösningar som ger ekosystemtjänster behöver ofta viss skötsel för att kunna leverera sina nyttigheter. På denna och följande sidor finns vägledning om hur du kan arbeta med ekosystemtjänster i förvaltningen.

Användningsområde

Vägledningen på denna och följande sidor ger en stegvis metod för att arbeta med ekosystemtjänster i förvaltningen av olika platser och områden i den byggda miljön. Nedan följer några exempel på användningsområden för metoden:

• För en nybebyggd fastighet där det finns olika ekosystemtjänster som behöver skötas.
• För en befintlig bebyggelse där ägaren vill tillföra eller förstärka ekosystemtjänster. Syftet kan exempelvis vara att göra fastigheten mer robust mot klimatförändring eller att göra tomten trevligare att vistas på.
• För allmän plats, som exempelvis parker, torg och längs gator. Detta är den del av den gröna miljön där kommuner har möjlighet att förverkliga mål och strategier.
• För andra typer av grönstruktur i byggd miljö, som alléer, skogspartier och stränder samt annan icke planerad grönstruktur.

Metod

Arbetet med förvaltning av grönska och gröna lösningar på en tomt går att indela på olika sätt. Här presenteras en metod som bygger på följande steg:

1. Ta fram mål och visioner.
2. Kartlägg förutsättningar.
3. Styr med skötselplanen.
4. Genomför drift.
5. Följ upp och återkoppla.

Process för förvaltning. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Metoden – en översikt

Nedan ges en kortfattad beskrivning av de olika stegen i metoden:

1. Ta fram mål och visioner. När tomter ska bebyggas eller grönska anläggas formuleras vanligtvis mål och visioner för både platsen och grönskan. Dessa mål behöver hållas levande och följas upp under förvaltningsfasen. Finns det inga mål och visioner behöver sådana tas fram och dokumenteras.
2. Kartlägg förutsättningar. En nulägesbeskrivning av platsen, förutsättningar och resurser bör göras. Ekosystemtjänster och andra värden som finns på platsen behöver inventeras. Likaså behöver det kartläggas hur platsen används idag och av vem. Finns det en skötselplan för området ger den en viktig utgångspunkt för kartläggningen och för att klargöra syftet med grönskan. Ekonomiska förutsättningar och tillgång till personal för drift behöver också klargöras, liksom juridiska förutsättningar.
3. Styr med skötselplan. Om det inte redan finns en skötselplan bör en sådan tas fram. Skötselplanen är ett viktigt styrmedel för att upprätthålla mål och syfte med grönska och ekosystemtjänster. I den ska information om målen för platsen, och strategier för skötsel och den tänkta utvecklingen över tid finnas samlad. Skötselplanen behöver vara så konkret att utförare av drift och underhåll vet vad som ska göras, hur det ska göras, vem som ska göra det, när det ska göras och varför det ska göras. Med drift menas tillsyn och skötsel.
4. Genomför drift. Detta steg innehåller det praktiska utförandet av skötselåtgärder på platsen, till exempel gräsklippning, rensning och trädbeskärning. Om tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll görs på rätt sätt ökar ekosystemtjänsternas nytta och varaktighet.
5. Följ upp och återkoppla. De åtgärder som görs behöver följas upp och resultatet behöver jämföras och utvärderas mot de mål som satts upp för grönska och ekosystemtjänster, och mot skötselplanens riktlinjer för utförandet av drift och underhåll. Återkoppling kan behöva ske och beslut tas om att skötselplanen ska revideras. Eller också kan återkopplingen leda till att särskilda riktlinjer behöver ges till utförare av drift och skötsel. Ibland kan resultaten av utvärderingen visa att även mål och vision behöver revideras, för att behov och förutsättningar har ändrats.

På följande sidor kommer varje steg att beskrivas.